Idag var det dags att dressyrträna lite igen. ”Så här bra har hon aldrig varit när du startat upp” sa Ulla och jag håller med. Utgångsläget från det att jag tar tyglarna de senaste veckorna är bättre än vad det någonsin varit.
Eftersom att utgångsläget var så pass bra så fick jag faktiskt jobba lite med bytena, vi har inte jobbat aktivt med dem på mycket länge. Det har funnits andra grejer att ta tag i efter förra årets tråkiga år, det finns liksom ingen vits med att sätta sig och rida byten om hästen inte är tillräckligt rakriktad och igenom kroppen. Och även om målet var att göra några galoppombyten så var det absolut ingen brådska, jag fick rida omkring och först när jag tyckte att hon var ”DÄR” så fick jag byta. Och då menar jag verkligen ”DÄR”, inte att hon är ganska bra och jag testar. Hellre få och noggrant förberedda byten än ett helt gäng som är hafsiga. Det låter ju givetvis logiskt, men det är ändå lätt hänt att man slänger in ett byte för att det råkar kännas ganska bra. Utan noggrant, noggrant, NOGGRANT med fokus på att hästen ska jobba på ett sätt som är nyttigt, inte bara göra en rörelse.
Utöver det så fick jag rida ”ett steg av en piruett” i galoppen. Vi hann dock bara detta i den ena galoppen. Jag rider på en volt samtidigt som jag rider in henne i en liten sluta, sedan tar jag bara hästens bogar med mig och vänder ett steg för att sedan lämna. Sedan bygger vi upp samma sak igen & igen. Det är riktigt bra gymnastik för Ida och hon kämpar på riktigt fint med den övningen.
Däremellan blir det många halvhalter. Och jag får regelbundet lätta av i min hand för att kontrollera att jag inte ”håller fast”, det låter så grovt, men jag vet inte riktigt hur jag ska uttrycka det annars. Kontentan är att vi vill kontrollera att hon är i balans och inte ramlar iväg när jag lättar i handen. Ida är explosiv och kan lätt bli het. Så för mig är det alltid ett pågående arbete att få henne att böja på bakbenen, bära och vara kvar hos mig. Balans, balans, balans. Och bland de bästa sätten att kontrollera att hon faktiskt är i balans är att jag kan lätta i handen utan att hon trillar framstupa och rinner iväg.
Hoppas att detta made sense, alltid svårt att återge. Supernöjd med träningen även om Ida blev lite spänd här & var (vilket ni kan se på filmen) då vi bland annat hade två katter som lekte huliganer under träningen. Jag tog med lite av allt den här gången. Bättre övergångar, sämre övergångar. Ida som spänner till. Några minuter från verkligheten helt enkelt!
Lämna en kommentar
