Kategori: Hållidej

F*n också. Idag skulle jag gjort årets första tävling på Ida. Men gissa vem som fick stryka sig?

Igår kväll när jag skulle rida ett förberedande ridpass och känna så allt var OK så visade hon symptom på sin allergi. När pollen för al var hög för ett par veckor sedan så visade hon lite på eftermiddagen under några enstaka dagar. Sedan har det varit lugnt. Så allt har varit under kontroll vilket har känts kanonbra.

Men igår var det en varm & torr dag. Halterna av pollen var troligtvis högre än vanligt. Speciellt på eftermiddagen. Så hon visade symptom och det var lite mer än vad jag tycker är OK.

Beslutade mig för att hoppa lite hemma idag istället (förutsatt att allt var bra givetvis). Inga symtom idag och allt var tipp-topp. Så att åka iväg och hoppa en liten 110-klass hade ju inte varit några problem. Men det är ju inget att chansa på. Det är en lång resa dit och Idas hälsa går ju givetvis först.

Kunde inte låta bli att få ett litet sammanbrott igår. Det känns som att man försöker så himla mycket och jag hoppas så att detta är vårat comeback-år, men vi har ju inte ens lyckats att ta oss hemifrån än, haha. Samtidigt så blir jag arg på mig själv. Hon har liksom haft allvarlig headshaking som vi *peppar peppar* lyckats bota och dessutom har hon varit med om en olycka. Jag har så mycket att vara tacksam över, detta är bara en liten skittävling.

Summa summarum, många känslor igår. Idag är en ny dag. Jag kunde rida på min häst och hon kändes underbar. Idag känns allt bra igen, haha.

Känns bra att klaga av sig lite här. Och kanske tröstar det någon som också har det lite motigt. Att det är såhär för oss alla, mer eller mindre. Och när man väl står där, med en skada, allergi som ballar ur helt eller med en katastrof, då är en strykning INGENTING.

Dessa fyra bilder tog jag i fredags morse i samband med att jag red ett förberedande pass inför lördagens hoppning.

Under ett förberedande pass inför hoppning så vill jag känna att hästen är kvar i balans och behåller samma steglängd på rakt spår, böjt spår och att jag kan växla mellan de olika varven. Ida blir lätt lite taggad på diagonalen vilket resulterar i att hon rätar ut sig, tappar bakbenen och går isär. Så jag rider många diagonaler och repeterar vad det är jag vill att hon ska göra. Jag börjar med kortare diagonaler och jobbar successivt ut längden på dem.

Kan man inte rida de enkla vägarna utan hinder så kan man inte förvänta sig att hästen är kvar i balans och samma steglängd med hinder.

Så jag joggar inte bara runt för att spara på hästen, utan jag rider in i den grad av arbete som jag tycker är passande för just den hästen. Oftast så sitter det direkt nästa dag. Det betyder att jag kan påbörja hoppningen tidigt i ridpasset.

Idag började jag dagen med att åka till Forma Framtid, gymmet där tävlingen är imorgon. Kollade lite på tävlingarna som började idag och fick en bild om hur det ska gå till. Herregud säger jag bara. Hur ska det gå för mig imorgon egentligen? Jag är livrädd, haha.

Sedan hem. Åt lunch. Det blev pasta med lite smaksatt creme fraiche, kassler & paprika. Idag tänker jag på att inte äta för mycket grönsaker, åtminstone ingen större mängder råa. Jag vill äta ganska fiberfattig & lättsmält mat för att känna mig lätt i morgon, jag vill inte ha en massa i magen. Undviker även större mängder fett.

Efter det så hoppade jag & mamma hästarna. Det gick mycket bra. Förra veckan hade Ida lite svårt med studsen i höger varv, men det var MYCKET bättre idag. Vi tar inte så många språng, men det lilla vi gör känns magiskt. Vi är så samspelta i hoppningen och hon älskar verkligen att hoppa så det är en fantastisk känsla. Vi är på g!

Jag & mamma har ridit i princip varje ridpass tillsammans det senaste. Så när jag i torsdags förra veckan skulle promenera med Ida efter att vi fått på skon så fick hon ett litet psykbryt av att lämna flocken. Hon är i grund & botten duktig på det, men när man inte gjort det på länge så kan det kännas lite otäckt även för en ganska stabil tjej.

Så nu blir det promenader på några få minuter varannan dag, så att hon kommer in i det igen. Jag har planer på att träna för Ulla denna vecka (om allt känns fortsatt bra), och då måste hon vara bekväm med att lämna flocken. Annars lär vi inte få något gjort.

Vi fick till en promenad i lördags eftermiddag. Vi stannade flera gånger och letade efter grässtrån i regnet (ska ju finnas fördelar med att lämna flocken😉). Hon var med på noterna och tyckte att det var helt OK att lämna de andra. Skönt!

Jag red henne sedan i söndags (alltså igår) och då kändes allt som vanligt. Vävde faktiskt in lite bommar och några små skutt även om det blev ett väldigt lätt ridpass på under 30 minuter. Så nu är vi taggade på att träna vidare i veckan!