Jag har inte tyckt att Ida varit sig själv det senaste. Hon har inte rört sig som hon ska. Rörelsen flyter inte genom kroppen och steget är kortare. Ibland en taktmiss som inte brukar vara där.
Jag har haft mina misstankar angående såret som jag berättat om, men jag passade även på att höra om Mari kunde ta emot oss. Och det kunde hon! Så vi har precis varit där. Ida hade en låsning i höger bog och därmed begränsad rörlighet i det benet. Samma sak som att jag skulle få en låsning i skulderbladet och inte kunna utnyttja mitt fulla omfång med armen. Även halsmuskeln på samma sida var öm & stram. Mari kunde hjälpa henne med det och Ida älskade det som vanligt🥰
Förhoppningsvis så är det detta som jag känt av, nu blir det lite lugna dagar innan jag testar att träna henne lätt igen.
Bli först att kommentera