Kategori: Hållidej

Idag åkte jag & Ida på öppen bana, men inte med det vanliga konceptet där det liknar en tävlingsbana, denna gången var det en gympabana. Perfekt ju! Dessa koncept är perfekta för mig som sparar otroligt mycket tid genom att jag inte behöver bygga fram, det tar längre tid än vad man tror, speciellt ihop med resan.

Ida kändes kanonfin, men bommarna på böjt spår var en utmaning i höger varv. Det är något som jag vet om, och jag brukar sänka svårighetsgraden när jag tränar själv genom att det kan vara färre bommar eller att de ligger på marken. Hellre rida två bommar liggandes riktigt väl än fyra stycken på ett sämre sätt. Men ibland måste man testa också, det valde jag att göra idag. Det blev lite blandad kvalite i höger varv. Vänster varv var riktigt bra.

Jag valde också att testa att väva ihop allting, att först rida bommarna i ett varv för att sedan byta varv över studsen och sedan rida på bommarna i andra varvet (ni ser det i filmen). Rullade på så en liten stund. Det var svårt. Jisses vad fort allting kom. Det gick bättre när jag tog en sak i taget under uppvärmningen, men att väva samman allt gick helt klart bättre än förväntat. Dessutom kunde jag glädja mig åt att Ida gjorde två saker riktigt bra som hon varit lite sämre på, dels att landa i rätt galopp men också att hon gjorde studsen MYCKET BÄTTRE än tidigare. Innan har hon liksom blivit som en ostbåge och lagt all sin vikt på höger bog, rent av lite otäckt att hoppa studs tidigare då hon lade vikten så fel. Kände inget av det idag. Vilka framsteg.

Supernöjd!

Sämsta möjliga förutsättningar för ett bra ridpass idag. Ida-Holly fick ta i och hoppa stort i söndags, efter det har hon vilat. Det är aldrig en bra kombo på henne. Speciellt inte när man ska till ridhus. Hon mår bäst av att gå lite och ofta, då är hon som lugnast.

Kände direkt att hon var ”på”. Det visar sig genom att hon stressar i skritten vilket hon har väldigt lätt för att göra. Finns egentligen två bra val för mig. Att skritta lääääänge och enbart jobba med att hon ska tagga ner, eller att komma fram i galopp och lätt sits så snabbt som möjligt.

Idag valde jag att skritta, lääänge. Vi rider olika vägar. Gör större & mindre volter. Ryggar. Rider öppnor längs långsidorna och olika vändningar i skritt.

”Det man inte kan göra i skritt kan man inte heller göra i trav eller galopp” råder en ganska flitigt citerad mening. Grundtanken är god, men jag håller inte med. Eller den passar inte alltid att applicera på alla tillfällen rättare sagt. Skritten är Ida-Hollys sämsta gångart och jag tycker att man i regel ska utnyttja den hästens gångart som är bäst. Nästan alla hästar har en gångart där de hittar det allra bästa arbetet genom kroppen, jag föredrar att börja där. På det viset kan jag ta hjälp av den gångarten för att få min häst mer lösgjord, efter ett par minuter kan jag sedan gå vidare med den svårare gångarten.

Trots att galoppen är mer fördelaktig på henne så valde jag att skritta idag. Speciellt eftersom att galoppen också kan sätta igång dem lite extra när de redan är pigga innan. Adrenalin + adrenalin. Även om skritten på henne är svår så är det aldrig fel att skritta, och jag kan försöka länge utan att det sliter särskilt mycket.

Hursomhelst, trots omfattande arbete i skritt så blev det inte så pass bra att jag blev nöjd. Vi tog ett par varv i trav & galopp också, där är jag mer än nöjd. Efter ett fåtal minuter saktade jag av till skritt och fortsatte att försöka där. Jag kom aldrig riktigt dit jag ville, men skritten är hennes svåraste område och det kan man inte ändra på en handvändning. Jag är nöjd med ridpasset, det var lite jobbigt, men nyttigt på många sätt.

Jag är så nöjd att jag egentligen inte orkar skriva något, haha. Det får bli en kort sammanfattning.

Hållidej var jättefin idag. Så peppad och motiverad. Så framme. Vi värmde upp och tog banan på en låg höjd. Sedan valde jag 5 hinder som vi höjde, och sedan höjde vi dem ytterligare en gång. Hinder nummer 1 var ganska lågt, resterande 4 hinder låg på 135cm, 130cm, 125cm och 145cm (!!!). Jag kan bara säga wow, vilken häst. Bäst, bäst, bäst!!!

Några klipp för er som vill se. Det sista hindret i filmen är det på 145cm. Efter det tog vi en liten paus innan hon fick galoppera över ett litet hinder för att sedan övergå till att först galoppera av något varv och sedan trava av. Jag gillar att avsluta med ett lågt hinder så att de får en lättsam & enkel avslutning. Ida-Holly hade tagit i, så hon hade väldigt mycket ”go” kvar när vi skulle trava av. Så fort hon slappnat av några meter så hoppade jag istället av och ledde henne i ett par minuter så att hon verkligen kunde känna sig klar och släppa arbetet.