Kategori: Tävling

Tänkte att jag skulle bjuda på en analys av gårdagens runda. Läs gärna föregående inlägg om tävlingen för att få lite mer kontext till det hela!

Gårdagens 120-klass bjöd på 11 hinder, 12 språng.

Ida var väldigt spänd på framhoppningen och lade extremt mycket energi där. Så hon blev en gnutta platt och rak i sidorna. Om man forcerar henne i det läget så slår hon ofta om i bak eftersom att hon inte är tillräckligt ihop för att bära upp en större påskjutskraft. Så jag valde att prioritera att ha kvar henne i balans och jobba med ett hinder i taget. Hon tenderar att backa av lite mer än jag önskar i det läget, så jag valde att hålla ihop och stötta eftersom att det var det som hon behövde just igår.

Då kör vi. Vi börjar bra på hinder nummer 1. Skönt att få en bra känsla där efter en dålig känsla på framhoppningen. Efter hinder nummer 1 så är det dags för banans första relaterade linje. Hinder nummer 2 & 3 låg längs med långsidan och det var 8 galoppsprång där emellan. Vi gör den linjen fint tycker jag, 8 jämna steg.

Sedan händer det faktiskt ganska mycket på en gång. Direkt efter långsidan så hämtade vi upp hinder nummer 4 på kortsidan, ett orange räcke. Sedan kommer nummer 5, en kombination ganska fort. Jag tycker att jag har henne fint i balans, men att hon förlorar lite kraft och kvalité på insprånget i kombinationen. Direkt efter kombinationen rider vi en båge på 8 galoppsprång till hinder nummer 6, ett blått räcke. Vi får en lite stor distans. Hade kunnat hålla galoppen lite mer, men jag tycker ändå att vi gör det bra.

Sedan vänstersväng upp på hinder nummer 7, en vattenmatta. Hon kommer upp fint i fronten inför detta hinder och det var bra, speciellt eftersom att vi kom en smula nära. Tack vare det så löser hon det enkelt. Sedan har vi ytterligare en båge, men den här är lite längre ner till hinder nummer 8, en oxer. I de bästa av världar så kanske det hade varit bra att rida ett mindre galoppsprång ner dit. För Ida just nu så är det dock bra att hon får ta ett steg extra, ifall hon kommer in med mycket galopp i en högersväng så slår hon nästan alltid om då hon inte orkar att vara kvar i sin bärighet.

Vi svänger sedan höger för att plocka upp banans sista relaterade linje mellan hinder nummer 9 & 10. 7 galoppsprång. Hon orkar inte riktigt bära upp sig i svängen trots att tempot är avstämt och hon slår om, men vi kommer ändå in med fin energi och hon gör den linjen fint.

Sedan är det dags för banans sista hinder, nummer 11 och vi är i mål!

Lämna en kommentar

Igår åkte jag, mamma & Ida till Värnamo för att starta ytterligare en 120 cm. Det var faktiskt inverkans-DM för seniorer.

Det har varit lite av en kämparinsats att komma iväg på de senaste tävlingarna. Bilar som är sönder. Skor som inte vill sitta kvar. Hovis var ute och fixade & donade två gånger under veckan som var för att jag skulle kunna starta. Att hålla en häst i tävlingsskick känns verkligen som ett hästjobb i perioder. Så tacksam för hela mitt team som ställer upp & hjälper till bara för att jag ska kunna göra det för nöjes skull.

Som rubriken lyder så blev det ytterligare en felfri ritt. Femte nollan på rad och ytterligare ett kvitto på att vi är back in business och stabila på 120 cm igen. Ida har varit felfri i 7 av de 10 starter som vi gjort i år. Jättebra!

Jag tänkte att inverkan skulle passa mig bra, men tyvärr fick jag sämst poäng av alla vilket såklart var lite av en besvikelse ändå. På samma gång snubblande nära en pallplats då jag endast var 0,4 poäng från brons. Lite tråkigt såklart.

Jag tycker att vi gjorde en fin runda trots att förutsättningarna inte var så bra. Innan vi skulle in på framhoppningen så blev hon skrämd. Slutade med att jag fick hoppa av för att ens få henne att våga gå in där. Fick ingen vidare känsla och det kändes som att jag red i blindo på hinderna.

Hon lade mycket energi på det där, men väl inne på banan kom hon till sin rätt. Men visst, hon blev lite plattare i sin hoppning efter den tidigare urladdningen. Inte vår bästa runda, men absolut inte sämsta heller, långt ifrån. Inga konstigheter, en städad & säker runda i slutändan. Om vi hade satt en såndär pangrunda med lite mer energi och bärighet så vill jag tro att jag hade fått lite mer poäng. Hur som helst så är jag väldigt nöjd med rundan. Den kändes harmonisk & enkel även om jag fick stötta lite extra. Hon tog mina hjälper fint och krigade på som bara hon kan❤️‍🔥

Taggad på att träna vidare, så kul att vara tillbaka. Vet att jag säger det igen & igen, men det är inget att ta för givet.

Lämna en kommentar

Igår åkte jag, Ida & Jenna till Huskvarna och deras stora fina bana på 62×100 meter. Ett toppklass-ställe att tävla på. Jag & Ida startade ”bara” en 120 cm bedömning A igår. Ingen ridning mot klockan alltså, målet var att rida ytterligare en 120 cm som bygger för kommande starter.

Ida var helt KLOCKREN igår och hoppade felfritt. Underbar känsla. Fjärde nollan på raken för oss och både idag & förra tävlingen i Kinda så har jag känt att även jag är tillbaka fullt ut. Inte så att jag skulle vilja gå in i en 130 cm, men det var frestande att även starta klassen efter som var 125 cm. Men för Idas skulle så tror jag att det är lite tidigt att gå två så stora rundor precis efter varandra.

Summa summarum så kan jag inte vara mer nöjd än vad jag är. Jag är så glad!

Här kan ni ser vår runda. Jag klippte faktiskt bort alla transportsträckor den här gången. Men alla språng är med. För er som vill, scrolla ner för att läsa en kort resumé av min upplevelse.

Jag tycker att vi har en bra galopp när vi rider mot första hindret. Lagom energi & steglängd. Tycker att vi börjar fint. Efter nummer 1 så har vi en ganska lång sväng innan vi vänder upp på banans första relaterade linje. Räcke till oxer på båge, 7 galoppsprång. Tycker att vi gör den linjen jättefint. Fin balans.

Sedan är det en vänstersväng till hinder nummer 4, ett räcke. Låg lite stort, men hon hoppar fint. Sedan har vi ytterligare en båge upp till hinder nummer 5. Här är vägen lång, så jag tror inte att den var inmätt. Hur eller hur så stegade jag inte.

Efter nummer 5 så vänder jag upp på banans andra relaterade linje. Räcke till oxer igen, 6 galoppsprång. Vi kommer fint in på räcket. Halva linjen in så kan ni ser att jag förhåller litegrann, det blev faktiskt en gnutta kort. Vi kommer lite nära, men jag tycker att vi löser det fint. Jag gillar att jag lugnt bromsar lite hela vägen fram till hindret och inte blir hetsig och börjar ta för stora tygeltag. Jag hatar när det blir ryckiga och hetsiga tygeltag.

Sedan är det dags för banans tredje relaterade avstånd. Hinder nummer 8 till 9. Gul oxer in, sedan 8 galoppsprång till ett räcke. Jag låg lite stort, så jag fick rida på lite fram till den gula oxern. Det kan vara frestande att bromsa direkt efter i tron om att man kommer att få det kort till nästa när man kommit lite stort in. Men många gånger är det ju inte alls så. Eftersom att jag går av lite stort så landar jag nära bakbommen vilket kan göra det uppfattas som extra långt (!) till nästa hinder. När vi landade så balanserade jag upp lite så att jag fick tillbaka henne i uppförsbacke, men jag försökte att bibehålla aktionen framåt. Och det gjorde vi bra tycker jag. Vi får in våra 8 galoppsprång på ett okomplicerat sätt.

Sedan har vi en vänstersväng till en kombination. Nummer 10. Banan nästa sista hinder. Tycker att vi gör det fint.

Vi avslutar sedan med hinder nummer 11, ett svart & limegrönt räcke. Låg lite stort, så fick rida framåt en smula. Hon var med på noterna och avslutar lika fint som hon började banan. För mig är detta en pangrunda! Jag tycker att vi gjorde det så bra.

Lämna en kommentar

Idag bar det iväg till Kinda Ridklubb för att starta 110 cm gånger två. Startade både i avd. A och avd. B. För några år sedan var detta inte tillåtet, men nu är det tillåtet förutsatt att avd. B rids efter avd. A. Väldigt smidigt när man känner att man vill rida två rundor under samma dag.

Jag har endast startat en klass på Ida under alla starter som vi gjort tidigare i år. Men nu kände jag att det passade bra att utmana oss med två rundor, speciellt när det var ett pinnhål lägre än de senaste två starterna som vi gjort. Och ingen lång väntan emellan.

Kort & gott, Ida hoppade felfritt i både avd. A och avd. B. I avdelning A snodde vi dessutom med oss vinsten. Så himla kul! Vi har endast vunnit en tävling tidigare, så detta var våran andra vinst i karriären. Så jag njuter och gläds extra mycket åt detta. Vår andra runda (avd. B) blev den absolut bästa. Väldigt bra distanser. Allt flöt väldigt bra. Enkelt. Däremot något mattare i sin hoppning då runda ett såklart tagit lite på krafterna.

I första rundan (avd. A) så var det mesta bra också. Däremot var jag lite illa ute i kombinationen. Kom i botten på oxern in. Det löste sig enkelt ändå, en fin insats av Ida. Trots att hon fick kliva ihop ordentligt och bromsa upp för att inte nudda den främre bommen så var hon fortfarande framme, och även om det blev en gnutta långt ut så räckte hon ändå fram enkelt med hjälp av några smackningar. Hon är så hinderklok! I omhoppningen så red jag så fort som jag vågade och hon var med på noterna.

Så härligt med två felfria rundor och dessutom få vinna. Kändes såklart extra festligt då jag fick fina priser från Hööks som var klassens sponsor samt segertäcke. Bara en sådan sak! Segertäcken gör mig alldeles pirrig, jag minns när jag fick mitt första och hur stort det kändes då.

Jag är så nöjd & glad!

Här kommer en genomgång av priserna:

🏆Rosett.

🏆Schabrak & huva.

🏆Fleecefilt.

🏆Tygkasse och höpåse.

🏆Keps & ridstrumpor.

🏆Vattenflaska.

🏆Hästgodis.

🏆Sjal/scarf.

🏆Väskan med allt innehåll samt den lilla hästen på.

Det är inte ofta som man får en såhär välfylld och fin väska med priser. Utöver detta så fick alla tävlanden en goodie bag med lite smått & gott. Det uppskattas alltid. Detta är en otroligt mysig tävling. Ni som har chansen, åk dit nästa år!!!

2 kommentarer

I torsdags kväll så efteranmälde jag mig till en nationell 120-klass bedömning A i Mantorp idag.

Klockan ringde vid 05:00. Släppte ut Hayley & Ida som är här hemma just nu vid ca 05:10. Gillar att de får gå ut, sträcka på benen och äta frukost i lugn och ro. Tog sedan in Ida vid ca 06.20, och sedan rullade vi mot Mantorp vid 06:40.

Trots tidig start så var det vamt redan på morgonen. Höll framridning & framhoppning lite lättare än vanligt. Ida var ovanligt avspänd idag och kunde ändå koppla av när vi tog pauser under framhoppningen. Det kan vara svårt för henne, hon trivs inte i den miljön.

Banan bjöd sedan på 11 hinder & 13 språng. Jag tycker faktiskt att det var en ganska utmanande bana. Mamma tyckte att det såg högt ut och blev lite nervös. Hon är inte särskilt nervös när jag tävlar annars, hon vet att jag har koll på läget.

Ida gav verkligen sitt yttersta inne på banan och hoppade felfritt. JAG ÄR SÅ JÄVLA NÖJD MED HENNE RENT UT SAGT. Jag är nöjd med min ridning också förutom att jag ville rida iväg henne på ett räcke, såg ett stort läge (som egentligen inte fanns) som jag började att rida för. Eftersom att det inte var läge att gå av så blev det ett galoppsprång till. Så vi kom med lite väl mycket fart och väldigt intill räcket, Ida har ändå lite scope och hennes starkare sida är snarare att gå av lite stort än att komma intill. ”Fan, detta klarar hon aldrig tänkte jag”, men hon klev ihop så fint och tog sig över som att det var ingenting. SÅ DUKTIG. Jag gjorde liknande i förra helgens klass också, väldigt störigt. Jag lägger inte iväg/attackrider egentligen, det går ändå lugnt till, bara det att jag ser fel/tar beslutet lite för tidigt. Och när jag närmar mig så inser jag att har tagit fel beslut och behöver ett steg till (som då blir väldigt kort). Det kommer att ge med sig. Och även om hon fick ta i lite extra så har det inte blivit en obehaglig situation, utan något som hon är tillräckligt atletisk & tränad för att lösa.

Förra helgen så hade vi tre nedslag i en annan nationell 120-klass med lika många hinder & språng. Tre nedslag är egentligen inte ”OK”, men jag kände att nästan allt fanns där. Och idag var en ny dag. Ida var lite varmare i kläderna som nyligen känt på höjden och förra helgens 120-klass var exakt den där ”kom igång-klassen” som vi behövde, för idag var allt där. Precis som förr.

Lämna en kommentar

Det har varit FULLT UPP de senaste dagarna. Inte hunnit att uppdatera er.

Hur som helst. Ursprungsplanen den här helgen var att starta 110 cm med Palle i Vaggeryd idag, och sedan 115 cm med Ida imorgon. TYVÄRR blev tävlingen inställd.

Fanns en tävling i Huskvarna idag, men de hade bara upp till 110 cm först. Så jag tänkte att det inte var aktuellt för Ida, så jag anmälde Palle. Men så meddelande tävlingsplatsen för bara några få dagar sedan att de skulle lägga till en 115 cm som sista klass på dagen. Så då ändrade jag faktiskt från Palle till Ida och startade 115 cm. Känner att vi (främst jag) vill ha en 115 cm i kroppen innan jag går vidare mot 120 cm. Tråkigt att inte starta på Palle förstås, men det är Ida jag fokuserar på och detta passade in perfekt i vårt schema. Kommer nog nya tävlingar till Palle snart!

Sagt och gjort, vi åkte dit och startade. Resultatet? Ett nedslag i omhoppningen, 0+4 fel. Ida var lite matt idag. Kan bero på dagsform, kanske hennes allergi (även om hon känts tipp-topp det senaste) och/eller övervikt. Svårt att hålla hennes & Palles vikt i schack. De får komma hem från sommarhagen emellanåt för att reglera vikten litegrann, men det är svårt ändå.

När jag menar matt så menar inte jag att hon är seg. Hon är aldrig seg. Bara det att hon inte riktigt orkar arbeta som jag vill med kroppen. Det blev lite platt emellanåt. När jag försökte att engagera med mer skänkel så kände jag att hon föll mer på bogarna och dök lite i handen. Jag har varit nöjd med min ridningen det senaste, men jag är inte riktigt nöjd med den idag. Men det är helt ok. Inga stora grejer. Det blev ett bra träningstillfälle och det kändes trots detta ändå tryggt & stabilt även om jag inte var on top, men det är inräknat i kalkylen när jag åker på tävling. Nivån ska var tillräckligt befäst för att vi båda ska kunna ha en sämre dag utan att det blir en obehaglig upplevelse.

Det har gått 2 år sedan vi red högre än 110 cm. Så ett nedslag idag är ju ändå helt OK och det var härligt att känna att höjden ändå var lätt för oss även om vi inte riktigt hade den kvalité som jag vet att vi kan ha. Tar med mig mycket från dagens runda och ser fram emot att träna vidare! Mot nya utmaningar.

Lämna en kommentar