Idag tog jag & Ida några språng. Hon var superfin och allt kändes väldigt okomplicerat. Hon blir verkligen bara finare & finare för varje vecka som går. Det är verkligen superkul!

Idag tog jag & Ida några språng. Hon var superfin och allt kändes väldigt okomplicerat. Hon blir verkligen bara finare & finare för varje vecka som går. Det är verkligen superkul!

Igår kväll vaknade jag upp ur min dvala och kände mig ganska pigg. Så jag byggde fram en liten ”hinderbana”, och sedan fick Zacke lösa den tillsammans med Ninlil & Idun. Det var Ninlils första gång med denna typen av träning. Hon blir 5 månader i helgen.
💪Banan involverade två pallar. En mindre & högre. Den högre ska de ska gå upp med framtassarna. Och den lite lägre & större kan de kliva upp på helt. Man kan också göra det svårare genom att be dem sätta sig på pallen.
💪En filt där man ber dem att lägga sig ner.
💪Två step up-brädor där de ska traska på dem som en bro. Det går att göra svårare genom att be dem sitta eller ligga utan att kliva ut från brädan.
💪En upphöjd ”bom” att traska över.







Jag tycker att denna typen av träning är jättekul. Borde kanske köpa in lite mer grejer som man kan använda.
Detta är bra för att träna kroppskontroll, hunden lär sig var den har sina tassar och hur den placerar kroppen. Det är också bra för hundarnas självförtroende. Att klara nya underlag och hinder gör många hundar modigare och trygga. Det är också ett spännande sätt att träna kommunikation, sammarbete samt koncentration och impulskontroll. Att kunna följa instruktioner lugnt genom banan kräver fokus. Det ger också en mental stimulans eftersom att de behöver lösa små uppgifter, vilket är mentalt tröttande på ett positivt sätt.
Ninlil imponerade verkligen igår. Hon tyckte att det var jättekul och var inte alls glad när vi avbröt för att sedan köra med Idun🤣
Lämna en kommentarIdag skulle jag egentligen ha dragit igång mina första heldagar på jobb efter att vi köpte Ninlil. Men jag kände mig konstig redan i söndags eftermiddag när jag kom hem från Skara. Var tvungen att lägga mig i sängen en stund och sedan köpte vi snacks, och då kändes det bra igen. Underskatta aldrig kraften av lite vila & snacks, haha.
Det kändes sedan helt OK i måndags/igår fram tills kvällen. Och så bröt det ut inatt. Lite snopet ändå. Jag trodde ända in i det sista att det var magkatarr eller något annat. Jag får så sjukt sällan magsjuka. Kan nog räkna alla tillfällen i livet på en hand. Och då har jag ändå jobbat i miljöer där virus som magsjuka sprids (dagis & skola). Trots det så har jag inte haft magsjuka sedan typ 2008 eller något sådant. Det var nog senaste gången, den gången är extra minnesvärd då vi var flera som drabbades i en stuga på semester, hehe. Annars hade jag aldrig kunnat leverera ett årtal på det, haha.
Så ja. Nu blir det till att ta det lungt och lägga om planerna litegrann. Jag mår skit faktiskt. Frossa, ledvärk och så resten av alla fruktansvärda symptom som man får som ej behöver nämnas här.
Hoppas att allt är bra med er, hörs snart igen!


I söndags kväll roade sig jag & Zacke med att skriva ner alla band som vi har sett (de vi kommer ihåg vill säga, men jag tror att vi fick ganska bra rätsida på det). Vi åkte på vår första festival för 11 år sedan. Och så hade vi ju sett några band även innan dess. Så det var över 10 år som skulle sammanfattas, haha. Siffran landade på ca 130 band iallafall!💪
Lämna en kommentar











I lördags åkte vi en sväng med bilen och sedan stannade vi på ett random ställe för att rasta hundarna och titta runt. Ett himla fint ställe! Ingen officiell plats eller så, men det fanns flera stigar där vilket skvallrade om att flera tycker om att promenera där. Kul när man hittar en liten pärla bara sådär!
Lämna en kommentarIdag åkte jag tillbaka till Skara för att hjälpa & heja på min elev. Hon som är Hilmas ordinare ryttare. Hon red så fint, och felfritt blev det också. Så kul!
Jag stannade dessutom kvar och kollade på utställningen också. Svenska ponnyavelsförbundet firade sitt 50-årsjubileum med en stor jubileumsutställning där shetland, gotlandsruss, new forest, welsh, connemara, svensk ridponny, dartmoor och exmoor ställdes ut.
Det har varit en riktig ponnyhelg där med dressyr & hoppning på Skaraortens Ryttarförening samt utställningar & engelska ridklasser vid travbanan som ligger ett fåtal minuter bort. Kul!

Idag skulle jag egentligen ha tävlat med Palle, men jag fick tyvärr stryka mig😤
Aja. Bara att planera om. Det blev ett gympass istället. Körde igenom: bänk, muscle up, pull up, dip och böj.


Igår startade jag & Hilma mästerskapsklassen på Connemara-SM!
Vårat mål sedan ett år tillbaka var att starta just mästerskapsklassen på Svenska Mästerskapen för Connemara. Då hade hon inte ens tävlat än. Hon har på ett år gått från tävlingsdebut i LC till LA.
Igår var hon magiskt fin och vi satte alla svårigheter som inte riktigt är helt befästa ännu. Galoppdelen är vår styrka, men i den sista galoppen så blev det lika snopet som när man river sista hindret i en omhoppning. Hon råkade nämligen lägga tungan över bettet, så galoppen uteblev. SÅ RETLIGT SÅ ATT DET TYP INTE FINNS.
Så tre moment i galoppen (varav en med koffecient) ”belönades” med 2:a, 3:a & en 4:a. Vi hade något så bra på gång. Att vi ändå landar på 62% i slutändan skvallrar om att vi var påväg mot ett nytt personbästa i LA med råge och kunnat ge de andra en match vilket såklart gör detta extra irriterande. Speciellt eftersom att detta var årets mål.
Så på många sätt en besvikelse såklart. Men saker som dessa händer ibland. Vi tar med oss att vi var riktigt vassa igår och att vi kunde leverera ett program med ännu högre kvalité jämfört med debuten som endast var för ett fåtal veckor sedan. Allting har kommit på plats ännu mer. Ytterligare ett kvitto på det arbete som jag och hennes ordinarie ryttare lagt & lägger ner. Och bara det faktum att vi tog oss till vårat mål. Och vi tog oss inte bara dit, utan kan vara stolta över de uppvisningar som vi har gjort.





Igår åkte jag, Ida & Jenna till Huskvarna och deras stora fina bana på 62×100 meter. Ett toppklass-ställe att tävla på. Jag & Ida startade ”bara” en 120 cm bedömning A igår. Ingen ridning mot klockan alltså, målet var att rida ytterligare en 120 cm som bygger för kommande starter.
Ida var helt KLOCKREN igår och hoppade felfritt. Underbar känsla. Fjärde nollan på raken för oss och både idag & förra tävlingen i Kinda så har jag känt att även jag är tillbaka fullt ut. Inte så att jag skulle vilja gå in i en 130 cm, men det var frestande att även starta klassen efter som var 125 cm. Men för Idas skulle så tror jag att det är lite tidigt att gå två så stora rundor precis efter varandra.
Summa summarum så kan jag inte vara mer nöjd än vad jag är. Jag är så glad!


Här kan ni ser vår runda. Jag klippte faktiskt bort alla transportsträckor den här gången. Men alla språng är med. För er som vill, scrolla ner för att läsa en kort resumé av min upplevelse.
Jag tycker att vi har en bra galopp när vi rider mot första hindret. Lagom energi & steglängd. Tycker att vi börjar fint. Efter nummer 1 så har vi en ganska lång sväng innan vi vänder upp på banans första relaterade linje. Räcke till oxer på båge, 7 galoppsprång. Tycker att vi gör den linjen jättefint. Fin balans.
Sedan är det en vänstersväng till hinder nummer 4, ett räcke. Låg lite stort, men hon hoppar fint. Sedan har vi ytterligare en båge upp till hinder nummer 5. Här är vägen lång, så jag tror inte att den var inmätt. Hur eller hur så stegade jag inte.
Efter nummer 5 så vänder jag upp på banans andra relaterade linje. Räcke till oxer igen, 6 galoppsprång. Vi kommer fint in på räcket. Halva linjen in så kan ni ser att jag förhåller litegrann, det blev faktiskt en gnutta kort. Vi kommer lite nära, men jag tycker att vi löser det fint. Jag gillar att jag lugnt bromsar lite hela vägen fram till hindret och inte blir hetsig och börjar ta för stora tygeltag. Jag hatar när det blir ryckiga och hetsiga tygeltag.
Sedan är det dags för banans tredje relaterade avstånd. Hinder nummer 8 till 9. Gul oxer in, sedan 8 galoppsprång till ett räcke. Jag låg lite stort, så jag fick rida på lite fram till den gula oxern. Det kan vara frestande att bromsa direkt efter i tron om att man kommer att få det kort till nästa när man kommit lite stort in. Men många gånger är det ju inte alls så. Eftersom att jag går av lite stort så landar jag nära bakbommen vilket kan göra det uppfattas som extra långt (!) till nästa hinder. När vi landade så balanserade jag upp lite så att jag fick tillbaka henne i uppförsbacke, men jag försökte att bibehålla aktionen framåt. Och det gjorde vi bra tycker jag. Vi får in våra 8 galoppsprång på ett okomplicerat sätt.
Sedan har vi en vänstersväng till en kombination. Nummer 10. Banan nästa sista hinder. Tycker att vi gör det fint.
Vi avslutar sedan med hinder nummer 11, ett svart & limegrönt räcke. Låg lite stort, så fick rida framåt en smula. Hon var med på noterna och avslutar lika fint som hon började banan. För mig är detta en pangrunda! Jag tycker att vi gjorde det så bra.








Idag var det Palles tur att skritta i skogen, och tydligen Josefs tur att hänga med😅🫶 Han är lite jobbigare än Klas. Zoomar i dikena. Klättrar i träd. Springer vid hovarna och lägger sig i vägen när han är trött. Riktigt jobbig faktiskt, haha.
Utöver Palle så red jag även Hilma. Båda mycket duktiga! Utöver det så har jag jobbat och även hunnit ett snabbt pass på gymmet. Jag var seg idag, men det blev gjort. Så det känns bra!
Lämna en kommentar