Idag har vi lämnat iväg Lillan på inridning. Jag hoppas att det ska bli bra. Alltid nervöst att lämna bort sin häst. Men det kändes väldigt bra att lämna henne där.
Jag har ju kommit en bra bit på vägen med henne själv, men inridning är inte min specialité och ska vi ge oss själva chansen att inte hamna för mycket efter så är det bäst att skrida till verket. Det är dessutom lite extra svårt att få till det när jag & mamma behöver vara två, dessutom har vi ju inget ridhus eller en riktig bana att vara på.
Nästa år blir hon 4 år, och då hoppas jag på att hon ska kunna inleda sin karriär som tävlingshäst. Förhoppningsvis får hon en rejäl skjuts framåt nu!
Bli först att kommentera