Här kommer en sammanfattning om min & hästarnas träning under veckan som varit:
Måndag: Jag själv körde 45 minuter mix av kondition & styrka, fokus ben. Hästarna fick åka till ridhus. Mamma red Palle och jag red Ida. Båda hästarna var mycket fina!
Tisdag: Jag red ut på både Palle & Ida. Palle gick ett lågintensivt pass med mycket trav. För Ida blev det en ”vanlig” uteritt.
Onsdag: Jag körde dubbelpass. Först 30 minuter styrka och sedan 60 minuter konditionsträning (löpning). Palle reds ut, fokus på galoppen.
Torsdag: För mig blev det 55 minuter överkropp. Ida dressyrtränade för Ulla.
Fredag: Palle fick åka till ridbana och hoppa lite små hinder. Fokus på grunder & lösgjordhet.
Lördag: Ida fick åka till ridbana och hoppa. Superfin!
Söndag: Palle tävlade i Vaggeryd, 100 + 110cm!
Summa summarum: 4 träningspass för mig, 4 träningspass för Ida och 5 träningspass för Palle!
Palle❤️ Felfri i båda dagens klasser och placerad i 100cm. Han har varit felfri i ALLA årets starter och placerad i 13 utav 14. Hur bra är inte det?!
I första klassen red jag inte optimalt. Men det blev en bra ”kom igång” för mig. Omhoppningen passade oss bra så det var lätt att rida fort vilket resulterade i en andraplats!
110:n kändes super. Jag red bra och det var så lätt. Omhoppningen föll mig inte riktigt i smaken. Jag kortade in vägarna men hade behövt ösa på galoppen mer för att bli placerad. Mindre än 1 sekund från placering.
God morgon! Detta är ett tidsinställt inlägg. Förhoppningsvis är vi i detta nu påväg mot Vaggeryd där dagens tävling äger rum. Palle ska starta 100cm samt 110cm. Håll gärna en tumme för oss!
Ida fick åka iväg och hoppa lite idag. Höll det enkelt och fokuserade på några enstaka enkelhinder. Mest för att stämma av läget. Det kändes riktigt bra så vi kunde höja upp lite, vi avslutade med två räcken på 135cm!
Hon var glad och kändes väldigt jämn överlag. Jämna fina språng. Jämn i handen. Lika lätt i båda varven. Dessutom inte alls så strulig med galoppen. Hon tenderar att landa mycket i samma galopp, oftast höger. Ironiskt nog har hon lite svårt att byta till vänster, så det brukar leda till en & annan volt. Men idag var hon inte alls låst vid att landa i höger och hon växlade relativt lätt mellan galopperna. Exakt allt det som jag vill känna. Framöver får jag försöka att utmana oss lite mer med banor och gymnastikhoppning. Jag behöver involvera lite mer oxrar också, idag blev det mest räcken.
Jag blir lite bekväm med byggandet ibland. Det blir oftast enkla konstellationer av hinder. Dels så kan tiden vara knapp, men det kan också vara så att jag måste dela ridhus eller ridbana med andra. Helt klart nackdelen med att inte ha en egen ridbana. Hursomhelst, kvalité är alltid viktigast, och gör man ett enkelhinder riktigt bra så kommer man långt på det. Men jag som tävlar måste såklart vidga vyerna lite emellanåt så att vi är förberedda till tävlingarna. Har vi tur kanske vi kan vara med på en & annan hoppträning igen, det är ett bra sätt för mig att kliva ut ur min bekvämlighetszon och även få lite input. Jag känner mig annars väldigt bekväm med att vara min egen tränare i hoppning. Tidigare så har jag tränat MYCKET för tränare och jag kan fortfarande höra Jens ord uppe i skallen. När man ridit så mycket som jag gjort så vet jag redan vad t.ex. Jens hade tyckt & sagt. Det man saknar är ju den där lilla extra pushen och expertisen. Som tur är så har jag fortfarande Ulla, hopptränare kan jag leva utan, men inte en riktigt bra dressyrtränare. Det är en sak som är säker.
Om jag & Ida ska köra 130cm nästa år så krävs det lite mer av mig. Jag har varit på den nivån innan, och jag vet vilken typ utav träning som är nödvändig för att man inte ska få det för jobbigt inne på banan. Jag hoppas på att tiden ska finnas till för att ge oss den tiden. Vi behöver hoppa mer. Både högre hinder, men också lägre hinder. Vi behöver perioder där vi kan växla upp lite mer helt enkelt!
Idag åkte jag & Palle till hemmaklubbens stora ridbana och hoppade över lite små hinder. Det blev ett bra ridpass!
Fokus var att få honom framme på båda tyglarna och komma igenom lite mer. Han är lite ojämn i handen, han möter inte riktigt på vänster tygel. Det gör att det blir lite svårare att rida an hinderna. För att hjälpa honom att ta i mer liksidigt och komma igenom mer så hoppade jag över dessa små hinder samtidigt som jag flitigt växlade mellan de olika galopperna. Jag varierade mellan att rida längre raka spår för att vända in honom på större böjda spår. Då & då vände jag in lite snävare. Hinderna motiverar honom lite mer samtidigt som de också är gymnastiserande.
Det blev ingen världsomvälvande skillnad under ridpassets gång, men jag tror att det var ett arbete som kommer att gynna honom till nästa ridpass. Förhoppningsvis blir nästa ridpass tävlingen på söndag. Imorgon = vila.
Jag lär mig nya saker varje dag i skolan. Och vad underbart det är att få lära sig och förkovra sig i något. Att få utmana sin hjärna & kropp.
Jag mår som allra bäst när jag får sätta min hjärna på ett uppdrag. Jag har nästan alltid något som jag ”forskar i”, ibland uppstår perioder av stiltje. Perioder där jag inte har något särskilt att förlora min hjärna i, och det är alltid lika segt. Det är som färden mellan två bra böcker, eller mellan två bra serier. Det blir tomt och tråkigt. Jag har insett att jag behöver mycket stimulans, jag älskar att tänka och leta efter information.
Hittills har det varit så jäkla roligt att gå i skolan. Ny kunskap, ny miljö, nya människor, nya utmaningar och god mat. Att få ägna tid till att lära mig mer om och praktisera något som jag faktiskt är intresserad utav. Underbart!
Jippie! Äntligen dags för dressyrträning för mig & Ida. SÅ VÄLBEHÖVLIGT. Det har gått ett par veckor sedan sist, och då behövs alltid Ullas hjälp för att få oss på rätt spår igen. Inte för att vi är fel ute, men visst tappar vi efter en längre tid utan Ullas expertis.
Ida har stelnat till lite i sidorna, så fokus låg på att hitta mer eftergift i sidorna och ett bättre arbete genom kroppen. Det blev ett sådant ridpass där man känner att det var maximal nytta och minimalt slitage. Vi jobbade metodiskt, i harmoni och med regelbunda pauser. Ingen stress, bara tålmodigt arbete som långsamt fick henne att komma igenom allt mer.
Eftersom det var ett tag sedan jag fick träna sist så var det verkligen extra roligt idag. Så nöjd!
Utöver att plocka av utrustning och borsta av mina hästar så stretchar jag alltid ryggen på Palle & Ida efter ridpassen, det har jag gjort länge. Det är vår enda fasta stretchövning. Min uppfattning är att det har gjort stor skillnad för dem båda. På Palle som är lite äldre märks det direkt om jag missar ett par gånger. Ryggen är ett utsatt ställe för en ridhäst, därför har den blivit prioriterad även om varken Palle eller Ida har haft några särskilda ryggproblem.
I perioder kan andra stretchövningar förekomma, det kan bero på att stelhet eller ömhet uppdagats på ett särskilt ställe efter att vi varit hos equiterapeuten. För att underhålla arbetet som hon lagt på att lossa det som varit så kan jag ibland få uppgiften att komplettera med en viss övning.
Då & då masserar jag in arnika. Oftast blir det på ben eller ländrygg. På ländryggen brukar det vara ganska uppskattat av hästarna.
Utöver detta så har jag inga särskilda rutiner efter ridpasset. Hur ser det ut för er? Stretchar ni era hästar?
