Hästarna mycket fina nu i kväll. Mamma joggade Palle och det såg väldigt bra ut. Han var avspänd, aktiverade sina bukmuskler och hade en väldigt fin överlinje. Han joggades i skritt, trav & galopp runt fyrkantsspåret och på större böjda spår. Mer kan jag inte önska från varken han eller mamma.
Ida-Holly fick jobba lite mer. Vi red i Merrys gamla sadel idag och den ligger inte perfekt, men rätt så bra (?) tror jag. Ida-Holly verkade iallafall trivas och vi fokuserade på galoppen. Hon var fint på rälsen och i rytmen från början, jag vävde in mindre volter, övergångar inom galoppen samt skänkelvikningar. Jag kunde komma om med benen och påverka henne utan att hon kände sig pressad. Hon var positiv, väldigt koncentrerad och harmonisk. Det var väldigt roligt att rida henne idag. Jag är så nöjd!
Fyra bilder från gårdagens tävling. Ida-Holly är ju numera 7 år, vi får alltså slåss om priserna ihop med de vuxna hästarna. Hur sjukt är inte det ändå?!
Jag startade i avdelning B igår och jag kommer fortsätta att rida mycket i unghästklasserna. Hellre hoppa en klass högre felfritt i avdelning B än att slåss om priserna i klassen under.
Jag brukar variera mig en hel del mellan avdelning B & A även på vuxna hästar. Det beror delvis på när klasserna ligger på dagen (ibland kan det spela roll om jag har t.ex. annat planerat samma dag). Men mest beror det på syftet med klassen. Ska jag rida en lugn träningsrunda så är det onödigt att starta i avdelning A, speciellt eftersom att det kostar mer pengar.
För mig är det viktigt att välja mina tillfällen att försöka ta en framskjuten placering. I en riktigt snabb omhoppning kommer min häst att få kämpa mer, om den får göra det varje tävling så kommer det inte att bli bra. Samma sak om jag alltid startar den högsta klassen som vi kan rida. Jag tillämpar samma princip gällande att starta en eller två klasser, det beror helt på syftet och vad som är lämpligt just vid tillfället. Det gäller att välja sina tillfällen och klasser smart så att jag aldrig tar för mycket av mina hästar. Det är delvis tack vare detta som mina hästar har varit så jämna i sina resultat under de senaste åren. De vet att jag inte kommer att försätta dem i jobbiga situationer. De är alltid motiverade till att hoppträna och hopptävla!
Vad var då syftet med gårdagen? Ida hade endast gjort en hopptävling inomhus innan gårdagen, en del utav syftet var alltså att träna på att tävla inomhus. Jag vet inte riktigt hur hon skulle vara, därav valet att hoppa 100 cm. Jag tycker att vi är ganska färdiga med 100cm, därför kunde jag med gott samvete anmäla till 110 cm också för att få mer träning. Dessutom var det den allra första tävlingen för året och en liten avstämning hur känslan är på tävling och vilka/vilken klass vi ska hoppa nästa gång. Jag har spanat in ytterligare en inomhustävling framöver och gårdagens tävling fick mig övertygad om att vi skulle kunna testa på en 120-klass då. Hon har hoppat där innan, så jag tror att det blir bra!
Hej allihopa! Då var jag & mamma på väg hem tillsammans med Ida från årets första tävling. Det blev en tävlingsdag i blåst, lera, is, hagel & sol.
Tyvärr väldigt dåliga framridningsmöjligheter här idag, brukar bespara mig från förutsättningar som dessa. Utöver det så var det såklart roligt att vara på tävling igen och Jönköping är toppen på att arrangera tävlingar.
Ida var spänd som en fiolsträng inför och under vår första klass, 100 cm. Helt förståeligt. Endast hennes andra start inomhus och extra många intryck idag, dåligt väder och otroligt trång framridning & framhoppning. Hon hoppade glatt inne på banan men var platt och hade svårt att koncentrera sig.
Inför 110 cm så var hon lugnare. Inne på banan var hon fullt fokuserad och hoppade nu med kraft i språnget istället för snabbt & svagt. Vi tappade balansen litegrann vid något tillfälle men återfick den utan problem. Jag är väldigt nöjd med denna rundan med tanke på de förutsättningar vi hade. Jag blir dessutom extra nöjd över att hon orkade komma tillbaka till fokus efter en ganska stor mental urladdning.
😍Hua!
Och resultatet blev alltså ett nedslag i 100cm och felfritt i 110cm. Dett blev ett bra träningstillfälle på att tävla inomhus och en bra start på säsongen! Bästaste Ida❤️
Då var vi i skrivande stund på väg hem från kvällens dressyrträning för Ulla. Så skönt att vara igång igen!
Som alltid så får jag helt ovärderlig hjälp från Ulla. Hon är så bra. Det är underbart att ha en tränare som kan sätta fingret på exakt allt. Jag har haft två sådana tränare tidigare, KG Svensson och Jens W. Det kan inte kännas mer rätt.
Ida är ganska svår att rida denna tiden på året, men det gick bra idag. Jag själv kände mig balanserad och sits & position var bra. Kunde fokusera på min inverkan för att skapa mer eftergift i sidorna och hitta en ökad bärighet. Där gör detaljerna stor skillnad. I vänster varv fick jag rida fler halvhalter än vad jag själv hade valt att göra, men det var exakt det som behövdes för att hon skulle vänta och kunna böja upp och fram vänster bakben, och därmed ge mig mer genomsläpplighet på det böjda spåret.
Ida är en lång häst som lätt svajar och blir just lång. Hon kan lätt bli tripping, men hon är lika lång i kroppen för det. Fokus ligger på bärighet och lösgjordhet för att hålla henne smidig samt stärka henne. Roligt nog tyckte Ulla att det strax var dags för byten! Spännande!!!
Hovis gjorde några justeringar igår och hästarna blev direkt mycket bättre. Joggade dem i ridhus i kväll. Palle tyvärr aningens oren på volt i vänster varv, avbröt direkt och han leddes sedan i skritt. Det har ju bara gått ett dygn, han var halt bara i skritt först. Bra framsteg, hoppas det ger sig helt inom kort. Ida superfin.
Anmält Lillan till två löshoppningar framöver. Roligt! Jag jobbar även på att boka in en check av hästarnas sadlar. Utöver det finns det såklart förhoppningar på träning & tävling framöver! Det finns mycket vilja & ambition, som alltid. Vi behöver bara en gnutta tur och lite extra medvind så att vi får vind i seglen.
Idag åkte jag & Ida på öppen bana, men inte med det vanliga konceptet där det liknar en tävlingsbana, denna gången var det en gympabana. Perfekt ju! Dessa koncept är perfekta för mig som sparar otroligt mycket tid genom att jag inte behöver bygga fram, det tar längre tid än vad man tror, speciellt ihop med resan.
Kolla så fint!
Ida kändes kanonfin, men bommarna på böjt spår var en utmaning i höger varv. Det är något som jag vet om, och jag brukar sänka svårighetsgraden när jag tränar själv genom att det kan vara färre bommar eller att de ligger på marken. Hellre rida två bommar liggandes riktigt väl än fyra stycken på ett sämre sätt. Men ibland måste man testa också, det valde jag att göra idag. Det blev lite blandad kvalite i höger varv. Vänster varv var riktigt bra.
Jag valde också att testa att väva ihop allting, att först rida bommarna i ett varv för att sedan byta varv över studsen och sedan rida på bommarna i andra varvet (ni ser det i filmen). Rullade på så en liten stund. Det var svårt. Jisses vad fort allting kom. Det gick bättre när jag tog en sak i taget under uppvärmningen, men att väva samman allt gick helt klart bättre än förväntat. Dessutom kunde jag glädja mig åt att Ida gjorde två saker riktigt bra som hon varit lite sämre på, dels att landa i rätt galopp men också att hon gjorde studsen MYCKET BÄTTRE än tidigare. Innan har hon liksom blivit som en ostbåge och lagt all sin vikt på höger bog, rent av lite otäckt att hoppa studs tidigare då hon lade vikten så fel. Kände inget av det idag. Vilka framsteg.
Ett träd hade åkt ner i hagen natten till igår, det var mycket spännande tyckte hästarna. Jag passade på att damma av kameran och knäppa några bilder på dem. Jag tycker att det är ganska roligt, men jag känner alltid att jag inte har tid att fota. Det kan jag inte skylla på nu, så jag passade på!
Jäklar vad det har tagit i här. Vaknade upp till välta soptunnor och träd överallt. Det blåser fortfarande en hel del så jag & Lillan skippade vår lilla promenad idag. Som ni alla vet så är det bäst att välja sin tillfällen med djur. Och en sjuk matte + vilande 3-åring i blåsten besparade jag mig.
Jag & Ida-Holly tog en skrittur däremot. Stenhårt i backen igen, vädret slog om till det kallare inatt. Det var riktigt mysigt ute och det var magiskt ljus inne i skogen, hade gärna ridit in på den mjuka mossan om det inte vore för att jag tänkte att vi skulle undvika att få ett träd på huvudet. Vi höll oss till mindre & större vägar istället. Träd kan ju falla där med, men vi har åtminstone någonstans att ta vägen. Hon var jätteduktig och hundarna lika så.
Sämsta möjliga förutsättningar för ett bra ridpass idag. Ida-Holly fick ta i och hoppa stort i söndags, efter det har hon vilat. Det är aldrig en bra kombo på henne. Speciellt inte när man ska till ridhus. Hon mår bäst av att gå lite och ofta, då är hon som lugnast.
Kände direkt att hon var ”på”. Det visar sig genom att hon stressar i skritten vilket hon har väldigt lätt för att göra. Finns egentligen två bra val för mig. Att skritta lääääänge och enbart jobba med att hon ska tagga ner, eller att komma fram i galopp och lätt sits så snabbt som möjligt.
Idag valde jag att skritta, lääänge. Vi rider olika vägar. Gör större & mindre volter. Ryggar. Rider öppnor längs långsidorna och olika vändningar i skritt.
”Det man inte kan göra i skritt kan man inte heller göra i trav eller galopp” råder en ganska flitigt citerad mening. Grundtanken är god, men jag håller inte med. Eller den passar inte alltid att applicera på alla tillfällen rättare sagt. Skritten är Ida-Hollys sämsta gångart och jag tycker att man i regel ska utnyttja den hästens gångart som är bäst. Nästan alla hästar har en gångart där de hittar det allra bästa arbetet genom kroppen, jag föredrar att börja där. På det viset kan jag ta hjälp av den gångarten för att få min häst mer lösgjord, efter ett par minuter kan jag sedan gå vidare med den svårare gångarten.
Trots att galoppen är mer fördelaktig på henne så valde jag att skritta idag. Speciellt eftersom att galoppen också kan sätta igång dem lite extra när de redan är pigga innan. Adrenalin + adrenalin. Även om skritten på henne är svår så är det aldrig fel att skritta, och jag kan försöka länge utan att det sliter särskilt mycket.
Hursomhelst, trots omfattande arbete i skritt så blev det inte så pass bra att jag blev nöjd. Vi tog ett par varv i trav & galopp också, där är jag mer än nöjd. Efter ett fåtal minuter saktade jag av till skritt och fortsatte att försöka där. Jag kom aldrig riktigt dit jag ville, men skritten är hennes svåraste område och det kan man inte ändra på en handvändning. Jag är nöjd med ridpasset, det var lite jobbigt, men nyttigt på många sätt.
Jag är så nöjd att jag egentligen inte orkar skriva något, haha. Det får bli en kort sammanfattning.
Hållidej var jättefin idag. Så peppad och motiverad. Så framme. Vi värmde upp och tog banan på en låg höjd. Sedan valde jag 5 hinder som vi höjde, och sedan höjde vi dem ytterligare en gång. Hinder nummer 1 var ganska lågt, resterande 4 hinder låg på 135cm, 130cm, 125cm och 145cm (!!!). Jag kan bara säga wow, vilken häst. Bäst, bäst, bäst!!!
Hållidej över 145cm. Det är inte varje dag jag klämmer ett hinder av den kalibern, klart att det måste dokumenteras, haha. Synd bara att det alltid ser så mycket lägre ut på bild, hehe.
Några klipp för er som vill se. Det sista hindret i filmen är det på 145cm. Efter det tog vi en liten paus innan hon fick galoppera över ett litet hinder för att sedan övergå till att först galoppera av något varv och sedan trava av. Jag gillar att avsluta med ett lågt hinder så att de får en lättsam & enkel avslutning. Ida-Holly hade tagit i, så hon hade väldigt mycket ”go” kvar när vi skulle trava av. Så fort hon slappnat av några meter så hoppade jag istället av och ledde henne i ett par minuter så att hon verkligen kunde känna sig klar och släppa arbetet.
