Jag tror inte att jag nämnt det, men jag & Merry har faktiskt varit på tävling idag! Vi red en LA:3 på 64%, precis utanför placering. Han har haft en liten förkylning, så han har vilat mycket och varit hemma de senaste veckorna. Det är en bit kvar innan han är där han kan vara, men vi tog dagens klass som träning och vi behöver träna på att tävla med.
Jag hade verkligen fullt upp med honom, han går igång på alla cylindrar på tävling. Han vill hålla kolla på allt & alla samtidigt som han vill visa upp sig. Han lyssnar väldigt väl, men han släpper inte igenom ryggen så mycket som jag önskar. Det var lite ”hej & hå” på framridningen, väl inne på banan så använde han sin energi bättre och vi presenterade en städad ritt. Han är alltid som bäst inne på banan. Några uppenbara brister i formen på grund utav att han inte är fullt igång, men ändå ett respektabelt program. Ett bra utgångsläge!
Domarens kommentar:”Mjukt ridet på fin häst! Behöver något mer energi & bärighet för högre betyg. Lycka till!
Jag håller med domaren, det ska bli roligt att visa upp oss när vi är i form sedan. Vi fick åtminstone inget betyg under 6, så ett fullt godkänt program.
Dags för nästa återpublicering i denna serie. För att gå tillbaka till tidigare inlägg ur denna serie så kan ni klicka på det namn som ni är intresserade av. Jag har tidigare skrivit om: Virvla, Lucky Rover, Björkens Lexie och Corlito RAA.
Diva var en ponny som jag red aktivt från ungefär maj 2015 till september 2017. Hon var 4 år när jag red in henne tillsammans med hennes ägare Maria våren 2015 (japp, samma Maria som jag nämnt i nästan alla avsnitt). Hon gjorde sin första tävlingssäsong 2016 som 5-åring och startade sedan ungponnychampionatet i dressyr för 6-åringa ponnyer 2017 trots att hon ändå låg ett år efter. Dessutom så red jag henne ungefär en gång i veckan, ännu mindre vintertid. Men under lite mer mer än två år så hinner det bli en hel del ridpass, jag kommer alltid att minnas Diva väl. Av flera anledningar. Här kommer vår resa:
Bland de första gångerna i Divas rygg.
Diva var enkel att rida in. Jag tror nästan att det hade gått att rida i alla gångarter redan första gången jag satt upp, men det gjorde vi såklart inte. Men från att jag varit upp första gången så tog det inte lång tid innan vi red obehindrat i alla gångarter i båda varven. Hon hade det så naturligt i sig.
Bland de första gångerna vi red utan longeringslina. Inhoppningen gick på ett kick kort efter inridningen, tills vi skulle hoppa på bortaplan…
Men när det var dags för inhoppning så fick jag snart slita mitt hår. Hon var väl förberedd från marken innan. Hon hade gått mycket över bommar. Hon visade tydligt att hon älskade att hoppa. Att hon skulle emellan stöden fanns naturligt i henne. Dock var hon markskygg… Om det gått en längre period utan att vi hoppat kunde vi få lite problem hemma, men det var snabbt löst. När vi däremot skulle börja hoppa borta så tog det TVÄRSTOPP. Jag kunde inte få henne över en bom ens! Och när hon väl tog mod till sig att gå över bommen så ångrade hon sig och kastade sig bakåt samtidigt som hon råkade dra med bommen med framhoven. Såklart var hon ännu räddare nästa gång, haha.
Vi åkte iväg gång på gång, till samma ridhus, och endast en bom. MEN DET GICK BARA INTE. Jag slet mitt hår och jag minns att vi likgiltigt konstaterade ”Ibland får man välja om man ska skratta eller gråta”. Vi valde att skratta såklart. Eftersom att Diva visade att hon gillade att hoppa hemma så hängde vi i, hade hon rent av ogillat att hoppa jämt så hade vi bara struntat i det. För varför ge sig tusan på något bara för att?
Till slut kom vi över bommen, och bommen blev till bommar och bommar blev till små hinder.
Så under våren 2016 så fortsatte vi att utmana oss själva på hemmaplan med grindar, vattenmattor & kombinationer medans vi höll det väldigt lätt och okomplicerat på bortaplan. Diva var alltid pigg och positiv att rida. En frisk fläkt. Rolig. Sög tag ordentligt i hinderna utan att bli het eller stressad. Bara en härlig vilja till att ta sig framåt. En jättehärlig ponny att hoppa!
Första gången över en kombination.
😍Första tävlingen!
Under försommaren 2016 så kändes Diva så pass säker att vi vågade vi oss ut på vår första tävling. Diva betedde sig som att hon aldrig sett ett hinder tidigare och vi vägrade ut oss. Men en gång är ingen gång, vi gjorde snart ett nytt försök!
Andra tävlingen.
Nästa start blev mycket bättre, vi gick i mål med ett nedslag. Sedan gjorde vi ytterligare två starter i hoppning under 2016 där vi hoppade felfritt!
Under 2016 så gjorde vi även debut på dressyrbanan. Vi gjorde tre starter i LB:1 som blev bättre för varje gång. Första starten slutade på 57%, andra starten på 61% och tredje starten på 65%.
I slutet av 2016 var vi här!!! Vi hoppade banor på ett mycket trevligt sätt (enligt mig) och hon hade testat på några få starter i både hoppning & dressyr. Att vi tidigare detta år inte ens kommit över en bom (och att det var så svårt att jag någonsin undrade om vi skulle kunna ta oss över hinder) kändes otroligt långt borta. Dessutom var hon otroligt rolig & enkel att hoppa, trots att hon bara var riden i 1,5 år här (och såklart fått flera vilor) så kändes det lekande lätt. Hon kändes så himla glad och gav mig ofta stora leenden just för att hon kändes så positiv.
I slutet av 2016 eller i början av 2017 så kläckte jag iden att vi kunde försöka att kvala till ungponnychampionatet för 6-åriga ponnyer. Det går i LA hoppning & dressyr för 6-åringar. Att vi skulle hoppa LA hoppning var ju otänkbart, men dressyren kändes inom räckhåll. Målet för 2017 blev helt enkelt att debutera LA och sedan försöka kvala till championtatet. Så vi lade hoppningen på hyllan och satsade på dressyren.
Vi utvecklades snabbt i dressyren under 2017. Det som krävdes för LA, det vill säga galoppfattningar från skritt, rygga, förvänd galopp och skänkelvikningar kom ganska snabbt på plats. Och hon blev bärigare & bärigare. Diva är en ganska robust ponny med ett kraftigt bogparti. Så mycket av träningen gick ut på att få henne att orka sätta sig lite mer på bakbenen istället för att bli framtung. På framridningen i Ölmstad där vi satte första kvalet till ungponnychampionatet!På framridningen till ytterligare en LA-start i Heda. Denna blev lite av ett bottennapp med sina 59%. Nästa gång gick det bättre och vi satte det sista kvalet till championatet. Diva var alltid ganska cool på nya platser. Lite uppspelt & vaken, men man satt alltid säkert. En dam att lita på. Dock var hon lite ofokuserad från & till, lite ”unghäst-rörig” på grund utav sin orutin. Att åka iväg och dessutom tävla var fortfarande nytt för henne. Resultaten blev därefter. Ibland bättre & ibland sämre.Och så var det dags för den stora finalen på min & Divas tid tillsammans, nämligen ungponnychampionatet i dressyr. Diva gick sina två bästa starter någonsin under helgen. Så fokuserad! På lördagen red vi på 67,8% och slutade precis utanför placering. På söndagen red vi på 65,6%. Jag tror att vi slutade 5:a totalt. Utanför placering men i översta halvan. Det var ett bättre resultat än väntat. Det blev en väldigt lyckad avslutning. Jag var mest glad att vi kommit dit och att då få göra sina bästa ritter hittills och ändå slå sig in i den övre halvan av startfältet var superkul.
Några klipp från min & Divas ritt dag 2. Ritten dag 1 var lite bättre. Men ändå två riktigt jämna program. Visst ser man att hon är lite ostadig, men jag tycker att hon är på god väg i alla moment och att vi visar upp oss på ett trevligt sätt. Jag tycker att vi gjorde en mycket bra prestation med tanke på våra förutsättningar, men jag ser också hur mycket min ridning utvecklats sedan dess. Och tur är väl det med tanke på hur mycket man ridit & tränat sedan dess!
Japp, och det var tiden med Diva. Precis som alla andra hästar så har hon varit viktig på sitt sätt för min utveckling. Roligt att ha fått vara en del i ytterligare en unghästs utbildning, det är alltid värdefullt inför framtiden på ett eller annat sätt. Att jag ridit så många olika hästar har gjort mig säkrare när det gäller att rida nya hästar, men också gjort mig mer komplett som ryttare överlag. Totalt gjorde vi 14 tävlingsstarter tillsammans under de två år som jag red henne. Sedan ungponnychampionatet 2017 så har hon varit Marias ridhäst på heltid🌟
Merry fixade en andraplats på 65% i dagens LA:3. Domarens kommentar stämde väldigt väl överens med min känsla. ”Trevlig häst med god energi. Behöver ytterligare bärighet i galoppen. Mjukt ridet. Fin hand.”
Han var väldigt framåt, men galoppen brast i kvalité. Vi gjorde alla moment med godkända poäng, vi behöver bara lite mer träning för att det ska se enkelt och flott ut också.
Idag har jag & Merry tränat för Ulla igen. Vi fokuserar på grunderna. Rakriktning & lösgjordhet. Ulla hjälper mig att guida hans kroppsdelar rätt så att han verkligen får varje ben under sig och kan jobba igenom kroppen. Just nu finns tendensen att han lägger rumpan lite till vänster, det uppfattar jag knappt om jag ska vara ärlig. Men när vi får hjälp att hitta precis rätt så märker jag verkligen skillnad. Idag fick jag tänka ”en tendens till förvänd sluta” i vänster varv för att få honom rak. Så välbehövligt att få hjälp med detta, för det är just detta som är så viktigt.
I galoppen vill han bli lite som en gunghäst. Där jobbar vi på att få en intensivare, kvickare och kraftfullare galopp där han trycker på igenom ryggen också. När han gungar runt så har han nämligen tappat lite av sin ryggverkan och kraft ifrån bakbenen. Bitvis så fick vi till det och då blev det en stor skillnad på känslan. Kändes verkligen som en galopp som skulle ge bra förutsättningar till att rida in i en rörelse eller hoppa ett hinder. En BRA galopp helt enkelt.
Så nyttig träning idag. Och Merry var superduktig. Jag fick en påminnelse om att vara tydlig med mina hjälper. När jag var tydlig med mina hjälper och verkligen frågade Merry om han kunde ge mig mer så sa han: ”Absolut, det ska jag försöka göra”. Ibland är jag för otydlig och kanske inte riktigt tror själv att det finns mer att hämta. Men fråga kan man alltid.
Kört på ganska bra idag. ”Bara” hunnit två hästar, men det har varit lite längre resor och nyttig träning. Ida-Holly var på öppen bana imorse (scrolla ner för att läsa mer) och efter det laddade jag om inför dressyrträning för Ulla med Merry.
Välbehövligt för mig & Merry att få lite hjälp. Jag hoppas att vi kan vara med om 2 veckor igen. Merry är en kompakt ponny som går ganska stadigt av naturen. Det gör att det känns ganska bra. Det är ju ganska bra också, men vi vill ju bli bättre. Att han är bekväm och ser trevlig ut gör att det känns extra välbehövligt att få hjälp med att bena ut de skevheter och svagheter som finns för att vi ska kunna bli ännu bättre. Och det är just det som Ulla är så bra på. När hon väl säger vad som behövs och jag ändrar mitt sätt att inverka för att uppnå ett bättre arbete så känner jag skillnaden, men jag hade inte kunnat ta mig dit själv.
Merry kan bli aningens långsam ibland, och för att motverka detta så fick jag helt enkelt bli kvickare i min hjälpgivning. Vänster bakben ville särskilt sacka efter lite, och jag har nog inte riktigt uppfattat det innan. Så det blev lite av en ”AHA” när jag fick med mig vänster bakben.
Jag tar med mig andra saker som jag egentligen vet och kan men behövde bli påmind om också. En sak är att verkligen RIDA övergångarna. Den andra är att inte höja handen när han han faller lite på bogarna och blir djup i formen. Istället ska jag såklart använda mina skänklar så att han hittar sin bärighet igen. När han bär så kommer ju också fronten upp, annars har jag ju bara lyft upp huvudet på honom och det gör ju varken bu eller bä med bakbenens arbete. Allt börjar ju där.
Det fanns mycket att jobba på och trots att vi bara jobbade med små detaljer i grundridningen så gjorde det stor skillnad, dessutom gjorde det Merry ganska trött betydligt snabbare än vanligt. Samtidigt så känner jag att det blev precis lagom intensivt, en bra träning helt enkelt!
Palle startade LC:1 och tog hand om andraplatsen på fina 74%. Han var supertaggad. Det märktes redan på morgonen. Väl inne på banan så kändes det ungefär så som jag förväntade mig att det skulle kännas. Det är roligt att komma ut och se sig om även om vi är långt ifrån vår forna form. Vi får väl se om vi får chansen att avancera och träna upp oss lite mer nu i vår. Palle tyckte iallafall att ärevarvet var det bästa på hela dagen och hade en passageliknande stil tillbaka till transporten. Jisses, haha!
Domarens kommentar: ”Flott och taktmässig häst! Stadig och bärig form. Harmoni mellan häst & ryttare. Ser lätt ut när du rider! Ni har kvalitéer för högre klasser! Lycka till!”
Försök att hitta en gladare häst, haha! Palles rosett nummer 91 i karriären, han vet hur man gör min Pallebus!
Segraren fick ett segertäcke, en fin gest av arrangören tycker jag. Jag & Palle fick rosett, plakett, grimma och ridstrumpor.
Jag & Merry startade MSV C:1 på vårat sämsta resultat någonsin. Han var spänd och vi missade på många ställen, därav ett tråkigt resultat på 59%. Det fanns dock ljusglimtar, den förvända galoppen som är en utav hans svagheter fick idag 7 poäng i båda varven, och det tycker jag är riktigt bra i ett program som detta. Det var egentligen inget som var katastrof, problemet var helt enkelt att han genomgående var lite för spänd och då kunde jag inte hitta jämnheten i varken dragläget eller bärigheten. Lösgjordheten brast helt enkelt. Bara att ta nya tag som man brukar säga.
Domarens kommentar: ”Taktmässig & flott häst. God energi. Önskar ännu mer samling i och efter skolor. Ni är på rätt väg! Önskar ännu mer styrka i rörelserna samt tydligare mellangångarter för högre betyg. Lycka till!”
Dagens domare gjorde det extra roligt att tävla. Positiva ord och mycket feedback, både ris & ros, men det finns en positiv anda i allt. Ridit för henne tidigare och hoppas att det blir fler gånger. Jag tycker verkligen att hon är superbra!
Merry bjöd på ett fint ridpass idag. Han har fått en ny sadel och idag fick jag alltså köra mitt fösta ridpass i den, mycket spännande!
Vi började med att skritta och trava fram i ett par minuter men vi gick sedan ganska raskt över till galopp för att han skulle få busa av sig lite. Skönt med fast mark under hovarna förstås.
Merry blev så glad att han skuttade lite i den första galoppen. Han är den typen av ponny som skuttar sådär mjukt så att man som ryttare bara kan guppa med.
Mitt i en övergång till skritt. Skänkelvikning.
Efter att vi värmt upp så började jag att jobba honom lite mer i traven, red någon skänkelvikning och några övergångar mellan skritt & trav. Det kändes bra så jag gick vidare med den övning som vi behöver träna mer på, nämligen förvänd galopp.
Förvänd galopp.
Den förvända galoppen är krävande för honom. Han går lätt isär och orkar inte riktigt. Idag delade jag in den förvända galoppen i sekvenser. Valde att fatta förvänd galopp från skritt för att låta fattningen från skritt hjälpa mig med samlingsgraden. Om jag rider en lång sträcka innan den förvända galoppen så hinner jag nämligen tappa honom och den förvända galoppen blir inte så bra. Han kämpade på och tog i ordentligt, det finns en riktigt fin förvänd galopp där inne, vi ska bara få snits på det.
Skönt att få galoppera fram i rättvänd galopp efter den förvända galoppen.
Ibland red jag en hel volt i förvänd galopp, ibland ett halvt varv och ibland en fjärdedels varv. Varierade mellan att låta honom galoppera där ifrån eller bryta av till skritt och ge lång tygel för att han skulle få ”skaka loss” och återhämta sig.
Efter att vi tränat på den förvända galoppen (och pausat såklart) så red jag några få övergångar mellan galopp & skritt. Det gjorde han mycket bra. Jag kände även en snabbis på öppna & sluta och det kändes också bra. Förhoppningsvis blir det tävling nästa helg och då hade vi tänkt oss en MSV C:1, så jag ville ta en snabb check på läget.
Jag är väldigt nöjd med dagens ridpass, han kändes supermotiverad!
Hej! Jag har varit ledig idag. Började med ett ridpass på Merry som blev riktigt bra. I skritten lekte vi lite med bakdelsvändningar och ryggade någon gång. I traven red jag öppnor där jag lade in övergångar till skritt. Vi gjorde några längningar också. I galoppen fokuserade jag på förvänd galopp. Det tar sig, han var riktigt fin idag!
Vad det gäller mina hästar så har de hållt mig på alerten idag. Lillan betedde sig konstigt imorse. Inte sett något mer under dagen, förhoppningsvis var det något tillfälligt. Hoppashoppas! Ida-Holly var svullen i ett ben, lite bara. Märks inget på henne. Pysslade om lite extra och skrittade henne ca 25 minuter. Hoppashoppas! Palle löslongerades lite lätt i 10 minuter. Såg bra ut!
Idag vilar jag från min egna träning, ska snart åka in till stan och göra lash-lift. Efter det väntar en lugn eftermiddag & kväll.
Om vi ska spinna vidare lite på inlägget med mål och vad som krävs för mer poäng i MSV C så är det att stärka honom mer. Jag skulle vilja att han vinklade in sitt bäcken lite mer och orkade hålla samlingsgraden och bjuda framåt i detta. Öka kvalitén på arbetet genom kroppen. Han behöver också bli mer elastisk för att kunna visa upp en större skillnad i mellangångarterna. Jag väljer dock att rikta mer fokus på det förstnämnda, när vi uppnår ett ännu bättre arbete igenom kroppen kan vi också nå nästa nivå i elasticiteten. Samlingen behövs för att göra bra mellangångarter, därför börjar jag i den änden. Utan bärighet i mellangångarterna får jag ändå bara spring på bogarna.
Jag rider inte Merry så ofta, och självklart vill jag ta varje tillfälle i akt att öva på dressyren. Men idag bestämde vi oss faktiskt för att hoppa lite. Behövs av flera anledningar.
1. Han hoppar väldigt bra och det betyder att det hjälper honom att använda musklerna på ett bra sätt = bra stärkande träning!
2. Han tycker att det är roligt och vi alla vet ju vikten av variation.
3. Eftersom att han tycker att det är roligt så får jag lite extra bjudning och mekanik i galoppen. Det gör att han kommer loss mer och vi får en lösgörande effekt.
Han har inte hoppat alls mycket under det senaste året så han tyckte verkligen att det var superkul! Vi höll det enkelt och red över lite kryss bara. Höll igång under lite längre sekvenser så att vi fick lite konditionsträning på köpet.
