När jag var inne på TDB så lade jag märke till att Palle varit placerad i de åtta senaste dressyrstarterna som han gjort💪 Jag har inte planerat att tävla mer dressyr, men vem vet? Vi kanske gör någon mer start, speciellt om det är nära och det passar in i schemat. Jag tycker inte riktigt att han är i form för LA egentligen. Men vi kanske skulle köra på det nästa gång ändå. Resultaten i de senaste starterna talar ju sitt tydliga språk!
Lämna en kommentarJag har inte nämnt det, men jag efteranmälde mig faktiskt till en LB:1 på hemmaklubben med Palle idag. Och eftersom att ni förmodligen läste rubriken så förstår ni nog att resultatet blev en vinst. Och det stämmer bra det. Så himla kul!
Är ni redo för ett riktigt långt tävlingsinlägg? Det var länge sedan nu!
Jag förberedde och tävlingsfixade igår. Jag startade 09:07 idag vilket innebar en ganska tidig morgon. Så jag ville ha allting klart och i ordning.
Jag gick upp 05:30 idag. Hästarna var ute 05:45. Sedan så åkte vi upp och hämtade hem Palle vid 06:30. Jag tycker att det är skönt att de får gå ute en stund precis som vanligt om det är möjligt. Vid 06:45 så började jag att knoppa och fixa honom här hemma i stallet, och sedan så rullade vi mot tävlingen vid ca 07:45.
Det tar bara en kvart till hemmaklubben, så vi var där ca 08:00. Vi lastade ur Palle ganska omgående, och jag satt upp vid 08:20. Exakt 47 minuter innan start. Jag skrittade fram honom till 08:30 och sedan red jag aktivt fram (fast med pauser såklart) till klockan 08:55. Då red vi bort till collecting ring och sedan skrittade jag honom tills det var vår tur att ta plats inne på banan. Så en relativt lång framridning, men lågintensiv.
Här kommer några bilder från framridningen:
Vi gick ut som start nummer 2 i ett startfält på 14 ekipage.
Jag var nöjd med ritten. Visst. Jag skulle kunna önska att han ”sög i” ännu mer och var ännu mer igenom och bärig. Men han är ju inte riktigt där längre. Så med tanke på att Palle inte är min förstahäst i stallet längre och att vi inte ens ridit i dressyrsadeln sedan jag tävlade förra året så är jag nöjd. Han gjorde allt jag bad om och det blev inga stora missar. Det enda som inte höll måttet var skritten. Han ville inte sänka sig och ta i framåt. Så en fjuttig 6:a på det momentet. Synd. Han har en riktigt bra skritt annars.
Domaren var givmild och strösslade med 8:or på oss. Dessutom fick vi en 9:a också. Det är inte varje dag. Slutresultatet blev otroliga 76%!!! Det är nytt personbästa för mig & Palle. KUL!
Som ni redan vet så höll resultatet hela klassen igenom. Här kommer de obligatoriska rosettbilderna:
Idag fick vi inviga vår nya ifyllnad. Både Palle & Ida fick hoppa litegrann😃
Ida som inte varit igång ordentligt sedan i december fick ”jogga” över hinderna. Snäppet under tävlingstempo och lugnt jobba på. Däremot inte sagt att hon ska vara lång och obalanserad. Jag vill att hon ska komma runt skänkeln och jobba i en & samma rytm. Hon är ju lite ”tung” i sprången när hon inte är i form, men i övrigt kändes det kanon. Hon spårade och bar upp sin kropp fint. Det var enkelt att sitta och jobba henne över hinderna. Hon var så följsam och lika enkel på både rakt & böjt spår i båda varven. Älskar att hoppa henne. Hon passar mig så bra. Detta blev riktigt bra lösgörande och stärkande arbete för henne. Hon känns faktiskt oförskämt fin just nu med tanke på allting.
Mamma & Palle fick jobba på ordentligt. De utmanar sig istället med att rida i ett högre tempo. Palle var väldigt aktiv och engagerad idag utan att bli ”kan själv”. Så mamma kunde vara väldigt lätt i sin sits och lita på att han väntade på hinderna. När han drar iväg föredrar hon att sitta ner då hon lätt tappar balansen annars. Men idag fick vi det bästa av två världar, pigg & kraftfull men KVAR i rytm & balans. De samarbetade hela vägen och var i perfekt synk idag. Han bjöd på riktigt fina språng trots att hinderna var ganska låga. Roligt att se!
Jag & mamma har engagerat oss i att få till en bättre bärighet i höger varv på Palle. Tycker att han kommit loss och blivit lite starkare tack vare att vi skärpt till oss, jag tror att det delvis var därför som han var så himla fin under dagens hoppning.
Hästarna blev givetvis superglada av att släppas i sommarhagen. Lite väl glada ett tag. Palle gör mest konster, men Lillan & Ida sprang på lite väl mycket om ni frågar mig. Men efter en liten stund så hittade mularna ner i marken och lugnet la sig. Skönt för dem att kunna röra sig över större ytor, äta gräs och kunna vara hästar. Förra året kom de in i de nya rutinerna väldigt fort, så jag tror och hoppas att de gör det i år också.
I förmiddags skrittade jag ut på Palle. Och efteråt fick han lite massage över ländryggen. Han tyckte att det var toppen. Roligt att massera när det uppskattas.
Alla hästar har sina svaga länkar (precis som vi människor) som man får anpassa, hålla koll på och göra sitt bästa omkring.
På Palle är det ländryggen som har lättast för att bli trött och lite spänd, och med åren har även hovarna fått en sämre kvalité. Så det gäller att man är lyhörd och anpassar saker utefter detta. Det är också bra att göra anteckningar för att se samband. Jag har t.ex. märkt att Palle mår bäst av att gå med hoppsadeln trots att dressyrsadeln är utprovad efter konstens alla regler. Det går bra att rida i dressyrsadeln några enstaka pass, men inte flera gånger i veckan. På så sätt lär man sig vad sin häst mår bättre och sämre av.
Fördelen när man haft sina hästar så länge som jag har är att man lär sig dem utan och innan. Varje häst har sitt upplägg och små saker som man håller koll på. Ja ni vet ju hur det är. Man fixar & donar för att ska bli så bra som möjligt för varje individ.
2 kommentarer
Palle var duktig när jag hoppade idag! Började med att galoppera lite över bommarna och hoppa fram lite smått över ett räcke. Så småningom red jag en 8-volt över kryssoxern, det är där som filmen börjar. På 8-volten är det fokus på att vara i rytmen och på rälsen. I svängen efter att vi landat vill Palle gärna falla in på bogen, så jag är noggrann med att direkt jobba honom runt skänkeln. Att hoppa på en 8-volt är avslöjande. Jag älskar att det som både en lösgörande övning men också en övning där jag stämmer av att vi har allt på plats. Och det som inte är på plats åtgärdar jag. Jag går inte vidare med att hoppa hinder innan 8-volten sitter.
Sedan red vi linjen på långsidan några gånger. Det är oxer in för att sedan rida tre galoppsprång till en kombination. Palle var laddad och det gick lite för fort några gånger, men överlag gjorde vi det bra utefter våra förutsättningar just nu. Han är bara för härlig och rolig!!!
Efter det så jobbade jag honom en liten stund i galoppen, vävde in bommarna några gånger till också. Supernöjd.
Lämna en kommentar
När jag nämnde att jag ville ha 100% fokus på mig & min häst i gårdagens inlägg så hade jag faktiskt en särskild händelse i åtanke. Jag har funderat lite på om jag ska nämna det eller inte, men nu gör jag det. För mig blev det en viktig påminnelse.
Har jag några följare kvar sedan Palle blev skadad/halt i ett bakben 2021 tro? Palle var då i sitt livs form och vi skulle ut & sopa banan. Men så blev det inte.
2021, dagen efter besöket hos veterinären skrev jag såhär: ”Grät typ hela dagen igår så nu ska man väl försöka skärpa till sig lite. Palle blev behandlad i hasen. Hur han svarar på den behandlingen blir vår första indikation på vart detta slutar. En dag i taget. Skadan har antingen kommit i en växtfas som ung eller av ett trauma för länge sedan. Skadan satt på ett sådant ställe att det skulle vara svårt för honom själv att ha orsakat skadan, men det är ändå möjligt. Det har förmodligen inte skett under de senaste 8,5 åren då denna skada verkligen inte skulle kunna gå obemärkt förbi. Skadan är dessutom väldigt ovanlig, så det finns inte direkt några andra fall att jämföra eller bolla med… Operation verkade tyvärr inte heller vara ett alternativ. Det är väldigt ovisst. Palle har förmodligen gått med detta i större delen av sitt liv utan att ha några problem av det. Alltid presterat och varit en otroligt sund häst. Hoppet ligger i att han funkat otroligt länge trots detta och kanske kanske kanske kanske skulle kunna klara det igen. Men det ser inte så bra ut om man säger så… Enligt veterinären är chansen 50/50.”
Jag har en liten uppdatering på det ämnet. Men innan jag går in på det så blev ju Palle friskförklarad några veckor efter detta. Men det fanns flera saker som inte stämde, och jag ifrågasatte det redan då. Jag frågade dock inte veterinären, utan det lyftes snarare i bilen på vägen hem. Dels så reagerade han inte på böjprovet (så vi hade egentligen inte en tydlig indikator på att det var hasleden, ledvätskan var fin och ultraljud såg dessutom bra ut. Bedövningen gjorde hältan bättre, men inte bra). Trots att han blev friskförklarad så tyckte inte jag att Palle rörde sig som han skulle. Jag var säker på att något fortfarande var oläkt. Jag satte igång honom extremt försiktigt och jag var noga in i minsta detalj för att följa det schemat som jag själv gjort. Efter ett tag tyckte jag att han var OK och träningen trappades upp, fast inte på den nivån som han var på innan skadan. Han blev mer & mer mammas träningskompis och gick lite i halvpension efter detta.
Jag & mamma kollade av en slump på Palles journal och röntgenbilder i höstas. Då upptäckte vi något. På en utav röntgenbilderna syns nämligen en solklar fraktur på griffelbenet, detta bekräftades sedan av en kunnig inom området. Helt plötsligt föll allt på plats. Det satt aldrig i hasleden, och det andra fyndet som hittades på röntgen var inte orsaken till hans hälta. Däremot var frakturen belägen väldigt nära hasleden vilket förklarar svullnaden kring detta område och varför man trodde att det gällde leden.
De hade mycket att göra den där dagen på kliniken, och när de såg det andra fyndet så låste de fast sig mycket på det att jag tror att de knappt granskade de andra bilderna vilket gjorde att en miss så stor som denna kunde göras. Inget ont mot kliniken eller veterinären, den mänskliga faktorn finns alltid och missar sker. De gjorde givetvis sitt bästa och jag har fortfarande förtroende för dem.
Detta blev en viktig läxa för både mig & mamma tror jag. Och läxan var att inte lita blint på veterinären när saker & ting faktiskt inte riktigt stämmer. När vi upptäckte detta så blev det en påminnelse om att vara mer frågvisa. Det är också en utav anledningarna till att jag vill att veterinären jag besöker inte ska utreda flera hästar samtidigt utan att det ska finnas tid för att gå igenom alla ledtrådar ordentligt, speciellt när saker & ting inte riktigt verka stämma. Vi hade tur att Palle kunde läka trots fel behandling och diagnos, så vi är bara glada & tacksamma💖
Idag åkte jag, mamma, Lillan & Palle till ridhus i snön. Det blev lite dramatiskt. När vi nästan var framme så levde transporten om som bara den. Det visade sig att Palles grimma gått sönder och sedan började han & Lillan bråka. Eller i själva verket tror jag inte att Lillan hade något med det att göra, utan att han gav sig på henne. Hon gjorde nog bara sitt bästa för att hålla sig undan. Ibland blir man bara så trött. Palle har ju skrittats i 2 veckor på grund av en hovböld, och han är SÅ PIGG. Han är verkligen på ”röra om i grytan-humör”. Trots detta så klev Lillan snällt på transporten när vi skulle hem igen. Hon är verkligen så förlåtande🤎
Som tur var så hade jag med mig en extra grimma i transporten. Man trodde ju aldrig att man skulle få nytta av den, men det fick jag alltså idag!
Palle har varit väldigt öm i sin hov. Men idag kunde mamma trava & galoppera honom. Så skönt!
Jag red andra ridpasset på Lillan och oj vad fin hon var idag! Jag travade bara eftersom att hon blir lite hetsig och vill förekomma när hon tror att vi ska galoppera. Det passar extra bra att bara trava och traggla med att hon ska vänta och ta det lugnt just nu, det är bara andra passet och hon har vilat länge. Vi behöver inte trimma i galopp än. Hon var lugn i 95% av passet och kändes riktigt fin nästan hela tiden. Vi red lite skänkelvikningar och de har aldrig varit så bra. Ett riktigt bra pass som jag faktiskt är extremt nöjd med. Flera utav de saker som jag vill ska funka bara funkade💪
Dessa små screenshots gör inte mamma & Palle rättvisa. De fick verkligen till ett PANGPASS idag. Vi åkte nämligen ytterligare en resa till ridhuset idag. Det som mamma & Palle visade idag var bland det bästa som jag sett i vissa avseenden.
Det gick som på räls. Palle jobbade på så fint samtidigt som han såg så himla harmonisk ut. Kommunikationen & kontakten var så bra!
En stor skillnad idag var att mamma kunde rida HELA svängen. Det är lätt att rida in i en sväng. Det är en annan sak att behålla perfekt spårning, väg, rytm, form och lösgjordhet hela svängen ut. Det är sällan man ser någon komma ut ur en sväng på det exakta fina sätt som de kom in i den. Varför är det så viktigt då? Jo, innan det sitter så är det svårt att använda svängarna till sin fördel. Dessutom kommer det ofta en uppgiften efter en sväng. Kanske ett hinder. Eller en bytesserie. Har du tappat hästen i svängen kommer du inte att ha hästen balanserad och rakriktad inför uppgiften.
Det låter kanske banalt, men de som är noga med sitt grundarbete vet hur svårt detta kan vara. Saker som dessa är sådant som vi jobbar på varenda ridpass!
Lämna en kommentar