En blogg om mig och min resa med hästarna
Kategori: Hållidej
Jag tycker att vi inleder fint på hinder nummer 1. Alltid skönt att börja med ett framåtläge. Det som oroade mig mest innan jag red banan var faktiskt hinder nummer 2 & 3. Jag stegade linjen mellan dessa två hinder till 27 meter. När linjen avslutas med en oxer är det alltid lite framåt, när linjen inleds med oxer och slutar med räcke är det alltid lite kortare. Banan lutar lite och just där är det uppförsbacke. Det spelar in mer än vad man tror. 27 meter och uppförsbacke. Skulle vi räcka fram på 6 galoppsprång? Jag bestämde mig för att komma lite ”flygande” in på räcket, nummer 2, för att redan i språnget täcka lite mark. Inser när vi ridit de första tre galoppsprången att vi kommer räcka hur lätt som helst. Fick till och med sitta upp och bromsa lite.
Skönt att ha det största orosmolnet färdigt så tidigt i banan. Hon landar i vänster galopp men byter själv till höger. Jag tar ut svängen ordentligt och styr på kombinationen, nummer 4. Vi kommer perfekt in och jag tycker att hon hoppar den fint. Vi rider sedan 9 galoppsprång ner till det lila räcket. Nummer 5. Jag stegade faktiskt aldrig avståndet där, det var så pass långt så det spelar liksom ingen roll för mig. Antingen så blir det 8 eller 9 steg, och för mig spelar det ingen roll vilket.
Sedan var det dags för nästa linje. 6 galoppsprång där med, fast kortare avstånd. Som ni ser är det oxer till räcke. Ida har en tendens att landa lite kort efter hinderna ibland. Oxern var ganska bred och låg i uppförsbacke. Jag förutsåg innan att hon skulle kunna landa för tidigt här. Jag lade på lite extra ben för att hon skulle ta i framåt. När jag lägger på benen och ber om mer kraft så byter hon galopp precis innan hindret. Kanske för att hon känner att hon är starkast där. Kanske blir det också en aning obalanserat innan tack vare det. Hur eller hur så landar vi ändå för tidigt på den nedrans bommen och den löser ut. Så tacksamt att man har den funktionen på bakbommarna nu för tiden. Vi rider sedan enkelt de 6 galoppsprången fram till räcket. Hon hoppar fint där tycker jag!
Vi vänder sedan till vänster för att hämta upp ett räcke. Nummer 8. Jag ser en lite kort distans, jag fick sitta upp och jobba lite för att inte komma in i botten. Hon börjar bli lite trött men vi löser det fint ändå tycker jag. Hon skruvar sig något i kroppen under språnget vilket hon även gjorde på hinder nummer 3. Det har hon gjort mer tidigare, nu är hon så pass stark att det blir mindre & mindre.
Efter räcket rider vi en högersväng. Tycker hon har superfin galopp där. Vi hoppar nummer 9, en oxer. Kändes super. Vi rider sedan 8 galoppsprång fram till hinder nummer 10 som avslutade banan. Tycker hon gör hela den linjen väldigt fint!
Det var en liten analys hur jag upplevde banan. Som ni vet är jag väldigt nöjd med ritten. Jag hade inte kunnat önska mer av Ida. Jag är också väldigt nöjd med min egna ridning. Jag red en ynka 120-klass förra året. Det blir genast mer nerver och saker jag blir lite osäker kring. Jag har ju ridit många 120-klasser på Palle förr, en viss erfarenhet finns, men som ni vet är hoppning en färskvara.
Lämna en kommentarIdag var det Idas tur att tävla. Vi startade vår andra 120cm! Det brukar ta mig nästan en hel säsong att starta 120cm. Det är inte vardagsmat längre och jag behöver preppa allt, men idag tänkte jag att det var dags att rycka plåstret, jag vet ju att det är läge egentligen.
Resultatet blev en rivning (landade 3 centimeter för tidigt på en oxer och tog bakbommen). Jag gav ben för att uppmuntra henne att hoppa lika mycket framåt som uppåt över hindret, så jag hade faktiskt inte ändrat något även om vi fick en ny chans på samma hinder. Dessutom fick vi (jag) ett tidsfel, summa summarum 5 fel.
Jag är faktiskt supernöjd. Nästan salig. Hon kändes superfin och känslan var otrolig. Vi hittade en jättefin rytm och det bara flöt. Det var så enkelt. Det var så roligt. Vilken häst. Jippie!!!
Här kommer lite bilder från idag:
Jag fick en bra känsla på framridningen. Aningens styv, men jag förväntade mig inget annat. Hon tävlade ju i måndags och efter det fick hon återhämta sig. Vi har endast jobbat lite lätt ute i skogen innan denna starten. Nu behöver hon vila och sedan lite lösgörande arbete för att bli smidig i musklerna igen.
Framhoppningen har jag inte så mycket att säga om, kändes kanon. Hinderna kom lätt & smidigt. Hon var uppmärksam och fokuserad.
Och ja, ritten har jag inte heller mer att säga om. Jag är bara så nöjd med den. En bra runda för framtiden. Erfarenhet för oss båda. Det kändes som att det lika gärna kunde varit snäppet högre. Hon ger mig verkligen en otrolig känsla. Jag är så glad att jag får uppleva en häst som henne. Det är så häftigt!
Igår hade jag fullt upp. Hann träna en snabbis på morgonen, sedan var det jobb hela dagen + kväll. Mamma ryktade Lillan samt red ut på Palle & Ida. Jag släppte sedan Lillan på ridbanan i några få minuter. Hon fick trava över lite bommar. En liten aktivering bara.
Idag har jag ridit ut Palle & Ida. Lugna turer för båda. Seriöst men lättare jobb. Palle för att han ska komma igång efter vår ofrivilliga vila och Ida för att återhämta sig från måndagens tävling. Palle kändes lite ur form, men Ida kändes kanon. Bra & nyttigt ridpass för bägge två. Palle fick göra övergångar och sidvärtes längs vägarna. Ida fick rulla på mycket rakt fram. Passade på att pyssla om dem lite extra. Här kommer några bilder från min eftermiddag och kväll i stallet:
Snälla nån! Hur fin får man vara?! Älskar dessa bilder som mamma tog på mig & Ida idag. Tänk att hon nu är 7 år och har gått sina två första rundor i avdelning A. Vuxen tjej nu.
Trots att hon nu tagit sin första placering så kommer vi fortsätta att rida mycket i avdelning B. Idag startade vi två lägre klasser på en tävlingsplats som ligger nära. När vi startar 120 cm så kommer jag som det ser ut just nu endast rida den klassen på tävlingsdagen och lägga allt krut på den.
Syftet med dagens tävling var att samla språng och bli lite varma i kläderna. Känna på utomhustempot och stämma av nuläget. Att rida mot klockan var inte tanken, men jag gjorde det i båda klasserna. Är dagsformen bra så försöker jag alltid att korta ner tiden i omhoppningen. Jag chansar inte men väljer att spara tid där det är rimligt för oss.
Jag har tidigare tyckt att Ida blivit lite spak de sista sprången på en bana. Speciellt om vi startat två klasser. Vi har inte hunnit konditionsträna så mycket i år ännu, men hon visade att hon är starkare nu jämfört med slutet av förra året. Härligt att känna!
Lämna en kommentar
Fina Ida gjorde ett jättebra jobb på dagens tävling. 0+4 fel i 100cm. Hennes första omhoppning. Hon kändes riktigt fin samtidigt som hon låg på lite, precis så jag gillar det. Passade på att rida lite mot klockan i omhoppningen. Fick ett nedslag. Räcke på böjt spår. Tycker att jag själv red bra. Lite orutin från Idas sida skulle jag nog säga. Väldigt nöjd med denna runda annars!
I 110:n blev det 0+0 fel och placering!!! Hennes allra första placering. Jag kände mig inte riktigt på topp denna runda, men Ida hjälpte mig. Vi hade ganska lång väntetid emellan och när jag väl red in på banan så var mina ben som gelé. Ida var taggad igen, men också väldigt lydig. Det var några hinder som jag inte riktigt red an så bra som jag kan, men så är det ibland. På det stora hela en bra runda ändå, inga större konstigheter. Bästaste Ida!
Lämna en kommentar
Tre mobilbilder jag tog häromdagen. Bästa Hållidej. Vi är så lyckliga över våra tre hästar. De bästa man kan tänka sig. De är så underbara på sitt sätt. Hjärtat svämmar över av kärlek för dem alla tre. Så tacksam för varje dag med dem.
Och japp, det är det enda jag kommer skriva i detta inlägget, haha,
Lämna en kommentarIdag fick hästarna åka till ridhus med mig & mamma!
Palle: Jag red Palle. Fortsatt arbete med allt det enkla. Idag tog vi hjälp av bommar. Vi både travade och galopperade över bommarna. Rakt och böjt spår. I traven kändes det väldigt bra. På det raka spåret var det perfekt. På böjt spår åt vänster väldigt trevligt också. I höger varv föll han lite mot innerskänkeln, blir lätt så tack vare hans enögdhet. Lade på lite mer innerskänkel och han svarade bra. Vi fick inte samma flow på rälsen, men ett nyttigt arbete som kommer leda till att det att flyter på så småningom.
I galoppen var det samma sak som i traven. Jag själv red bättre på bommarna på böjt spår. Jag hittade en bärig och framåtgripande galopp. Jag kunde i den galoppen bjuda honom fram och över bommen så att han fick jobba lite större och verkligen använda sin kropp. Detta utan att tappa balansen. Allting kvar och bibehållen rytm. Super.
Jag fick inte till det riktigt lika bra på bommarna på rakt spår. Vi fick flera bra repetitioner men jag envisades med att få ett något kort sista steg. Jag vill kunna rida lite modigt mot bommarna så att hästarna får använda sin galopp. Det ska inte bli knixigt eller bromsigt. Nu kan jag inte påstå att det blev det, men det blev inte heller tillräckligt perfekt för att jag ska få ut det mesta av övningen.
Jag är väldigt nöjd med dagens ridpass på Palle. Han var från start mycket mer lösgjord och ärtigare än vad han var i måndags. Det gör mig bara ännu mer nöjd med ridpasset i måndags, det var uppenbarligen ett bra jobb!
Ida: Mamma red Ida och det gick jättebra för dem. I vänster varv går hon superfint. Hon spårar och är eftergiven som utgångspunkt. I början såg hon lite styv ut, visade sig att mamma bara behövde ge några millimeter mer på tygel så att hon fick lite mer utrymme. Hårfint det där. Innan har mamma haft tendens till för långa & slappa tyglar.
Ida är lite som att rida på ett moln ibland, det gäller att vara lätt och mjuk utan att för den delen bara släppa allt. I höger varv såg det också riktigt fint ut. Tidigare så har höger varv varit varvet där hon blir lite för mycket ”banan” och vänster varv där hon blivit för rak. Det suddas ut allt mer. I höger varv vill mamma fiska lite för mycket i innertygeln, men på slutet kunde hon ge ifrån sig den helt och rida fram till handen. Ida bara flöt fram under henne. Så jäkla fin!!!
Mamma var liksom jag väldigt nöjd med sitt ridpass idag. Det är så kul att se hur mamma utvecklas och hur både jag & hästarna gynnas allt mer av att hon hjälper till. Du är bäst!
Lämna en kommentarI kväll har jag & Ida varit på hoppträning! Vi hoppade bana med fokus på långa anridningar. Något som jag lärt mig att gilla i takt med att min förmåga som hoppryttare utvecklats.
Just när det gäller långa anridningar så upplever jag själv att det blir enkelt när du är trygg med hinderna du rider an. En annan förutsättning är att man enkelt kan rida sin häst i balans på rakt spår. Är hästen ojämn i sin bjudning samtidigt som den faller in eller ut med någon kroppsdel så blir det genast svårt. Kombination av just de sakerna är det som gjort att jag själv känner att jag nu oftast lyckas med de långa anridningarna.
Jag kände mig i bra form idag och kunde i regel skapa en jämn rytm med fina distanser fram till hinderna. Jag ser det inte som att jag får en distans, snarare att jag till viss del skapar dem och framförallt ger möjligheter till bra hoppning. Alla lägen blir inte perfekta, och det är ju just det. I slutändan handlar det om hur jag väljer att rida och inverka i de lägen där läget inte är optimalt.
Ida var suverän idag och vi avslutade med en bana på ca 120-130cm. Vi har inte hoppat mycket kompletta eller längre banor på den höjden. Det märktes. Kvalitén blir inte riktigt densamma, något extra klonk här & var. Vissa språng blir inte riktigt genom kroppen. Någon extra volt. För att komma vidare måste man utmana sig ibland och det gjorde vi idag. Jag är så tacksam över att ha en häst som Ida. Trots att det är jobbigt så matar hon på och kämpar. Hon är så jäkla bra!!!⭐⭐⭐
Ida var duktig igår. Vi lämpar oss bäst utomhus. Jag har svårare att hitta rätt galopp på henne inomhus. WOW-faktorn uteblev, men den kan man inte ha varje gång heller. Snart blir det äntligen hoppning utomhus!
Det blev iallafall ett väldigt bra träningstillfälle och dessutom fick vi ihop hoppa trippelbarr för första gången. Hennes allra första i livet. Inga problem såklart. Jag har inte hoppat trippelbarr på flera år, även om det inte är ett särskilt svårt hinder så märks det att man inte tränar på det särskilt ofta. Det ihop med att det ändå är ett ganska respektingivande hinder gör att man vaknar till.
Jag skulle vilja skriva en längre och roligare text, men jag har inte så mycket att säga. Det känns så himla enkelt att hoppa med Ida och vi blir sakta men säkert bättre & bättre. Jag tycker att vi under denna vintern nått en ny nivå, superkul!
Lämna en kommentar