Kategori: Källhults Spotless

Idag red jag Lillan för första gången sedan hennes vila, jag tror faktiskt att det blev vårat bästa ridpass någonsin! Mamma höll i Palle som var ganska rastlös, så hon kunde tyvärr inte filma.

Det var väldigt kallt idag, så Lillan var ganska pigg. Longerade henne lite först, jag trodde att det skulle bli lite åka av, men hon hanterade det bra. Efter ett litet tag satt jag upp.

Jag började i vänster varv, hon ville liksom falla innåt och springa in på en mindre volt hela tiden. Så har det mer eller mindre alltid varit. Det är ett ganska svårt läge på yngre häst som inte riktigt förstår skänklarna ännu. Än så länge betyder de endast framåt för henne. Dessutom är hon känslig att rida, så man får ta det lite varligt. Jag försökte att få ut henne på spåret genom att leda lite med yttertygeln och trycka lite med innerskänkeln. Hon skuttade till någon gång och blev lite ”sur”. Hon blir ju såklart inte sur, hon blir bara förvirrad och försöker bli av med det som irriterar henne. Men det är positivt att hon reagerar på skänklarna. Fick ändå till det hyfsat bra, men så snart jag kom fram i galopp så fick jag till det mer än bra. Helt plötsligt trillade poletten ner och hon förstod vad min innerskänkel betydde. Kunde galoppera varv på varv i mycket fin balans. Framåt och harmoniskt. Kändes super!

Efter lite paus så gick vi över till höger varv. Där är problemet att jag har svårt att svänga henne till höger. Det blir att vi tappar yttersidan och glider ut. Så jag utnyttjade väggarna lite. Jag höll mig hela tiden nära sargen så att hon blev tvungen att svänga själv. Så småningom så lade jag på hjälperna igen i samband med att hon svängde själv och då var det om att hon kom på hur allt funkar igen. Efter det så kunde jag lämna sargen litegrann och hon kunde styra bättre för mina hjälper. Även här var hon bäst i galoppen, det är hennes absolut bästa gångart.

Kort & gått ett riktigt bra ridpass som landade på ca 20 minuter. Jag vågade inverka mer än vad jag gjort tidigare och fick riktigt bra respons på mina hjälper. Idag får hon 10 av 10 stjärnor!

Det blev ett litet ridpass på Lillan här hemma idag. Hade egentligen tänkt att rida igår med, men då var hon mer vild än tam. Idag var hon helt tam, pigg men lydig. Det blev lite skritt, trav & galopp. Galopperar bara i vänster varv än så länge, styrning och balans är lite sämre i höger varv så det känns lite onödigt på en sådan liten bana som denna. Hade den varit helt rund så hade det nog varit lite lättare i just det avseendet, men det är den inte. Jag är riktigt nöjd med henne. Vi gör inget avancerat så jag har inte så mycket mer att skriva om det hela. Vi försöker bara att hitta ett jämnt tempo i båda varven och rulla på helt enkelt.

Torsdag förra veckan kom Lillan hem med ett sår precis ovanför knäet. Inte särskilt djupt, men ändå ett riktigt sår. Hon var inte svullen eller halt. Jag har nämnt det tidigare i bloggen.

Dagen efter var hon supersvullen över knäet. Jag trodde då att svullnaden kommit efter vad jag trodde var en spark.

Dagens efter det så var hon svullen från knäet och bra bit uppåt. Alltså väldigt svullen. Vi fattade misstankar om att såret blivit infekterat, kanske lymfangit? Då körde jag på med jodopax och våtvarmt omslag för att försöka få ner svullnaden som var obehagligt stor.

På 1,5 dygn fick jag ner svullnaden ordentligt, men plötsligt sa Lillan upp sig. Hon vägrade att låta mig göra nya omslag. Kort efter det så började benet att svälla igen och då var det slut på det roliga. Jag ringde veterinären.

Veterinären konstaterade att jag gjort allt enligt konstens alla regler och att det nog gick att ha lite mer is i magen, men det var jag inte så sugen på så jag bad henne att komma ut. Veterinären trodde precis som jag att det gått bra med benet, rent krasst kanske det inte alls var en spark utan ett infekterat sår som orsakat den stora svullnaden. Hon fick vaccination mot stelkramp för säkerhets skull och metacam för att hjälpa henne på traven.

Trots att benet svullnat upp lite eftersom att jag inte kunnat linda så var vi ändå inte tillbaka på ruta ett och veterinären trodde att det skulle gå bra så länge jag lyckades hålla flugor borta och ha henne i rörelse så mycket som möjligt.

Detta var igår och sedan dess har det bara gått framåt, jag tyckte rent av att benet såg fint ut idag. Nu hoppas vi att det är under kontroll och att såret ska läka klart.