Hoppa till innehåll

Kategori: Personligt/Åsikter

THROWBACK THURSDAY – minns känslan precis som igår…

Känslan efter att få hem sin häst efter veckor på klinik var obeskrivlig. En tid innan Palle lämnades på kliniken så lämnade jag Corlito på en klinik, och jag såg honom aldrig mer igen. Därför var känslan att få åka och hämta sin häst en oerhörd lättnad. Såhär skrev jag när Palle kommit hem i slutet av juli 2017: ”Älskade Palle är hemma igen. Efter nästan 20 dygn i sträck på klinik & tre operationer/ingrepp senare så var rullning det första han gjorde här hemma. Nu ska bara ”ögat” (det är ju inget öga kvar) läka ihop också, måtte det gå problemfritt. Tvätt varje dag och så lite metacam i tre dagar till. Om 10 dagar ska stygnen plockas.” 

Som ni förstår var detta i samband med att hans öga togs bort. Palle verkade först lättad & glad över att vara hemma, men snart märktes det hur dämpad han var. Faktum är att han var deprimerad i månader efteråt. Min häst alltid varit på den runda sidan med glansig päls, istället var han tuffsig, smal och åt det apatiska hållet. Återhämtningen tog tid. 

Precis hemkommen.

Filmen ovan och bilderna nedan är från när vi åkte till en närliggande Pay n Jump och hoppade 60 & 70 cm. Detta var faktiskt endast andra gången vi hoppade, men efter att jag hoppat honom första gången så kände jag att det skulle funka utan problem. Han hoppade felfritt och okomplicerat, allt kändes väldigt bra. Dock kan man (eller åtminstone jag) se hur olik Palle är sig själv på dessa bilder. Kolla bara på hans hållning och uttryck/min, han är ingen glad häst här.

Tiden gick och Palle kom igen. Faktum var att våran bästa form kom efter detta. Jag som var osäker på om vi skulle kunna rida snabbt igen, eller kunna hoppa samma klasser. Vi hade det bästa framför oss trots att det kändes så långt borta då.

Jag tror att hela upplevelsen i sig tog hårt på honom. Att stå på box på ett främmande ställe, genomgå tre operationer och ha ont. Det tog musten ur honom, för stunden. Anledningen till att det blev så många operationer var eftersom att man länge trodde att ögat gick att rädda, trots lyckade operationer så blev han dock sämre. Vi förstod ingenting. I slutändan kom de fram till att han inte tålde medicinen som han fick efteråt, och den var nödvändig för att det skulle lyckas. Hade vi vetat det innan så hade vi förstås besparat honom allt detta och plockat bort ögat direkt.

Lämna en kommentar

ROSETTGALEN

Jag tycker att det är löjligt roligt att räkna och sammanställa saker. Ni kanske har märkt det?🙈 T.ex. så innebar helgens tävling att jag ridit på 68% eller mer i över tjugo starter. Och att jag varit på eller över 70% elva gånger.

Jag älskar att tänka på resultat på det viset, av flera anledningar. Ifall jag får lite skakiga knän inför en 120-klass så kan det vara skönt att påminna sig själv om att jag faktiskt hoppat felfritt hela 24 gånger i klasser mellan 120-130cm.

Nog för att det kan ge en ”boost” att tänka på de gånger man lyckats, men det får mig också att vara tacksam och njuta av det som varit en extra gång. Många gånger är det fokus på det som ska komma, men det är fint att minnas allt man uppnått på vägen också.

Sedan måste det nog vara så att jag är lite av en samlare. Speciellt när det gäller hästar, haha.

Jag antecknar alltid lite kort om varje tävling jag gör och samlar mina protokoll i en mapp. Jag började att anteckna om mina starter under min första säsong (2008) på lokal/regional nivå tillsammans med Virvla för hela 14 år sedan (!!!). Många av de resultaten finns inte på TDB, såhär i efterhand är det väldigt roligt att ha. Jag skriver alltid ner häst, datum, klass, resultat och var ihop med en kort utvärdering om tävlingen. Jag började av flera anledningar, dels för att få en översikt över vad jag gjorde bra eller behövde utveckla, men också för att samla allt på samma ställe innan TDB och bloggen fanns.

Jag tycker att det är roligt med rosetter också som den 12-åring jag är, haha. Egentligen så är ju antalet rosetter inte viktigt, och det behöver inte betyda att prestationen var bra (precis som att den inte behöver vara det för att man hade 0 fel). Rosetterna hjälper mig att minnas. Jag skriver alltid datum, häst & klass på baksidan och hänger upp dem. Hade jag inte gjort det så hade jag glömt många fina minnen som verkligen inte förtjänar att falla i glömska. Det är alltid roligt att ta sig en titt på den mest minnesvärda rosetterna då & då, det ligger trots allt en hel del arbete och fina minnen bakom dem.

På ponnytiden var jag galen i rosetter. Jag tyckte att det var sjukt OM jag skulle lyckas få 100 stycken, tänk om jag vetat då att jag senare skulle få rosettmaskinen Palle som i princip skulle fixa 100 rosetter på egen hand, haha.

Hela grejen med rosetter grundade sig nog i att jag drömde om att få tävla som liten. Jag var alltid funktionär på hemmatävlingarna och som jag såg upp till dem som tävlade. Jag ägnade timmar åt att titta på hästar & ekipage. Jag tittade på när de red från morgon till kväll, fotade & filmade. Önskade att jag också skulle tävla en dag, men jag trodde aldrig att det skulle hända. Jag tänker på det ibland och känner mig extra tacksam för att jag får möjligheten att tävla, det är trots allt något som jag älskar. 

Det var dagens lilla utläggning, haha. Finns det någon mer samlare där ute som gillar att sammanställa och få en översikt över resultaten? Ligger era rosetter och skrotar eller hänger ni upp dem?

Lämna en kommentar

FLOWGUN RECENSION

Flowgun Pro 2.0 blev ett lyckat köp. Jag ÄLSKAR den. Den är fruktansvärt effektiv till att få bort spänningar, dessutom känns det bra också.

För några år sedan testade jag en annan massagepistol och den bara vibrerade på ett oskönt sätt utan att göra varken från eller till.

Den går loss på ca 3000 kronor vilket kändes jobbigt dyrt innan jag testat den, nu vill jag inte vara utan. Skulle i själva verket vilja ha en till som jag kan använda på hästarna, haha.

REKOMMENDERAR!

Lämna en kommentar

GRUNDRIDNING OCH MITT UPPLÄGG

Jag tränar tyvärr inte regelbundet i hoppning för någon tränare. Jag hade gärna gjort det. Det finns flera anledningar till att jag inte gör det (även om jag nu försöker norpa åt mig så många träningar jag kan för Jenny😀). Dels så har min ”riktiga” tränare flyttat, och så ska det även gå ihop med det övriga livet. Det har legat lite på is tills vidare.

Jag tränar regelbundet i dressyr, det prioriterar jag. Utan grundridning är hoppningen i det närmaste meningslös. En hopptränare guidar såklart även i grundridningen, men i slutändan är man där för att hoppa och har jag inte koll på grejerna innan så kan jag ändå inte tillgodose mig de råd som hopptränaren ger mig.

För mig är grundridning mer än gas, broms & styra. Det är också en typ av ”grundridning”, ibland upplever jag att ordet fått två olika betydelser, eller så innebär det helt enkelt olika saker för olika människor. Hursomhelst, när jag talar om grundridning på mina äldre hästar så pratar jag om takt, kontakt, balans & lösgjordhet. Målbilden är att hästen ska bjuda jämt på båda tyglarna, vara genomsläpplig och därmed också kunna spåra & forma korrekt. Rytm och bjudning ska vara detsamma i svängen som på raksträckan. I detta ska man kunna styra på hinder (eller rida in i en rörelse), då har jag gett min häst bra förutsättningar för att använda sin kropp hållbart och klara hindren/rörelsen på ett bra sätt. Grundridning är ett pågående arbete, jag blir aldrig ”klar”.

Jag beundrar verkligen dem som är riktigt skickliga på grundridningen. Är det något jag vill bli riktigt bra på så är det just grundridning, det skiljer agnarna från vetet enligt min mening. Det är genom att vara en god hästmänniska och få varje häst genom god grundridning att använda sin kropp så bra som de kan utefter deras förutsättningar som jag kan ta fram det bästa ur hästarna jag rider.

Jag vill poängtera att detta är mina åsikter och tankar om grundridning & upplägg. Många har undrat ”Vem ska jag hoppträna för nu?” och ja, det är viktigt, men trots att jag är hoppryttare så är mina dressyrträningar ännu viktigare. I de bästa av världar hade jag tränat ännu mer, både i dressyr & hoppning.

Lämna en kommentar

HÅLLIDEJ; fyra bilder samt tankar om igår!

Fyra bilder från gårdagens tävling. Ida-Holly är ju numera 7 år, vi får alltså slåss om priserna ihop med de vuxna hästarna. Hur sjukt är inte det ändå?!

Jag startade i avdelning B igår och jag kommer fortsätta att rida mycket i unghästklasserna. Hellre hoppa en klass högre felfritt i avdelning B än att slåss om priserna i klassen under.

Jag brukar variera mig en hel del mellan avdelning B & A även på vuxna hästar. Det beror delvis på när klasserna ligger på dagen (ibland kan det spela roll om jag har t.ex. annat planerat samma dag). Men mest beror det på syftet med klassen. Ska jag rida en lugn träningsrunda så är det onödigt att starta i avdelning A, speciellt eftersom att det kostar mer pengar.

För mig är det viktigt att välja mina tillfällen att försöka ta en framskjuten placering. I en riktigt snabb omhoppning kommer min häst att få kämpa mer, om den får göra det varje tävling så kommer det inte att bli bra. Samma sak om jag alltid startar den högsta klassen som vi kan rida. Jag tillämpar samma princip gällande att starta en eller två klasser, det beror helt på syftet och vad som är lämpligt just vid tillfället. Det gäller att välja sina tillfällen och klasser smart så att jag aldrig tar för mycket av mina hästar. Det är delvis tack vare detta som mina hästar har varit så jämna i sina resultat under de senaste åren. De vet att jag inte kommer att försätta dem i jobbiga situationer. De är alltid motiverade till att hoppträna och hopptävla!

Vad var då syftet med gårdagen? Ida hade endast gjort en hopptävling inomhus innan gårdagen, en del utav syftet var alltså att träna på att tävla inomhus. Jag vet inte riktigt hur hon skulle vara, därav valet att hoppa 100 cm. Jag tycker att vi är ganska färdiga med 100cm, därför kunde jag med gott samvete anmäla till 110 cm också för att få mer träning. Dessutom var det den allra första tävlingen för året och en liten avstämning hur känslan är på tävling och vilka/vilken klass vi ska hoppa nästa gång. Jag har spanat in ytterligare en inomhustävling framöver och gårdagens tävling fick mig övertygad om att vi skulle kunna testa på en 120-klass då. Hon har hoppat där innan, så jag tror att det blir bra!

Lämna en kommentar

VÅRAT STALL

Här kommer ett inlägg som alltid efterfrågas med jämna mellanrum. Nämligen hur det ser ut här hemma. Mitt stall är i själva verket mina föräldrars stall. Stallet står på deras tomt, men eftersom att jag bor granne med mina föräldrar så ser jag deras hus, stallet och vår vinterhage genom fönstret. Det gör det dessutom väldigt lätt för mig & mamma att dela på stallet. Perfekt!!!

Tog denna bild kort efter att vi tvättat stallet, därav det blöta på stallgången.

Vi har ett stall på fyra boxar, en foderkammare, en sadelkammare och ett utrymme för att förvara höet i. Utöver det har vi en ridbana (snarare en oval volt) på ca 20×25 meter. Vi har en vinterhage bakom stallet som hästarna går i under vinterhalvåret. Bakom mitt hus finns ytterligare en hage som vi varierar med under sommarhalvåret. Under sommaren går dessutom hästarna fram & tillbaka mellan stallet och sommarhagen som ligger ca 1 kilometer bort. Den är enorm. Den är inte våran, men vi är väldigt glada för att ha kunnat använda den i alla år.

I boxen till höger förvarar vi torv. I dörren rakt fram finns allt hö. I dörren till vänster är vår foderkammare, där förvarar jag även alla schabrak.
 Benskydd & borstar förvaras i stallgången på det sätt som ni ser på bilderna. Tränsen hänger i sadelkammaren där vi även har våra sadlar, vissa täcken, hjälmar och massa annan utrustning.
I vinterhagen så har vi ett vindskydd. 

Det är helt klart lite jobbigt att vara beroende av att åka iväg så mycket för att komma till en riktig ridbana. Däremot är jag väldigt lyckligt lottad med FANTASTISKA ridvägar och massor av rundor att rida. Det har det gått en järnväg här för länge sedan. Järnvägen är borttagen sedan länge, men den raka fina vägen som rälsen en gång gick på finns såklart kvar. Perfekt för konditionsträning!

2 kommentarer

5 KORTA FAKTA OM MIG

🔷Jag är en sådan som får ”rage” när jag spelar spel. Skriker fula ord och får psykbryt. ”Folk skulle se dig nu” brukar Z säga😂 

🔶Ogillar i regel att träna med mina hästar i grupp. Tråkigt när andras hästar krånglar och all tid försvinner till det🙈 Sen gillar jag att få valuta för pengarna, och det får jag bäst när jag är själv så att tränaren kan ägna all sin uppmärksamhet mot mig och bara mig. Finns dock mycket roligt med gruppträningar också, vissa tränare är kanon på att hålla dem. Jag har såklart full förståelse för att det ibland går sämre för olika ryttare & tränare.

🔷Jag är skitmesig till när det kommer att ringa samtal. Vill alltid smsa eller mejla.  

🔶Ogillar i regel att skriva mina tankar om hästar/ridning som jag gör i vissa inlägg, men jag får så mycket fina kommentarer att jag gör det ändå. Det jag ogillar med det är: 1. Det jag menar med inlägget är en självklarhet och borde egentligen inte behöva skrivas. 2. Jag tycker det är svårt att formulera mig och är rädd för att bli missförstådd. 3. Vem är jag ens att tycka och skriva?  

🔷Jag vill att folk svarar på mina mejl och sms direkt. Går det för lång tid smsar jag igen. Att vänta, vad är det? 

Lämna en kommentar

HUR JAG KLARAR MIG I STALLET PÅ VINTERN

Fotvärmare. DETTA ÄR GULD!!!
Allvädersskor från HKM. Vattentäta och väldigt varma.
Fodrade handskar från Roeckl.
Långa chaps! Dessa är från Hööks.
Vinterridstövlar från Jacson.

Jag vill även slå ett slag för arbetskläder. Jag tycker att vinterridkläder är överskattade. Jag går hellre in på en butik för arbetare och köper en rejäl vinterjacka. Bättre & billigare om ni frågar mig. Reflexer får man dessutom på köpet, haha. Jag har även ett par höga och fodrade gummistövlar därifrån, perfekt i djup snö eller lera.  

En sista grej som är min bästa vintergrej någonsin (även om jag inte använder den i stallet särskilt ofta) är värmeväst! Jag har den på jobbet hela vinterhalvåret. Jag är med på barnens raster och jag är inte i närheten av så aktiv där som jag är i stallet vilket leder till att jag håller på att frysa ihjäl. Värmevästen har räddat mitt liv, haha. Den värmer framförallt axlar & rygg. TIPS!!!

Lämna en kommentar

VIKTIGT FÖR MIG

Vi alla har ju grejer som vi tycker är extra viktigt och strävar efter i hantering och ridning hos våra hästar. Vissa är väldigt noga med att sina hästar ska stå stilla vid uppsittning, andra inte. Jag är till exempel inte så noggrann med det. Jag håller dessutom inte efter hästarna så noga i stallgången eller när jag leder dem, de kan vara en smula brötiga. Mina hästar får dessutom både stanna och klia sig & bajsa, haha. Ingenting är ju nödvändigtvis rätt eller fel. Kanske hade jag haft lite andra saker jag tyckte var viktiga om jag till exempel hade planen att sälja mina hästar. Vi har alla grejer som vi håller lite extra på, eller inte håller så noga på. Här några grejer som jag tycker är viktigt med mina hästar: 

🌟Lätta att lasta & transportera. Vara trygga med att vänta i transporten också. Jag har inte haft en enda häst som inte kunnat detta, och det är inte för att de kom paketerade på det viset. Jag har sett till så att det blivit så.  

🌟Skritta avslappnat på lång tygel i skogen. För mig är detta något som verkligen är värt att träna på, så nyttigt för hästen både fysiskt & psykiskt. 

🌟Vara så väl utbildade och trygga med sin uppgift att det går skapligt att rida dem utan utrustning om jag skulle vilja.  

🌟Vara trygga på nya platser. 

🌟Kunna gå ner i en sjö/gå igenom vatten. För många är kanske detta helt oväsentligt, men det är något som jag vill att mina hästar ska kunna göra.  

🌟Jobba bra på lina/longering. Eller bra & bra, haha. En häst som springer runt på lina gör ju inget arbete som kan liknas vid ridning. Däremot vill jag att de ska kunna röra sig alla gångarter avspänt i en lägre form. Jag vill att de ska vara så pass tränade på detta att jag kan be dem göra täta övergångar, men också jobba över små hinder och bommar. Det ska vara så pass bra att det inte blir slitsamt och ändå är motion eller lätt gymnastik. Det är också ett väldigt bra sätt för mig att iaktta mina hästar, hur de rör sig och väljer att föra sig i vissa situationer som kan vara användbart för mig i ridningen eller i ren allmänhet.

Lämna en kommentar

5 ”SAKER” JAG FÖRSÖKER UNDVIKA GÄLLANDE RIDNING & HÄSTAR:

💖Att använda ord som SKA, BORDE eller MÅSTE på regelbunden basis. ”Hästen ska…”, ”jag ska…”, ”jag borde…”. Det är ord som lätt skapar press eller frustration, har man många sådana meningar för att beskriva sin ridning/träning av häst så tycker jag att man ska byta ut dem. 

💖Att ta mer än vad jag får av hästen. Jag kan be och jag kan få, men jag kan inte ta.

💖Bli arg. Behövs ingen förklaring på detta va? 

💖Krimskrams. Jag älskar utrustning men försöker att någonstans hålla det enkelt. 

💖Att bråka med hästen i onödan. Palle gillar t.ex. inte att bli klippt/rakad på vissa ställen så jag skiter helt enkelt i det. Han har gått från stressad till lugn i samband med klippmaskinen så länge jag gör det enligt vår rutin. Varför bråka av rent estetiska skäl eller bara för att det ”ska gå”. 

💖Att planera ridpassen och sätta upp förväntningar på det som ska uppfyllas. Jag hade mer mål och förväntningar på mig själv & hästarna förut, det är något jag lärt mig att bromsa för att kunna vara mer närvarande och fokusera på rätt sak. Jag sitter upp och är ”här & nu” istället. Jag planerar ridpassen i stort, men låter dagsformen på min häst bestämma vad som behövs just idag. I slutändan så är det just det som tar oss framåt. För någon annan  ryttare som kanske lite halvt planlöst rider omkring så kan det ju vara just mål & planering som man behöver mer utav. Denna och alla punkter ovan gäller ur mitt perspektiv. 

1 kommentar