Idag fick Lillan se ridbanan för första gången. Hon skötte sig väldigt bra. Hon är ganska reaktiv och har lite svårt för nya miljöer, men det märks att hon mognat. Hon hittade snabbt ro och jag kunde jogga Ida samtidigt utan att hon tyckte det var konstigt. Förhoppningsvis kan vi göra om samma sak imorgon. Ska blåsa och snöa dock, så vi får väl se om det är lämpligt.
Ida var däremot lite spänd, tittig och ovillig först. Kändes helt klart som att hon hade träningsvärk från helgen. Det funkade ganska dåligt att trava fram så jag gick ganska omgående över till galopp. Då släppte hon spänningarna både psykiskt och fysiskt. Hon längde ut sin hals, frustade och började gå igenom kroppen. Kändes jättefin. Hon fick rulla på där ett tag. Sedan rullade vi över fyra galoppbommar ett par gånger i varje varv också vilket hon gjorde jättefint. Efter det så avrundade vi sedan ridpasset. Ett lyckat joggingpass!
Onsdag idag. I måndags och igår var vi i ridhus med Lillan & Palle. Jag red Lillan och mamma red Palle. Ida har vilat måndag, tisdag och kommer göra även idag. Hon har inte startat två klasser på 120-nivå tidigare, så hon får en liten mini-vila innan vi kör igång imorgon igen.
Igår byggde jag om lite på ridbanan. Så himla härlig känsla. Tänkte visa Lillan ridbanan denna vecka. Underlaget är inte klart. Kan tänka mig att det bli aningens hårt för henne eftersom att hon är barfota, men lika bra att visa henne ridbanan så att hon är redo att börja ridas där när den är tillräckligt peppad för henne.
Vi har ju inte så mycket hindermaterial, men litegrann går att bygga upp. Slängde fram fyra bommar, 3 meter emellan. Galoppbommar alltså. Sedan en liten enkel serie också. Tänker att Ida ska få jogga samt rulla lite över bommarna imorgon och att Palle får jobba med bommarna och serien i helgen om tillfälle ges.
Igår red jag Lillan igen efter hennes vila på 5 veckor. Jag förväntade mig att hon kanske skulle vara lite spänd, men nä, hon var så lugn, harmonisk, pigg, ambitiös och härlig som bara hon kan vara. Hon behöver lite mer tid än gemene häst, men det betyder inte att hon är tråkig att rida. Tvärt om. Hon är väldigt rolig.
Idag red jag henne igen, och hon var verkligen så fin. Stundtals en superfin siluett där hon verkligen använde sin kropp som jag ville. Bland det bästa hon gått.
Vi var i ridhuset både idag & igår eftersom att hon är trygg där. Men vi ska såklart vänja henne vid ridbanan så att vi kan rida där så småningom.
Vi älskar verkligen vår lilla Lillan❤️ Så kul att vara igång med henne igen!
Några bilder från en liten utflykt som jag & Zacke gjorde i lördags! Tips för er som bor i närheten och vill promenera en kortare bit för att se en gammal ruin. Fin utsikt också. Inte särskilt känt, ganska låg chans för sällskap av andra.
Dags att berätta lite om tävlingen med Palle i fredags. Finns ju kanske inte jättemycket att berätta, vi hoppade ju ”bara” 90 & 100cm, men vi kör ändå. För er som gillar nörderi så är det bara att fortsätta läsa.
Palle kändes lite seg inne på framridningen och framhoppningen. Men själva steglängden och tempot var bra, bara känslan av att han inte är riktigt framme och möter. Jag kan uppmuntra honom till viss del, men jag får också acceptera att det är så. Han är ju inte i toppform, det betyder att jag inte kan kräva något av honom som han inte är i form eller tränad till. Det är lätt att fastna i att ens häst ska kännas eller vara på ett visst sätt, men det finns flera dimensioner i det. Dels vad ens häst är kapabel till i dagsläget.
Inne på banan blir Palle alltid mer motiverad. Så var det denna gången också. I 90-rundan fick vi till en riktigt bra runda. Jag red på rätt antal galoppsprång på de 3 linjerna som fanns. Allt kändes väldigt enkelt. Det är denna typ av ridning, rytm, exakthet och klass på runda som jag lite eftersökt. Med detta i ryggen så skulle jag känna mig okej med att gå in i en 110-klass. Jag känner mig visserligen alltid trygg med att gå in i en 110-klass på Palle, men ni fattar.
I 100-klassen lade jag in ett extra språng på en av linjerna. Fegade lite. Nu när jag inte tränat med Palle så mycket så känner jag inte hans galopp så bra som Idas, blir lätt att jag meckar lite vid åtminstone ett tillfälle. Men samtidigt så är det en baggis, ett extra galoppsprång vid ett tillfälle är ju egentligen ingenting.
Summa summarum så fick jag en bra känsla och jag är nöjd med våra rundor. Synd att säsongen i stort sett är över för min egen del, det är nu vi börjar komma igång känner jag.
Ja ni vet ju redan hur det gick på dagens tävling, men jag ska berätta lite mer om det hela. Jag är verkligen supernöjd med Ida. Hon har varit så duktig hela dagen, dessutom felfri i både 120 & 125cm. Dagens start i 125cm var hennes andra på den höjden, första gången inomhus. Jag kan bara minnas att jag ridit fem stycken 125-klasser någonsin (och så en 130-klass), så det är ju en utmaning för mig också. Det är fantastiskt att ha en så bra häst som Ida, det är så roligt att tävla henne.
Här kommer filmen från dagens runda i 125cm:
Jag tycker att jag får en fin start på hinder nummer 1. Sedan följer en högersväng för att hoppa hinder nummer 2 & 3, det är en linje som ligger längs med väggen. Detta var faktiskt det som jag ansåg vara banans största svårighet. Det beror på att det är en linje på 4 galoppsprång som ligger precis intill väggen. Linjer intill väggen är lite svårare tycker jag. Hästarna kan stå emot en aning och även trycka lite ifrån väggen. Det gäller att vara vaken och komma bra in på linjen, man har inte så mycket att spela på, endast fyra galoppsprång. Dessutom kommer detta tidigt i banan. Jag kan ibland rida lite för försiktigt i banans inledande del, jag visste att jag var tvungen att vara lite offensiv för att klara linjen på ett bra sätt. Jag kan tycka att jag tog en lite onödigt lång väg, borde kanske ha svängt innanför blomman, men annars tycker jag att vi gör linjen väldigt fint.
Sedan kommer vi till den delen av banan där jag rider lite sämre. Efter linjen är det en högersväng upp på hinder nummer 4, ett gult & grönt räcke. Det stod på samma ställe i 120-klassen. Då höll jag rytmen i svängen och fick ett härligt framåtläge. Den här gången för jag inte riktigt till rytmen och svängen. Ser ett kort läge och får jobba lite för att skapa plats, Ida blir lite förvirrad och tvekar för en sekund. Som tur är så hinner jag snabbt säga att vi ska hoppa, då gör hon sitt allra bästa för att klara hindret. Helt klart banans sämsta språng, men fin räddning av Ida. På grund av detta så får vi sedan lite långt till hindret som kommer efter, men Ida sträcker på sig och vi klarar oxen.
Nu är det dags för hinder nummer 6. En trekombination. Hon drar lite till höger i insprånget, men annars gör hon den fint.
Efter det följer en högersväng till ytterligare en linje. Den grön-vita oxen fram till vattenmattan. 7 galoppsprång emellan. Kändes bra! Gillar att jag sedan svänger innanför växten på vår väg mot hinder nummer 9 som är ett regnbågsfärgat räcke. Här tror jag att Ida börjar bli lite trött, blir en gnutta av & på till räcket. Men kändes väldigt bra ändå.
Vi avslutar sedan med att ganska matt språng på hinder nummer 10 som är banans sista hinder. Blev en touch på bommen, men denna gången hade vi tur. Felfritt!
Oj oj. Har inte haft tid att uppdatera er. Tävlat både Palle & Ida samt firat Zacke som fyllde år. Även tagit hem hästarna från betet och rensat upp samt kört hem alla grejer vi hade vid betet. Det har verkligen varit full rulle, men roligt!
I fredags åkte jag, Jenna & Palle till Jönköping. Palle & jag startade 90 samt 100cm. Avdelning B. Felfritt i båda! Ska berätta mer om detta i ett eget inlägg.
Idag startade Ida 120 samt 125 på samma tävling. Hon fick också starta avdelning B. Felfritt i båda klasserna även här. Så himla kul! Eget inlägg + film & analys av 125-klassen kommer.
Haft härligt flyt det senaste. Fått pris i 8 klasser i rad. Mycket roligt!
Jag har kollat igenom testridningen både i hoppning & dressyr på equisport. Jag tycker att den är väldigt intressant att se. Roligast på plats, men roligt och intressant även hemma i soffan. I år tyckte jag att hoppningen var roligast att titta på. Rent spontant så känns det som att hästarna blir finare & finare för varje år som går.
Jag gillade verkligen att se Henrik rida hästarna. Hur han inte tar några onödiga tygeltag för att få hästarna att böja in nosen. Hans händer är fint placerade framför honom. Han rider rytmiskt och i balans fram till handen utan att forcera. Han rider inte mer framåt än vad hästarna kan bära upp. Han har verkligen ett fint sätt att ta sig an hästarna. Han bemöter varje individ på bästa sätt. Föredömligt!
På tal om Breeders/SWB Equestrian Weeks. Såg Gretzer skriva ett inlägg på FB om hur många 4-åringar enligt henne rids för mycket. Samtidigt delade hon med sig om hur hon själv hade tränat sin 4-åring. Ett uppfriskande inlägg eftersom att jag håller med. Jag har inget emot unghäst-tävlingar. Hade Lillan varit ENKEL med precis allt så hade jag satsat på det. Men nu är hon inte det. De ska ju inte tränas ihjäl. Bra saker tar tid. Viktigt att låta hästar få den tid som de behöver. Vissa mer, vissa mindre. På dagens sociala medier ser man många extremt talangfulla unghästar som når framgång efter framgång, men det är en verklighet som inte tillhör alla. Trots att man vet att processen ser olika ut så är det alltid skönt att bli påmind.
I fredags kväll tränade jag två duktiga ponnyekipage. Sedan direkt hem för lite festligheter som sträckte sig en bit in på natten. På lördagen träffade jag sedan två andra vänner. Vi gick i samma klass på min utbildning till massör, hälsocoach & PT. Det var verkligen supertrevligt. Så härligt att få träffa dem igen. Hann med en kort mellanlandning hemma innan det sedan bar iväg på den årliga kräftskivan. Lika trevligt som alltid. Och så var det tävling igår. Efter två sena kvällar (och en hyfsat sen kväll igår) så var jag nästan helt förstörd för ett ögonblick när jag vaknade idag, men jag förväntade mig inget annat efter en rolig och intensiv helg. Får se till att styra om mina rutiner i veckan, haha.
Med det sagt så fick mina hästar ta det lite lugnare i helgen. Mamma fick dock till ett premiärpass på ridbanan. Den är inte klar ännu, men den är ridbar för tillfället. Palle var spänd berättade hon, men det är ju inte så konstigt. Det ska bli roligt att vänja in dem på banan. Längtar efter att få köra dit det lilla hindermaterial som vi har.
Jag & mamma har faktiskt ridit på banan idag. Jag red Ida och hon red Palle. Båda hästarna var fina. Ida är lite extra fin just nu. Jag är väldigt nöjd med de ridpassen som vi genomfört det senaste. Hon är härligt framme till handen och vill gå igenom kroppen på ett trevligt sätt. Stundtals helt underbar att rida.
Jag har börjat lyssna mer på podcasts igen förresten. Går lite i vågor. Jag lyssnar mest på poddar som har häst eller mord/mysterier som tema, men idag började jag att lyssna på fascia-guiden. Jag har bara lyssnat på ett avsnitt, men det kommer definitivt bli fler. Ett tips till er som är intresserade av kroppen och vill lära er mer om den!
