Jag & Zacke gillar ju den lite tuffare musiken, speciellt live. I år tyckte jag att draget vid rock & punk-scenerna var lite väl mjukt. Men kanske börjar vi också bli kräsna? Vi som sett så mycket. Eller var vi bara inte på tillräckligt bra ”musikhumör”? Vi spenderade inte jättemycket tid inne på området. Det var kallt och tålamodet rann ifrån oss litegrann. Tidigare har vi alltid hittat något som vi verkligen gillat mer eller mindre direkt och sedan fastnat vid den scenen. Kanske hade vi lite otur denna gång och missade de band som hade passat oss bättre?
Är säker på att det fanns ett & annat guldkorn som vi missade. Vi orkade inte vara så länge inne på området som sagt. Hade behövt ta med en vinterjacka🥲😬
Vi har inte gått på några spelningar i år eftersom att vi var i USA. Så detta var premiär. Finns spelningar nästa helg som vi är lite sugna på, vi får se om vi orkar.
Jag har varit i USA tre gånger nu. Tänkte att jag skulle berätta om några av de saker som är annorlunda med USA och som jag reagerar på.
Vi åkte på väldigt mycket vägar gjorda av betong i stället för asfalt.
Toalettlåsen! Oftast låser du genom att trycka på en knapp. Du kan inte kontrollera om du verkligen låst dörren för när du tar i handtaget så går dörren upp, det är alltså så du låser upp. Det är bara att lita på att den där lilla knappen gör sitt jobb helt enkelt.
Svagt och blaskigt kaffe. Dessutom är decaf en stor grej. De dricker mycket koffeinfritt kaffe.
Dåligt med mataffärer inne i städerna.
Mycket sport på TV. Alltifrån amerikansk fotboll till att kasta ärtpåse😅
De bäddar sina sängar annorlunda. Oftast är det ett lakan, sedan ett löst täcke, efter det ett lakan på igen. Som gjort för att man ska trassla in sig, haha.
De publicerar namn och bilder på människor i deras nyhetsprogram som endast är misstänkta för brott.
De pratar gärna i hissen (och överallt för den delen). För en amerikan verkar det mer normalt att prata i hissen än att inte prata. Motsatsen till oss svenskar alltså, haha.
De är lite halvgalna när de kör bil. Då försvinner lite av den artighet som många amerikanare annars har, haha.
På restaurang så ger man alltid dricks.
UV-strålningen är många dagar riktigt hög. Vi hade 11 i UV några dagar vilket är extremt högt. En människa med ljus hud kan bränna sig på under 5 minuter.
Det är tillåtet att aga barn, vilket man tyvärr får sen en del utav.
Nu kommer sista inlägget med bilder från USA-resan. Dessa bilder är från Bonaventure Cemetary som ligger i Savannah.
Det är ”bara” en kyrkogård. Men den är otroligt stor. Ligger vackert. Dessutom är det stor variation. Den ena graven är inte den andra lik. Finns mycket att titta på medans man strosar runt.
Vi bodde strax utanför St Marys ihop med våra släktingar som bor där. St Marys är en liten stad och den fjärde juli åkte vi in till centrum för att titta på 4th of July-paraden!
Nashville. Nu hoppar jag fram lite i vår resa eftersom att jag bloggade ganska utförligt om Jamestown och Cleveland under resans gång. Om ni har missat det så är det bara att gå in i min rese-kategori och scrolla nedåt.
I Nashville besökte vi Country Music Hall of Fame, ett Johnny Cash museum samt gick en rejäl promenad och kollade på stadens park och lite finare byggnader.
Så coolt att ha sett detta ställe, men jag vill inte hit igen, haha.
Nashville är staden som musiker, sångare och låtskrivare i decennier har vallfärdat till för att söka lyckan. Det har oftast handlat om country men även honky tonk, blues, bluegrass och andra musikstilar. Längs gatorna hörs livemusik konstant. Restaurangerna har ofta öppna väggar, så det hörs och syns även om du bara går förbi. Nashville är en enda stor och lång konsert kan man säga. Vi bodde i centrum och uppehöll oss där. Det fanns ytterligare ett populärt område i Nashville som ska vara lite mindre ”turistigt”. Det kanske hade varit något? Vi hann aldrig besöka det. Det ska vara lite mindre turister samtidigt som det ska ha flera små ”pärlor” som jag fattat det.
Anledningen till att det räckte med en gång i Nashville var att det var en otroligt varm och intensiv stad. MASSOR utav människor och så mycket som händer. Vi hade kanske behövt en guide som hade kunnat visa oss pärlorna. Det är svårt när man bara dimper ner i en så stor stad med så mycket.
Jag föredrar verkligen landsbygden och de små städerna i USA framför detta. Men det är coolt att ha upplevt det!
Niagarafallen har en fallhöjd på cirka 54 meter och hör inte till världens högsta vattenfall, men de är breda och har en extremt hög vattengenomströmning. Tillsammans har de den högsta flödeshastigheten för vattenfall i hela världen, vilket såklart är en stor anledning till att de är så mäktiga och populära att besöka. Det strömmar 2,8 miljoner liter vatten över kanten varje sekund och här känner man verkligen vattnets kraft. Jag tyckte faktiskt att det var häftigast att se floden innan den åkte ned för själva fallet. Man kunde verkligen se vattnet rasa mot kanten med en otrolig kraft.
Ett häftigt ställe att besöka, men ändå hamnar det ganska långt ner på min topplista under denna resa.
Letchworth State Park blev vår andra utflykt. Parken kallas också för The Grand Canyon of the East. I parken finns flera vattenfall, men också en stor dalgång. Det var stup ca 200 meter ner, tyvärr så fångar inte kameran djupet i fåran så det ser inte särskilt märkvärdigt ut.
Vi hade inte så lång tid kvar av dagen då vi hade varit i Stony Brook tidigare på dagen. Så vi åkte bil i parken och tog korta promenader på de mer imponerande ställena. Parken var stor och det fanns många vyer att stanna till vid. Mycket mer än det som finns på bild här. Det finns längre hikes som man kan göra om man har tiden. Det går också att campa där.
Fint ställe, men jag gillade faktiskt Stony Brook bättre. Letchworth var maffigare, men Stony Brook var så himla mysigt och kändes som en saga att promenera i. Parkerna ligger nära varandra, så jag rekommenderar att besöka båda om man befinner sig i de trakterna.
Stony Brook state park var den första utflykten vi gjorde. Egentligen skulle vi åkt till Letchworth state park. På vägen till Letchworth så fick vi larm om att parken stängts ner och att människorna där evakuerats på grund utav att polisen jagade en mördare i parken. Det gjorde att vi fick styra om vilket ledde till att vi åkte till Stony Brook istället.
På eftermiddagen öppnade de upp Letchworth igen, så vi hann faktiskt besöka den parken också. Bilder från den kommer i ett senare inlägg.
Stony Brook state park blev faktiskt lite av en favorit för mig. Vi gick en runda där och det var verkligen så vackert! Det började med en rejäl stigning upp i skogen. Så småningom kom vi fram till en å som vi sedan följde med nedför. Det var flera fina vattenfall av varierande storlek längs vägen.
Här kommer en liten sammanfattning av våran resa. Jag kommer att lägga upp några fler bilder från resan som jag tog med min systemkamera, men de får egna inlägg. På t.ex. Cumberland Island, Okefenokee och på flera andra ställen så tog jag dock inga kort med systemkameran. Dels för att jag varit där innan, men också för att jag ville fokusera på upplevelsen. Så det är inte så gräsligt mycket kvar att visa, men det som är kvar kommer upp inom kort. Här kommer som sagt en sammanfattning så länge:
25 juni (kväll) landade vi i London efter förseningar.
26 juni (morgon) med endast 2 timmars sömn i ryggen så flög vi mot USA. Lång resa. Lite turbulent. Ingen sömn att tala om.
26 juni mitt på dagen-ish mellanlandade vi i Chicago. Ytterligare förseningar, byte av plan, problem med väder och så vidare gjorde att vi kom fram till vår slutdestination Rochester sent på kvällen. Anne och Bill hämtade upp oss på flygplatsen. Samma kväll träffade vi vår släkting Sandra och hennes man Jon för första gången, de lagade god middag till oss. Då hade vi sovit ungefär 2 timmar på två dygn. Vi somnade alla ovaggade på hotellet efter den middagen kan jag säga.
27 juni utforskade vi Stony Brook state park samt Letchworth State park ihop med Sandra & Jon. Såklart var Anne och Bill med också.
28 juni – Niagarafallen!!!
29 juni åkte vi till Jamestown. Utforskade staden, kyrkogården, kyrkan och gick på både vinprovning och stormiddag. Vi träffade ännu fler släktingar här dessutom. Det var i Jamestown som mina släktingar och många andra bosatte sig i USA. Hyfsat svenskt väder. Men luftfuktigheten var hög även här. Det gjorde att väder som man trodde skulle vara svalt var varmt ändå. Även vinden var varm. Som om inte det var nog att klämma in på en dag så hann vi besöka närliggande Bemus Point, Chautauqua, Lake Erie och Westfield.
Lake Erie är den 13:e största naturliga sjön i världen och när man kommer till den så ser den precis ut som havet.
Eriesjön är den grundaste av sjöarna av de fem stora sjöarna i Nordamerika, den klarade inte av alla föroreningar som släpptes ut i den under 1960- och 1970-talen, den blev en död sjö vilket ledde till att sportfiskare och yrkesfiskare fick söka sig andra fångstplatser. Problemen väckte ingen större uppmärksamhet förens 1969, då var den så förorenad att all olja och annan bråte i vattnet till och med kunde ta eld. Myndigheterna började att arbeta med en miljölagstiftning för området. Idag har vattenkvalitén blivit mycket bättre och vissa fiskarter har börjat komma tillbaka. Det finns dock en stor koloni zebramusslor, en djurart som hotar annat liv i sjön.
30 juni åkte vi till Cleveland och gick på Rock n Roll hall of fame!
1 juli körde vi till Nashville. Det tog en hel dag!
2 juli, Nashville! Vi gjorde Country Music Hall of fame, museum samt en längre promenad.
3 juli åkte vi till St Marys. En hel dags körning. Vi befann oss sedan i St Marys (och gjorde utflykter i närområdet) fram tills vi åkte till Atlanta den 12 juli. När vi utgick från St Marys så åkte vi själva på utflykterna. Zacke körde!
4 juli firade vi 4th of July i St Marys.
5 juli gjorde vi Jekyll Island. Vi gjorde en tour på den historiska delen av ön samt besökte The Turtle center och Driftwood Beach.
6 juli utforskade vi St Marys.
7 juli chilldag i poolen.
8 juli utforskade vi Savannah!
9 juli Cumberland Island.
10 juli Okefenokee Swamp.
11 juli kollade vi på alligatorer i St Augustine.
12 juli sa vi hej då till Anne & Bill, Bill var sedan snäll och skjutsade oss till Atlanta. Tog nästan hela dagen.
13 juli gick vi på World of Coca Cola samt Georgia Aquarium.
14 juli besökte vi Zoo Atlanta.
15 juli besökte vi Centannial Park samt College football hall of fame. Vi skulle egentligen besökt ett museum, men det var stängt. Vi köpte ett city-pass där man får massor av aktiviteter för en viss summa. College footboll hall of fame var det enda som var kvar på listan i närheten. Inget som vi var värst intresserade utav, men det blev en trevlig promenad där inne ändå. Särskilt tack vare AC:n, haha.
15 juli på kvällen påbörjade vi färden hemåt.
16 juli landade vi London och bytte sedan plan för att komma till Sverige. Vi landade sedan i Sverige på kvällen.
Nu är vi äntligen hemma! Vi hade två plan hem, lite förseningar, men allt flöt ändå på. Resan mellan Atlanta-London bokade vi extra benplats på. Vilket innebar att vi var premium economy. Vi visste inte riktigt vad det innebar. Men direkt efter att planet lyftes bjöds vi på champange, sedan trerätters. Vi fick äta med riktiga bestick och tallrik i porslin. All dryck ingick dessutom. Väldigt lyxigt. Väldigt välkommen överaskning som inte ens var mycket dyrare än vanlig economy class. Åtminstone inte när vi bokade. De lite större stolarna gjorde att vi kunde sova mycket. Superbra!
Nu ska vi försöka att komma in i någon slags rutin igen. Snart kommer mer uppdatering från resan och såklart tillbaka till vanlig uppdatering om hästarna. Som det ser ut nu så ska jag faktiskt rida en ny häst innan veckan är slut. Dessutom är jag anmäld till tävling i helgen😅