Hej på er allihopa! Jag är ledig idag & imorgon. Passade på att åka till ridhus med Ida tidigare idag. Så skönt att kunna åka under dagen och ha en hel dag kvar efter att man ridit för omväxlings skull.
Jag måste säga att jag är riktigt nöjd med dagens ridpass. Sist jag red henne i ridhuset så var hon lite stressad, så idag var det fokus på harmoni. Det är det ju alltid, men idag var jag själv väldigt noggrann med att följa det system som jag vet gör henne lugnare.
Jag hade ett betydligt bättre utgångsläge idag så jag kunde till och med rida ganska täta övergångar, det är faktiskt något som jag brukar undvika då hon lätt blir stressad utav det. Hon kändes mer jämn och följsam än hon brukar, det kändes rätt bra faktiskt! Palle är väldigt taktmässig och spårar i princip av sig själv, där är Ida lite svårare. Hon är inte alls lika taktmässig och har lätt för att sladda ut med kroppsdelarna. Hon har självklart andra fördelar och har ju inte tränat lika länge som Palle har, men på något sätt är det ”enkla” svårare på henne. Hon kan däremot hoppa större hinder och göra rena galoppombyten till skillnad från Palle.
Jag avslutade med att rida ett galoppombyte i vardera varv. Från höger galopp till vänster blev det inget vidare byte, men från vänster till höger galopp blev det ett strålande fint och rent byte. Riktigt gött!
Jag är riktigt nöjd med dagens ridpass. Vi behövde verkligen ett ridpass som detta. Hoppas känslan håller i sig resten utav veckan. Tanken är att dressyrträna imorgon och hopptävla i helgen!
Gurksallad. Gurka, soya, sesamfrön, sesamolja och eventuellt lite vitlök eller chili. Supergott!
Rullmacka/tunnbröd. Macka med färskost, rökt lax, spenat & lite vitpeppar. Tröttnar aldrig på denna!
Chiapudding. Fått en liten fling på chiapudding igen. Hittade en riktigt god kokosmjölk som gör att det blir supergott. Helst ska den ju ätas med färska bär, men äppelmos funkar också bra.
Dags för nästa återpublicering i denna serie. För att gå tillbaka till tidigare inlägg ur denna serie så kan ni klicka på det namn som ni är intresserade av. Jag har tidigare skrivit om: Virvla, Lucky Rover, Björkens Lexie och Corlito RAA.
Diva var en ponny som jag red aktivt från ungefär maj 2015 till september 2017. Hon var 4 år när jag red in henne tillsammans med hennes ägare Maria våren 2015 (japp, samma Maria som jag nämnt i nästan alla avsnitt). Hon gjorde sin första tävlingssäsong 2016 som 5-åring och startade sedan ungponnychampionatet i dressyr för 6-åringa ponnyer 2017 trots att hon ändå låg ett år efter. Dessutom så red jag henne ungefär en gång i veckan, ännu mindre vintertid. Men under lite mer mer än två år så hinner det bli en hel del ridpass, jag kommer alltid att minnas Diva väl. Av flera anledningar. Här kommer vår resa:
Bland de första gångerna i Divas rygg.
Diva var enkel att rida in. Jag tror nästan att det hade gått att rida i alla gångarter redan första gången jag satt upp, men det gjorde vi såklart inte. Men från att jag varit upp första gången så tog det inte lång tid innan vi red obehindrat i alla gångarter i båda varven. Hon hade det så naturligt i sig.
Bland de första gångerna vi red utan longeringslina. Inhoppningen gick på ett kick kort efter inridningen, tills vi skulle hoppa på bortaplan…
Men när det var dags för inhoppning så fick jag snart slita mitt hår. Hon var väl förberedd från marken innan. Hon hade gått mycket över bommar. Hon visade tydligt att hon älskade att hoppa. Att hon skulle emellan stöden fanns naturligt i henne. Dock var hon markskygg… Om det gått en längre period utan att vi hoppat kunde vi få lite problem hemma, men det var snabbt löst. När vi däremot skulle börja hoppa borta så tog det TVÄRSTOPP. Jag kunde inte få henne över en bom ens! Och när hon väl tog mod till sig att gå över bommen så ångrade hon sig och kastade sig bakåt samtidigt som hon råkade dra med bommen med framhoven. Såklart var hon ännu räddare nästa gång, haha.
Vi åkte iväg gång på gång, till samma ridhus, och endast en bom. MEN DET GICK BARA INTE. Jag slet mitt hår och jag minns att vi likgiltigt konstaterade ”Ibland får man välja om man ska skratta eller gråta”. Vi valde att skratta såklart. Eftersom att Diva visade att hon gillade att hoppa hemma så hängde vi i, hade hon rent av ogillat att hoppa jämt så hade vi bara struntat i det. För varför ge sig tusan på något bara för att?
Till slut kom vi över bommen, och bommen blev till bommar och bommar blev till små hinder.
Så under våren 2016 så fortsatte vi att utmana oss själva på hemmaplan med grindar, vattenmattor & kombinationer medans vi höll det väldigt lätt och okomplicerat på bortaplan. Diva var alltid pigg och positiv att rida. En frisk fläkt. Rolig. Sög tag ordentligt i hinderna utan att bli het eller stressad. Bara en härlig vilja till att ta sig framåt. En jättehärlig ponny att hoppa!
Första gången över en kombination.
😍Första tävlingen!
Under försommaren 2016 så kändes Diva så pass säker att vi vågade vi oss ut på vår första tävling. Diva betedde sig som att hon aldrig sett ett hinder tidigare och vi vägrade ut oss. Men en gång är ingen gång, vi gjorde snart ett nytt försök!
Andra tävlingen.
Nästa start blev mycket bättre, vi gick i mål med ett nedslag. Sedan gjorde vi ytterligare två starter i hoppning under 2016 där vi hoppade felfritt!
Under 2016 så gjorde vi även debut på dressyrbanan. Vi gjorde tre starter i LB:1 som blev bättre för varje gång. Första starten slutade på 57%, andra starten på 61% och tredje starten på 65%.
I slutet av 2016 var vi här!!! Vi hoppade banor på ett mycket trevligt sätt (enligt mig) och hon hade testat på några få starter i både hoppning & dressyr. Att vi tidigare detta år inte ens kommit över en bom (och att det var så svårt att jag någonsin undrade om vi skulle kunna ta oss över hinder) kändes otroligt långt borta. Dessutom var hon otroligt rolig & enkel att hoppa, trots att hon bara var riden i 1,5 år här (och såklart fått flera vilor) så kändes det lekande lätt. Hon kändes så himla glad och gav mig ofta stora leenden just för att hon kändes så positiv.
I slutet av 2016 eller i början av 2017 så kläckte jag iden att vi kunde försöka att kvala till ungponnychampionatet för 6-åriga ponnyer. Det går i LA hoppning & dressyr för 6-åringar. Att vi skulle hoppa LA hoppning var ju otänkbart, men dressyren kändes inom räckhåll. Målet för 2017 blev helt enkelt att debutera LA och sedan försöka kvala till championtatet. Så vi lade hoppningen på hyllan och satsade på dressyren.
Vi utvecklades snabbt i dressyren under 2017. Det som krävdes för LA, det vill säga galoppfattningar från skritt, rygga, förvänd galopp och skänkelvikningar kom ganska snabbt på plats. Och hon blev bärigare & bärigare. Diva är en ganska robust ponny med ett kraftigt bogparti. Så mycket av träningen gick ut på att få henne att orka sätta sig lite mer på bakbenen istället för att bli framtung. På framridningen i Ölmstad där vi satte första kvalet till ungponnychampionatet!På framridningen till ytterligare en LA-start i Heda. Denna blev lite av ett bottennapp med sina 59%. Nästa gång gick det bättre och vi satte det sista kvalet till championatet. Diva var alltid ganska cool på nya platser. Lite uppspelt & vaken, men man satt alltid säkert. En dam att lita på. Dock var hon lite ofokuserad från & till, lite ”unghäst-rörig” på grund utav sin orutin. Att åka iväg och dessutom tävla var fortfarande nytt för henne. Resultaten blev därefter. Ibland bättre & ibland sämre.Och så var det dags för den stora finalen på min & Divas tid tillsammans, nämligen ungponnychampionatet i dressyr. Diva gick sina två bästa starter någonsin under helgen. Så fokuserad! På lördagen red vi på 67,8% och slutade precis utanför placering. På söndagen red vi på 65,6%. Jag tror att vi slutade 5:a totalt. Utanför placering men i översta halvan. Det var ett bättre resultat än väntat. Det blev en väldigt lyckad avslutning. Jag var mest glad att vi kommit dit och att då få göra sina bästa ritter hittills och ändå slå sig in i den övre halvan av startfältet var superkul.
Några klipp från min & Divas ritt dag 2. Ritten dag 1 var lite bättre. Men ändå två riktigt jämna program. Visst ser man att hon är lite ostadig, men jag tycker att hon är på god väg i alla moment och att vi visar upp oss på ett trevligt sätt. Jag tycker att vi gjorde en mycket bra prestation med tanke på våra förutsättningar, men jag ser också hur mycket min ridning utvecklats sedan dess. Och tur är väl det med tanke på hur mycket man ridit & tränat sedan dess!
Japp, och det var tiden med Diva. Precis som alla andra hästar så har hon varit viktig på sitt sätt för min utveckling. Roligt att ha fått vara en del i ytterligare en unghästs utbildning, det är alltid värdefullt inför framtiden på ett eller annat sätt. Att jag ridit så många olika hästar har gjort mig säkrare när det gäller att rida nya hästar, men också gjort mig mer komplett som ryttare överlag. Totalt gjorde vi 14 tävlingsstarter tillsammans under de två år som jag red henne. Sedan ungponnychampionatet 2017 så har hon varit Marias ridhäst på heltid🌟
Idag åkte jag och hoppade Palle, det gick riktigt bra! Eller det gick egentligen mer än bra. Det kändes typ som vanligt?! Alltså som det vi hade innan skadan. Det har ju gått bra att hoppa innan med, men det har inte varit i närheten av den känslan eller kvalitén som vi tidigare haft, och idag så bara var det där? Vi är ju inte där än egentligen, men idag hade vi nog båda en riktigt bra dag. Vad jag njöt av att hoppa med min gamla trotjänare. Vilken härlig känsla han gav!
Hinderna från tisdagens hoppträning för Jenny stod kvar, så Palle fick göra i princip samma sak som Ida fick göra tidigare i veckan. Jag tycker att både han & jag gjorde övningarna riktigt bra. Jag strulade till avståndet någon gång på den lilla bommen innan oxern, men Palle fixade det så fint åt mig.
Jag & Ida skulle egentligen tävlat idag. När vi precis påbörjat resan så sköt de upp tävlingen 1,5 timme pga regn. Valde att stryka mig och styra förbi ett ridhus istället. Jag behöver varje start jag kan få just nu, men det rullar inte på i den takt jag vill. Jag har ”bara” gjort 11 starter iår. Man vill ju verkligen passa på när hästarna är fräscha & fina så att man får något gjort.
Hade tävlingen varit närmare så hade jag chansat men nu kändes det inte värt det. Till råga på allt så red jag inte ens bra på dagens ridpass. Red över bommar i trav & galopp och det kändes bra. Likaså räcket jag byggde upp. Det enda jag inte riktigt är nöjd med är att jag inte kunde hålla henne avslappnad i hjärnan. Jag är allergisk mot stress. Att mina hästar trivs är bland det viktigaste för mig. Idag berodde det säkerligen på en kombination mellan vädret (som Ida hatar) och såklart mig.
Nåja, ska ta av mig offerkoftan nu och fånga dagen, eller något🤪
Jag har lärt mig att gilla bli riktigt trött, eller egentligen gillar jag väl att ta i. Fick ta i ordentligt idag. Jag har inte tränat på hela veckan så det var riktigt gött att få köra lite högintensivt. Nu är jag riktigt trött. Underbart faktiskt. Nu blir det sushi & soffan!
Idag har Palle, Ida & Lillan kommit hem från sommarhagen. Det passar extra bra med tanke på att det ska regna mycket. Kanske åska med.
Palle & Ida gick idag båda ridpass nummer 2 för denna vecka. Jag red Ida och mamma red Palle. Båda hästarna var fina! De båda ska ridas ytterligare en gång innan veckan är slut. Jag föredrar när det blir 3 ridpass per vecka, men som jag tidigare nämnt så gör det inget OM det endast skulle bli 2 ridpass nu när förutsättningarna är så pass annorlunda för dem. Det är inget som jag satsar på i längden, men just nu är det lagom. Viktigt med lugnare perioder också, jag rider nog visserligen betydligt mindre än många andra året om, haha.
Hoppas på att kunna hoppa båda hästarna i helgen. Tävling för Ida och träning för Palle.
Är vädret skapligt i helgen kanske jag tar en liten sväng på Lillan också. Vi får se!Lämna en kommentar
Igår åkte jag & Palle till ridhus. Han har vilat ett par dagar så det blev ett ridpass där vi fokuserade på att skapa ett bra utgångsläge inför de kommande ridpassen denna vecka.
Han kändes positiv och harmonisk. Avslappnad och mjuk i musklerna. Dock lite slapp och oriden. Kroppen var lite i två delar och det kändes ”stolpigt” i galoppen eftersom att han inte bar och fjädrade, snarare stötte ifrån med raka bakben. Det kändes som att han inte riktigt galopperade ordentligt, första instinkten var att rida på framåt och få igång aktionen, men det visste jag att det inte skulle hjälpa eftersom att det var balans & bärighet som brast. Istället red jag halvhalter tills jag hade honom helt i balans med en viss bärighet. När jag hittat det red jag successivt ut steglängden och jag kunde avsluta med en galopp som var rund och rytmisk istället för stolpig. Perfekt!
Han kändes så ”off” i början att jag inte trodde att jag skulle kunna hitta det arbetet som jag ville, men det behövdes bara ett par extra minuter av galopparbete innan han var där. Dessutom kändes han väldigt fin på bettet, han har faktiskt gått ganska bra på bett det senaste. Han verkar bara bli mer & mer tillfreds, jag har inte hittat något mirakelbett utan det är hans gamla bett som han går ganska bra på igen. Hoppas det fortsätter så!
Jag har ju tidigare hintat om att en livsstilsförändring är på G, nu är det dags att berätta vad som menas med det. Jag ska nämligen plugga ett år, till hälsocoach närmare bestämt!
Vad innebär hälsocoach? Såhär har de själva skrivit om utbildningen: ”Efter avslutade studier har du kunskaper inom hälsoområdet, samt specifik kompetens i form av personlig tränare (PT), massör och gruppträningsinstruktör. Grundutbildning i Body Bike Indoor cycling samt TRX Suspension Training ingår också.”
Träning är ju ett av mina intressen som hamnar lite i skymundan pga hästarna, precis som det ska vara (inget kan mäta sig med mitt intresse för hästar & ridning), MEN att jag nu ska få fördjupa mig i detta intresse och ägna ett helt år till att just träna, lära mig massage och massor om kroppen känns så jädra kul.
Vad denna utbildning kommer leda till karriärsmässigt får vi se, i första hand gör jag detta för mig. För att jag vill lära mig mer. Iiiihhhh, ser SÅ mycket fram emot detta. Känner mig pirrig och förväntansfull.
Det enda som är jobbigt är att lämna min fina klass på skolan där jag jobbar (och såklart resten av eleverna + kollegor). Jag & klassen har hängt ihop i flera år, jag kommer verkligen sakna dem så himla mycket❤️ Vi har upplevt så mycket tillsammans genom åren som varit. De har verkligen charmat mig och vi har växt ihop mer & mer för varje år som gått. Tänk vilka skratt & minnen det blivit.
Jag hoppas & tror att det kommer bli toppen. Jag har bland annat införskaffat mig en laptop och jag har gott om tid att fixa i ordning resten som behövs, jag börjar nämligen i slutet av augusti. Så spännande!
Nu när hästarna går ute dygnet runt som de gör just nu så har vi ett annat upplägg med träningen. De rids bara 2-3 gånger i veckan faktiskt.
Mina hästar går inte ute dygnet runt på vinterhalvåret, så det blir en extra påfrestning för dem att vara ute på det sättet som de är nu. De har dock mycket utevistelse även under vintern och går in och ut när det mörkt, vi ger dem så långa dagar ute som möjligt.
Ida är uppfödd och har gått sina första år på lösdrift, det märks, hon har mycket bättre ork än till exempel Palle som gått på hingstbete någon sommar som unghäst. Han har gått ute dygnet runt i perioder hemma hos mig, men det märks att han inte är uppfödd så. Lillan har gått ute mycket hos tidigare ägare. Hon var väldigt trött i början ändå, vinterhagen har varit tråkig denna vinter så hon har inte rört sig så mycket som önskat. Dessutom är denna hage ny för henne, den är kuperad, har öppna fält/ängar och är nästan 5 hektar stor. Den gör underverk på hästarna. De får röra sig mycket upp och ner samtidigt som de kan sträcka ut i en rejäl galopp.
Tack vare att vi bygger boxar vid sommarhagen så kommer hästarna kunna tas in vid dåligt väder och även ställas in de nätter som det behövs. Det blir också möjlighet att lämna en häst ensam eftersom att de kan vara själva så länge de är inne. Nu måste jag ta hem dem oftare. Nu är t.e.x. planen att ta hem dem imorgon, då har de varit där uppe exakt en vecka. Detta för att Ida ska vara utvilad inför helgens tävling och för att kunna rida lite mer. Just nu är målet att hästarna ska gå 2-3 träningspass per vecka. Lite annorlunda mot innan. Än så länge funkar det bra, rider i regel inte ut dem just nu utan det blir främst ridhus & ridbana för att få till ”riktiga” ridpass de gånger jag rider.
