Vi hade en väldigt trevlig nyårsafton tillsammans med min familj + grannar igår. Hoppas att ni hade det toppen också!
Idag blir en slö dag. Jag & mamma skrittade ut på Ida-Holly & Palle medans jag hade Lillan som handhäst. Och jisses. Jag trodde hon blev trött igår, men tydlig inte. Hon sprattlade, försökte att sticka iväg och krumbuktade. Palle är en klippa och är stadig trots att jag hade fullt upp med henne. Skönt nog tog det bara ett par 100 meter innan hon landade och hängde med utan cirkuskonster.
Ju längre jag kommer i ”En mental sporre” av Johanna Lassnack så inser jag hur långt jag faktiskt redan kommit i min mentala resa. Jag har samlat på mig många verktyg & insikter de senaste åren som jag aktivt använder i min resa med hästarna. Mycket utav det jag redan gör återkommer i boken, men på vissa områden så tillkommer en dimension som jag ska dra nytta av, det kanske gör att jag kan vässa dessa förmågor lite till.
En utav mina starkaste sidor som tävlingsryttare är att jag i regel alltid är bäst när det gäller. När jag läser boken så inser jag att jag har ett mer noga utarbetat system än vad jag trodde först, jag har inte riktigt tänkt på det eftersom att det går på automatik.
När jag läser boken så inser jag också att jag har drag av att vara en perfektionist, även om det är något som jag till viss del jobbat bort då det har påverkat mig negativt. Ibland kan jag hamna i fällan av att jag borde göra mer, ”om jag gjorde mer och hade mer skulle jag vara ännu bättre”. Men det är en farlig fälla att hamna i, det gäller att göra det bästa utav sina förutsättningar. Och det jobbar jag på hela tiden. Perfektionisten inom mig kunde störa ihjäl sig på en runda med 4 fel, nu vet jag att en bra runda med 4 fel är ett bra steg på vägen och kommer att ge mig resultat. Bra prestation leder till bra resultat, nästa gång ligger bommen kvar.
Jag har kommit ungefär halvvägs i boken men kan rekommendera den redan nu!
Idag började jag sista dagen på 2021 med att åka till ridhus med Lillan. Hon har inte gjort något på 2 veckor, så hon var pigg, haha. Mycket tjut och bakutsparkar på linan. När hon busat klart skrittade vi sedan uppsuttet. Idag tränsade jag i transporten för första gången och red dessutom med träns!
Klar för idag och redo att åka hem igen.
Efter det gav jag mig ut på en tur med Palle. Han var pigg. Väldigt pigg till och med, haha. Men också härlig. Han kändes fräsch & stark i kroppen. Det blev en faktiskt en underbar runda i samtliga gångarter.
Och nu är det dags att slänga på sig träningskläderna och köra ett pass på gymmet innan lite nyårsfirande i kväll! Gott nytt år allihopa!
Ida-Holly skrittades idag. Hon var lite ur balans mentalt, men efter 25 minuter landade hon och var väldigt trevlig de sista 15 minuterna. Passade bra med skritt idag efter gårdagens ganska krävande markarbete. Vi hade sällskap av hundarna också🥰 Mysigt!
Om vi ska spinna vidare lite på inlägget med mål och vad som krävs för mer poäng i MSV C så är det att stärka honom mer. Jag skulle vilja att han vinklade in sitt bäcken lite mer och orkade hålla samlingsgraden och bjuda framåt i detta. Öka kvalitén på arbetet genom kroppen. Han behöver också bli mer elastisk för att kunna visa upp en större skillnad i mellangångarterna. Jag väljer dock att rikta mer fokus på det förstnämnda, när vi uppnår ett ännu bättre arbete igenom kroppen kan vi också nå nästa nivå i elasticiteten. Samlingen behövs för att göra bra mellangångarter, därför börjar jag i den änden. Utan bärighet i mellangångarterna får jag ändå bara spring på bogarna.
Jag rider inte Merry så ofta, och självklart vill jag ta varje tillfälle i akt att öva på dressyren. Men idag bestämde vi oss faktiskt för att hoppa lite. Behövs av flera anledningar.
1. Han hoppar väldigt bra och det betyder att det hjälper honom att använda musklerna på ett bra sätt = bra stärkande träning!
2. Han tycker att det är roligt och vi alla vet ju vikten av variation.
3. Eftersom att han tycker att det är roligt så får jag lite extra bjudning och mekanik i galoppen. Det gör att han kommer loss mer och vi får en lösgörande effekt.
Han har inte hoppat alls mycket under det senaste året så han tyckte verkligen att det var superkul! Vi höll det enkelt och red över lite kryss bara. Höll igång under lite längre sekvenser så att vi fick lite konditionsträning på köpet.
Jaha, då var träningen igång igen efter ca 5-6 veckor ledigt, mitt längsta uppehåll på mycket länge. Hunnit köra ett par pass nu och i kväll står nästa pass på schemat. Jag & mamma ska gå på cirkelfys tillsammans, det blir kul.
Jag blir inte särskilt stressad av att vila 5-6 veckor från träningen. Min kondition & styrka har jag byggt under en lång tid, det försvinner inte i första taget. Självklart blir det ett litet tapp, men det är lätt ordnat. Det enda som är jobbigt är rastlösheten som infinner sig. Jag mådde SÅ BRA efter att fått ta ut mig på Bodycombat i måndags. För några år sedan tränade jag inte aktivt på samma sätt och skulle aldrig bli rastlös på det vis som jag blir nu. Jag har skapat ett monster, haha.
Hästarna var så duktiga idag! Jag & mamma åkte till ridhus och red nu i kväll. Jag red Ida-Holly och mamma red Palle. Hon joggade Palle i alla gångarter. Han såg fin ut, avspänd. Lång hals och aktiva bukmuskler. Väldigt bra. Ida-Holly och jag trimmade över upphöjda bommar. Tränade på att rida över dessa bommar så bra jag kunde. Det var inte perfekt, men hon kämpade på jättebra. Det var jätteroligt att rida henne, hon svarade så fint på min hjälpgivning. Hon har ett helt annat tryck i bakbenen och är verkligen mer ”ihop”. Det är jobbigt och hon vill ”krokna ihop” lite stundtals, vi tappar någon kroppsdel här & var eller förlorar lite bjudning. Vi får jobba på att behålla delarna på plats och gripa oss för framåt samtidigt som vi behåller den nyfunna bärigheten. Då blir det riktigt bra! Summa summarum två väldigt bra ridpass!
Jag vet att jag som idag ofta avslutar med att skriva ”bra ridpass”. Det kommer enstaka ridpass där jag skriver att det gått dåligt. Och då har det gått riktigt dåligt, haha. Annars försöker jag att se alla ridpass som bra. Alla ridpass tar mig nämligen framåt. Alla ridpass är lärdomar som förr eller senare hjälper mig framåt på ett eller annat sätt. Alla ridpass leder till utveckling. ”Det går ju alltid bra för dig” har några sagt till mig genom åren, och det är delvis för att jag väljer att se det så också. I slutändan är det vi som avgör om det gått dåligt eller bra, och jag försöker i största möjliga mån att reflektera i positiv anda kring mina ridpass.
Hursomhelst. Imorgon vilar Palle och Ida-Holly ska skrittas. Jag ska även rida Merry!
Snart är det 2022 och då undrar snart alla: ”Vad är dina mål med hästarna 2022?”. Jag kan inte riktigt bestämma mig för om jag är en ryttare ”utan mål” eller ryttare med massor utav mål. En sak kan dock sägas, och det är att jag i slutändan inte är den som sätter några egentliga mål när det gäller klasser & resultat. Det finns flera anledningar.
För det första, det svänger fort med hästar. Från en dag till en annan så kan förutsättningarna förändrats helt. Det handlar om att göra det bästa utav det man har just här & nu.
För det andra så tycker jag själv att jag får en negativ påverkan när jag fokuserar på klasser & resultat. Jag sätter snarare mål utefter vad jag behöver för att starta den högre klassen, t.ex. att kunna att gymnastisera min häst bättre och kunna hoppa i en större galopp. Att försöka rida över mindre hinder & bommar oftare, eller vad det nu kan vara.
Jag & hästarna jobbar för att bli bättre varje dag. Jag har stora ambitioner. Under tiden så startar jag de klasser och tävlingar som jag tycker passar oss utbildningsmässigt och som jag finner roliga. När vi som ekipage är tillräckligt bra så blir det resultat därefter. Det är bra ridning som ger bra resultat, inte tvärt om. På det stora hela är mitt mål att jobba mot att bli en så bra hästmänniska & ryttare som möjligt samtidigt som jag har roligt med mina hästar.
Mitt övergripande mål om att bli och vara en så bra hästmänniska & ryttare som möjligt är det enda konkreta målet som jag har. Att både jag & häst sedan ska komma så långt som möjligt efter våra förutsättningar kommer naturligt. När det gäller tävlingar så tänker jag snarare såhär: ”Det vore kul att/om…”
Vad det gäller 2022 så skulle jag kunna säga såhär:
Det skulle vara roligt att rida fler 120-klasser på Ida-Holly och bli bekväma där. Det skulle också vara roligt att debutera 125cm.
Det skulle vara roligt att kunna rida Lillan i alla gångarter ute i naturen. Kanske också skulle vara roligt att visa på 3-årstest om hon är i fas och vi är sugna?
Det skulle vara kul (kul är en underdrift) om Palle fortsätter att hålla så att vi kan åka på lättare träningar och så småningom bege oss ut på hoppbanan igen.
Det skulle vara kul om jag & Merry kan visa upp ännu bättre program i MSV C och höja procenten ett litet snäpp till.
Hur ser du på detta med mål? Gillar du kanske att skriva listor med både korta & långsiktiga mål? Kanske har du dröm-mål också? Eller är du mer som jag? Jag sitter inte och skriver ner mina mål utan för mig är det väldigt tydligt vad vi behöver träna på, och så tränar vi bara på helt enkelt. Berätta gärna!
Go kväll! Jag är i skrivande stund på väg hem från gymmet. Träningsvärken från gårdagens + söndagens pass är GALEN. Smörjde på lite liniment och tog på mig nya träningskläder, sedan var det bara att ge sig iväg och se glad ut, haha. Undvek såklart samma muskelgrupper så att det inte blir kaka på kaka. Kändes bra!
Vad det gäller hästarna så skrittades Palle igår och Ida-Holly idag. Tack mamma! Imorgon planerar vi att åka till ridhus tillsammans.
Idag för 9 år sedan gick Palle igenom besiktningen och blev min. Ida-Holly besiktades samma datum för 4 år sedan och blev strax därefter våran också. Jag har hyllat dem båda så många gånger så att det är tröttsamt, jag ska låta bli det idag. Istället kommer några tidiga bilder, vissa visade sedan innan och några ovisade. Vi börjar med Palle:
Första bilden på Palle här hemma. Precis hemkommen. Det var isgata i backen de sista 200 metrarna upp till stallet och vi var rädda att bilen inte skulle orka upp. Jag fick lasta ur min splitternya häst i mörkret på en glashal väg för att sedan leda honom den sista biten hem medans mamma fick gasa upp med ekipaget. Kanske inte riktigt det man vill göra med sin nya unghäst, men det gick bra som tur var. Dags för den allra första ridturen här hemma.Pigg & uppspelt, men också skötsam. De kommande ridturerna var det slut med att vara skötsam. Han hade otroligt mycket energi och blev alldeles knäpp. Jag minns att jag tvingade med mamma på denna ridturen för att få hjälp att lösa situationen. Bland de första gångerna vi åkte till ridhus. Där skötte han sig kanon. Dags för vår första tävling. Här är Palle 6 år och jag är 17 år. Palle hade ibland världens show på tävlingsplatserna i början, mamma fick hålla oss i ett stadigt grepp.Laddad.Han var kanon inne på banan. Felfritt i vår första start och starten på en lång & rolig karriär. Många fler rosetter har det blivit sedan dess. En bild från en annan tidig tävling i Bankeryd några veckor senare. Uteritt. Otroligt att Palle varit med så länge att han varit här när Virvla var här. Nöjda efter att ha provat terräng för första gången. Och ja, han var suverän såklart.
Ida-Hollys tur:
En utav de bilder som Ida-Hollys uppfödare Mia skickade till mig när jag lagt ut en annons på FB att jag letade häst. Hon skickade en film också och då blev jag mer än övertygad. Vi åkte och tittade på henne, vi bestämde oss snabbt. Det var henne vi skulle ha. Första dagen här hemma! Vi släppte ut dem i två separata hagar först, det skulle vi inte gjort. Ida-Holly tyckte det var töntigt att hon skulle gå själv (vi hade för avsikt att släppa ihop dem någon dag senare när underlaget var bättre), så hon hoppade ut ur hagen. När de andra hästarna såg att hon rymt sprang de igenom tråden och ihop stormade de iväg i galopp. Jag var inne hos mamma & pappa när det hände och när jag av en slump tittade ut genom köksfönstret ser jag de tre hästarna galoppera iväg på grusvägen. Paniiiiiik, haha. Vi kastade oss ut och jag följde spåren utav dem som ledde upp till sommarbetet ca 2 kilometer bort. De hade stannat till där uppe och när jag kallade på Palle så kom han. Strax därefter fick jag tag på Ida-Holly och började att gå hemåt. Mamma häst Eolus fick springa med oss lös tills mamma mötte upp oss en liten bit från hemmet. Alla klarade sig utan skråmor som tur var. De fick gå ut i hagen tillsammans efter det, haha. Första eller andra gången jag rider Ida-Holly.Treårstest! Foto: Pernilla HäggHon var helt suverän och hoppade 8-8. Hållidej 3 år. Mycket spännande att vara på ny plats sa hon och blåste upp sig. 3 år och pålitlig. 4 år och redo för sin första dressyrträning. Och här är hon redo för sin första Pay n Jump.Det blir många första gånger i början. Här är vi på vår första tävling. Ida-Holly var exalterad, laddad och förvirrad. ”Varför springer alla!?!?” ”Vad gör vi??!!” ”Vad är detta?!”Trots en något turbulent framridning så gjorde hon ett strålande jobb inne på banan och startade sin karriär på bästa vis. Duktig!Lämna en kommentar
