Lillan har bara haft bett i munnen tre gånger och förstår inget utav det än. Tills hon hunnit vänja sig och jag har hunnit gå igenom broms & ledande tygeltag från marken så får det tills vidare bli bettlös inridning.
Att bromsas av röst & grimma är det hon varit van vid under hela sitt liv, det sättet förstår hon ganska bra och är trygg med. Även om hon i stort sett tränsar sig själv och har bettet stilla i munnen finns det en risk för att hon skulle bli rädd om jag skulle råka ta lite för mycket om hon exempelvis ger sig iväg lite.
Jag väntar hellre lite för länge med bett än att stoppa in det direkt ”bara för att”. Vi har lite träning kvar innan vi är redo för det steget helt enkelt. För mig är det väldigt viktigt att hon får en bra upplevelse med bett. Om hästen får lära sig tygeltagen utan bett först så ökar förutsättningarna för att hon ska acceptera bettet. Då har hon mindre anledning att ”gå emot” bettet om hon förstår vad tygeltagen betyder. Det ska inte vara en obehaglig upplevelse för hästen att vänjas vid bett. Dessutom, vad ska jag egentligen med ett bett till? Såhär i början så ska vi springa rakt fram och svänga någon gång ibland utan att tappa den som är på ryggen.
Nu när jag varit/är sjuk så har de stora hästarna gått på halvfart (om ens det), men med en 2-åring är det små & korta sekvenser av lärande som gäller. Kräver koncentration av mig, men ingen vidare kraft.
I torsdags skrittade jag & Lillan i ridhuset. Och idag åkte vi dit igen, min tanke var att vi skulle trava för första gången. Och vet ni? Det gjorde vi!!!
Först tog det lite tid innan jag fick henne till trav, hon fattade ingenting först. Mamma fick hjälpa oss med drivningen. När hon väl började trava blev hon lite överrumplad och ramlade iväg med höjt huvud & sänkt rygg. Av ren reflex bromsade jag, hon stannade direkt. Kändes tryggt. Nästa gång förstod hon att hon skulle trava och kom upp i trav direkt. Sedan rullade hon lugnt på. Vi bröt av till skritt och gjorde ytterligare två korta sekvenser med trav innan jag mer än nöjd bromsade in och hoppade av.
Hela flocken på tur imorse. Lillan fick följa med. Första gången hon går som handhäst, och tredje gången med bett/träns. Det är mycket man ska lära sig när man är liten🥰
Hållidej som är vårt trygga & kloka ankare fick gå först. Palle är suverän när man ska ha handhäst, så det blir honom Lillan fick gå bredvid. Han hjälper alltid till att hålla ordning på handhästen. Men Lillan behövde knappast hållas ordning på. Duktiga hästar!
Gör så gott jag kan med hästarnas motion. Skrittar en häst varje dag, det är en lagom ansträngning för mig just nu. Skrittade Palle i måndags. Skrittade Ida-Holly tisdag & onsdag. Idag ska jag skritta Palle igen. Imorgon får jag nog hjälp utav mamma, då kan vi skritta båda hästarna samtidigt.
Hursomhelst, faktiskt skrittat Lillan nu under förmiddagen. Jag, mamma & Lillan åkte till det närliggande ridhuset alldeles nyss där hon fick jogga lite på lina och sedan skrittade jag henne uppsuttet. Detta är andra gången jag sitter på henne under de senaste fyra veckorna och hon gjorde det superbra. Nästa steg är att trava, att skritta ut i naturen med sällskap av en annan häst skulle också vara bra. Vi får se vad som passar framöver. Vi har ingen brådska och det får gärna ta tid. Hade jag haft ett eget ridhus och varit mer erfaren utav inridning så tror jag redan att hon hade varit inriden, men så är det ju inte. Och det är ju trots allt långt kvar tills hon ska bli ridhäst på riktigt. Jag tycker att det känns väldigt bra att uppsittning och skritt är så pass befäst att vi kan göra det på bortaplan. Som om inte det vore nog så har hon redan förstått sig på löshoppning och fått sina första erfarenheter utav att resa. Nu har hon en väldigt bra grund inför kommande utmaningar.
Bästaste Lillan har varit på löshoppning nummer 2 i livet. Idag löshoppade vi på ett annat ställe vilket såklart blir en extra svårighet för en så ung & oerfaren häst som hon.
Trots att hon blir lite spänd av den nya miljön visar hon att hon gillar att hoppa. Hennes positiva inställning, självförtroende och lyhördhet kan nog inte bli bättre. Och det är det allra viktigaste för mig. Glädje inför hinder och en bra inställning kommer man långt på.
Hade egentligen viljat skriva en längre text, men jag orkar inte, haha. Jag är bara så nöjd❤️
Igår var det julbord och fest hela dagen lång. Superkul! Idag är en slappisdag. Det har inte blivit så mycket häst i helgen, men lite träning med Lillan har vi hunnit med i dag. Och vilken bra träning det blev.
Jag, Lillan & mamma åkte till ridhuset 5 minuter bort. Vi började med att longera lite och sedan hängde jag på henne en liten stund för att sedan sitta upp ordentligt och skritta henne. Hon var verkligen superduktig, nu har det gått exakt 3 veckor sedan jag senast var uppe på henne. Jag har hängt på henne en gång däremellan. Hon är ju fortfarande ingen van resenär, men det var riktigt roligt att hon var så bekväm både på platsen och med att ha mig på ryggen så att vi kunde träna lite mer på det.
Väder, vind och att vi har prioriterat löshoppning har gjort att jag inte varit uppe på länge. Jag vill helst inte att det ska gå flera veckor emellan, men som tur är så har det ju gått jättefint ändå. Känns skönt att vi fick till det idag. Härnäst så har vi löshoppning att se fram emot. Nästa helg ska hon få löshoppa för andra gången!
Igår kväll så åkte jag och mamma till ridhus med Palle & Ida-Holly. Jag red Palle & mamma red Ida-Holly. Mamma kommer i allt bättre form och det gick riktigt bra för henne att rida Ida-Holly. Nu har mamma gjort så pass bra ridpass att de faktiskt ger lite mer än bara motion för hästarna. Jättekul! Palle & Ida-Hollys pass var hyffsat lika egentligen. Lite jobb i alla gångarter och så några skutt över små kryss. Mamma har ju nästan aldrig hoppat på riktigt, men det gick jättebra. Det gick bra för mig & Palle med. Palle har knappt hoppat något under året men nu är det snart dags att höja lite. Han blir varken svettig eller flåsar, men det märks att det är jobbigt för honom att vara framme & aktiv i galoppen.
Idag har jag sovit bort halva dagen eftersom att min kropp helt plötsligt tyckte att det var en kanonidé att vara klarvaken hela natten… Hästarna fick gå ut redan vid 05:00, jag lyckades sedan somna efter det. Hade egentligen inte tänkt att åka till ridhus idag eftersom att jag egentligen skulle ha jobbat, men efter att jag sovit så åkte jag, mamma, Palle & Lillan till ridhus. Just nu går hästarna ganska sparsamt så det kändes skönt att kunna rida Palle idag också. Han har gått två gånger denna vecka och Ida-Holly tre gånger. Imorgon väntar julbord och fest hela dagen lång, så då vilar dem. På söndag får jag se hur pigg jag är, men tanken är att Lillan kommer att prioriteras i första hand.
Hursomhelst. Idag var första gången Lillan & Palle åkte transport ihop. Vi åkte till ett för Lillan nytt ridhus och hon leddes och longerades av mamma medans jag red dressyr på Palle. Lillan var pigg som en mört men skötte sig jättebra. Hon rörde sig precis som hon skulle med, skönt efter dramatiken tidigare i veckan. Nyttigt för henne att få träna i ett ridhus med speglar där jag dessutom rider en annan häst samtidigt. Palle var också jätteduktig och fick återigen jobba med raka & böjda spår, övergångar mellan skritt & trav samt förvänd galopp. Däremellan lägger jag in några bakdelsvändningar i skritt och någon enstaka skänkelvikning i vardera gångart & varv. Kändes bra!
Nu när det är vinter så blir det svårare att hålla igång och hästarna kanske bara går 2-3 gånger i veckan i perioder, men hästarna har varit fina och alla ridpass har varit nyttiga och då känns det bra ändå.
Dressyr för Palle och longering för Lillan. ”Var är min godis?”Hemma igen och återförenade alla tre. När vi lämnar en häst hemma så får den stå i stallet. Alla tre hästar är trygga med att lämnas själva i stallet. Väldigt skönt. 😍Lämna en kommentar
Ida-Holly köpte vi som 2-åring, precis som Lillan. Helt plötsligt gör vi allt det som vi gjorde med Ida-Holly, fast med Lillan denna gång. Känns som om vi har rest tillbaka i tiden. Då precis som nu så åker vi till ridhuset 5 minuter bort för att träna på att åka på iväg. Tränar i regel aldrig annars i det ridhuset pga underlaget, det är nämligen anpassat för Western-ridning. Men det passar perfekt när man ska göra de första resorna med unghäst.
Första resan till ridhus ihop.
Ovan ser ni det allra första ridpasset för mig på Ida-Holly. Vi hade varit i ridhuset ca 2-3 gånger innan och longerat så att hon var bekväm innan jag satt upp. Hon hade haft ryttare på ryggen max 10 gånger tidigare.
Och igår åkte vi till Holsteryds gård för att löshoppa Lillan, precis som vi gjorde med Ida-Holly också. Känns både som att det var länge sedan jag & Ida-Holly var i detta stadiet, samtidigt som allt känns bekant.
Det är roligare än vad jag tänkte att göra om denna resa. Jag ville ju egentligen köpa en 3-åring (vilket jag egentligen ville när jag köpte Ida-Holly med), men av någon anledning slutar jag alltid med yngre hästar, haha.
Ida-Holly var en otroligt rolig unghäst. Vi kom hem stolta som tuppar varenda gång. Och nu är vi där med Lillan. Hon har precis som Ida-Holly varit otroligt lättlärd hittills och visat på jättebra temperament och inställning. Känns så himla roligt med unghäst när de där som Ida-Holly och Lillan. Bästaste tjejerna!
Idag har det hänt grejer! Lillan har löshoppat för allra första gången. Dessutom fick hon löshoppa under ledning av Mikael Nolin som är A-domare i hoppning och en flitigt anlitad domare inom SWB. Ni känner igen han bland annat från Bruksprovet, unghästbedömningar och rådgivande bedömning av hingstar.
Jag är nästan mållös. Redan första gången över de upphöjda bommarna så tog hon sig ann uppgiften med gott självförtroende, precis som att hon direkt tyckte att uppgiften var självklar. Det var precis som om hon tränat innan, men det har hon ju inte. Bommar har hon sett på lina här hemma, men inget som ens liknar en löshoppning. Hon är både lyhörd & modig, men att hon skulle vara så pass avspänd (på en ny plats) att hon skulle kunna föra sig så balanserat & lugnt som hon gjorde samtidigt som hon fokuserade på sin uppgift (och dessutom utförde den otroligt bra) trodde jag kanske inte. BINGO, BINGO & BINGO! Vilken strålande start för henne som hopphäst. Leendet går från öra till öra och jag är nästan orimligt stolt.
Hon fick mycket beröm för sin inställning och temperament. Och det är ju verkligen det bästa med henne. Hon har en underbar personlighet.
Tack till SWB Jönköpings Län och Holsteryds gård för att de fixat med detta. Jag hade med mig förstärkning i form utav Jessica & mamma, men piskförare fanns redan, och de gjorde ett strålande jobb. Skönt för oss som inte är inne i löshoppningssvängen annars. Nu ska vi hålla utkik efter fler löshoppningar!
Träns och bett för första gången. Duktiga och bästa Lillan👏 Klåfingrig som hon är så hann jag knappt visa bettet innan hon svept in det i munnen, haha. Hon fick stå med bettet en liten stund och det var sedan lika lätt att få av som det var att få på. Skönt. Jag ska sätta på en bettavlastare/bettlyftare framöver så att trycket även fördelas över nosryggen när jag tar i bettet. Jag tror att det blir enklare för henne att förstå bromsen då, att man bromsar henne i grimman är hon ju redan ganska van vid.
