Hästarnas vinterhage som var så bedrövlig i våras tar sig allt mer. Härligt att se den återhämta sig. Den har vilat från hästarna sedan april.
Lämna en kommentarEn blogg om mig och min resa med hästarna
Hästarnas vinterhage som var så bedrövlig i våras tar sig allt mer. Härligt att se den återhämta sig. Den har vilat från hästarna sedan april.
Lämna en kommentarNashville. Nu hoppar jag fram lite i vår resa eftersom att jag bloggade ganska utförligt om Jamestown och Cleveland under resans gång. Om ni har missat det så är det bara att gå in i min rese-kategori och scrolla nedåt.
I Nashville besökte vi Country Music Hall of Fame, ett Johnny Cash museum samt gick en rejäl promenad och kollade på stadens park och lite finare byggnader.
Så coolt att ha sett detta ställe, men jag vill inte hit igen, haha.
Nashville är staden som musiker, sångare och låtskrivare i decennier har vallfärdat till för att söka lyckan. Det har oftast handlat om country men även honky tonk, blues, bluegrass och andra musikstilar. Längs gatorna hörs livemusik konstant. Restaurangerna har ofta öppna väggar, så det hörs och syns även om du bara går förbi. Nashville är en enda stor och lång konsert kan man säga. Vi bodde i centrum och uppehöll oss där. Det fanns ytterligare ett populärt område i Nashville som ska vara lite mindre ”turistigt”. Det kanske hade varit något? Vi hann aldrig besöka det. Det ska vara lite mindre turister samtidigt som det ska ha flera små ”pärlor” som jag fattat det.
Anledningen till att det räckte med en gång i Nashville var att det var en otroligt varm och intensiv stad. MASSOR utav människor och så mycket som händer. Vi hade kanske behövt en guide som hade kunnat visa oss pärlorna. Det är svårt när man bara dimper ner i en så stor stad med så mycket.
Jag föredrar verkligen landsbygden och de små städerna i USA framför detta. Men det är coolt att ha upplevt det!
Lämna en kommentarVår tredje utflykt i USA blev Niagarafallen.
Niagarafallen har en fallhöjd på cirka 54 meter och hör inte till världens högsta vattenfall, men de är breda och har en extremt hög vattengenomströmning. Tillsammans har de den högsta flödeshastigheten för vattenfall i hela världen, vilket såklart är en stor anledning till att de är så mäktiga och populära att besöka. Det strömmar 2,8 miljoner liter vatten över kanten varje sekund och här känner man verkligen vattnets kraft. Jag tyckte faktiskt att det var häftigast att se floden innan den åkte ned för själva fallet. Man kunde verkligen se vattnet rasa mot kanten med en otrolig kraft.
Ett häftigt ställe att besöka, men ändå hamnar det ganska långt ner på min topplista under denna resa.
Lämna en kommentarVisst är det måndag? Haha. Jag kan inte påstå att jag haft/har någon större jetlag. Men jag är fortfarande trött och missar på enkla saker. Skulle t.ex. köpa lucern efter jobbet idag, men kom hem med kraft grov. Gör minst en sådan sak om dagen.
Hur som helst. Idag började jag att jobba igen. Eller jag smygstartade ju i fredags när jag red en jobbhäst. Men nu är jag igång på riktigt. Jag har varit ledig i ca 3,5 vecka. Men det känns längre. Känns som att jag inte jobbat på evigheter. Jag var i lokalen mellan 08:00-14:00 idag. Efter det så åkte jag till Granngården och köpte hästfoder. Sen åkte jag hem, åt en sen lunch samt la en beställning relaterat till jobbet.
Ca 15:15 så åkte jag upp till hästarna. Mockade och förberedde inför kvällen. Kom precis tillbaka från hästarna, klockan är i skrivande stund 16:10. Om en liten stund så ska jag skjutsa på mamma & pappa. Sedan ska jag handla. Efter det ska jag chilla. Möjligen fixa med någon liten jobbgrej och kanske packa upp lite mer ur resväskan (inte hunnit klart med det än), men inga större ansträngningar.
Hoppas att ni haft en fin start på veckan, hörs snart igen!
Lämna en kommentarIdag har jag varit på jakt efter en av flughuvorna i hästarnas hage. Men jag hittade den inte. Fick istället flera bett av blinningar och andra flygfän. Däremot var staketet nere på ett ställe, så det var ju tur att jag fick för mig att leta efter huvan. Det var bara några få dagar sedan som staketet kontrollerades, så det var helt klart lite överraskande. Bara att spatsera tillbaka för att hämta lite tillbehör och sedan laga staketet. En rejäl promenad i en hage som denna.
Igår gick Lillan & Ida sitt första ridpass på nästan 4 veckor. Båda var mycket fina och duktiga. Så nu är alla hästar officiellt igång igen.
Lämna en kommentarLetchworth State Park blev vår andra utflykt. Parken kallas också för The Grand Canyon of the East. I parken finns flera vattenfall, men också en stor dalgång. Det var stup ca 200 meter ner, tyvärr så fångar inte kameran djupet i fåran så det ser inte särskilt märkvärdigt ut.
Vi hade inte så lång tid kvar av dagen då vi hade varit i Stony Brook tidigare på dagen. Så vi åkte bil i parken och tog korta promenader på de mer imponerande ställena. Parken var stor och det fanns många vyer att stanna till vid. Mycket mer än det som finns på bild här. Det finns längre hikes som man kan göra om man har tiden. Det går också att campa där.
Fint ställe, men jag gillade faktiskt Stony Brook bättre. Letchworth var maffigare, men Stony Brook var så himla mysigt och kändes som en saga att promenera i. Parkerna ligger nära varandra, så jag rekommenderar att besöka båda om man befinner sig i de trakterna.
Lämna en kommentarSom vanligt när jag säger att jag ska tävla i förväg på bloggen så inträffar något🙃 Jag har idag strukit Palle från morgondagens tävling. Tråkigt. Skulle blivit vår första hopptävling i år.
Palle har egentligen känts jättefin att rida både idag & igår. Men jag kände eventuellt (?) något litet i början av ridpassen både idag och igår. Ingen hälta, mer en känsla. Tror ingen kan se det faktiskt. Möjligen mamma, men vi har inte lyckats samköra. Jag kan inte ens själv se det på film. Jag känner inget motstånd i Palle alls. Han känns super. Och det där lilla lilla är så lite så jag inte ens kan avgöra om det är verkligt. Jag har funderat lite på det och lagt ihop alla ledtrådar för att kunna ha en idé om vad det är, OM det ens är något.
Igår fick jag en ledtråd. Han ömmade till över en sten på ridbanan. Det har aldrig hänt innan, det är ju inga stenbumlingar som ligger där liksom. Tänkte redan då att han kanske är känslig i sina sulor eller möjligen fått en öm punkt. Idag ömmade han på en sten på ridbanan IGEN. Kan inte minnas att det skett innan och nu två dagar i rad. Det har kommit massor utav regn här medans jag varit i USA och hagen har varit blöt. Kanske kan det vara så att sulorna blivit lite känsliga? Kanske är han bara lite vaksam i början av ridpasset för att han håller lite ”koll” på det nya underlaget innan det släpper? Det är min teori just nu. Det kan såklart vara precis vad som helst, eller ingenting. Att hopptävla känns iallafall onödigt. Eftersom att han känns superfin, lugn och bara sådär härligt arbetsvillig så kommer han inte ställas av så länge inget förändras.
Innan jag red Palle så red jag faktiskt en ny häst. En ponny. En väldigt trevlig sådan som verkligen föll mig i smaken. Alltid roligt med nya bekantskaper.
Imorgon är planen att låta Palle vila och sätta igång med både Lillan & Ida!
Lämna en kommentarStony Brook state park var den första utflykten vi gjorde. Egentligen skulle vi åkt till Letchworth state park. På vägen till Letchworth så fick vi larm om att parken stängts ner och att människorna där evakuerats på grund utav att polisen jagade en mördare i parken. Det gjorde att vi fick styra om vilket ledde till att vi åkte till Stony Brook istället.
På eftermiddagen öppnade de upp Letchworth igen, så vi hann faktiskt besöka den parken också. Bilder från den kommer i ett senare inlägg.
Stony Brook state park blev faktiskt lite av en favorit för mig. Vi gick en runda där och det var verkligen så vackert! Det började med en rejäl stigning upp i skogen. Så småningom kom vi fram till en å som vi sedan följde med nedför. Det var flera fina vattenfall av varierande storlek längs vägen.
Lämna en kommentarHär kommer en liten sammanfattning av våran resa. Jag kommer att lägga upp några fler bilder från resan som jag tog med min systemkamera, men de får egna inlägg. På t.ex. Cumberland Island, Okefenokee och på flera andra ställen så tog jag dock inga kort med systemkameran. Dels för att jag varit där innan, men också för att jag ville fokusera på upplevelsen. Så det är inte så gräsligt mycket kvar att visa, men det som är kvar kommer upp inom kort. Här kommer som sagt en sammanfattning så länge:
25 juni (kväll) landade vi i London efter förseningar.
26 juni (morgon) med endast 2 timmars sömn i ryggen så flög vi mot USA. Lång resa. Lite turbulent. Ingen sömn att tala om.
26 juni mitt på dagen-ish mellanlandade vi i Chicago. Ytterligare förseningar, byte av plan, problem med väder och så vidare gjorde att vi kom fram till vår slutdestination Rochester sent på kvällen. Anne och Bill hämtade upp oss på flygplatsen. Samma kväll träffade vi vår släkting Sandra och hennes man Jon för första gången, de lagade god middag till oss. Då hade vi sovit ungefär 2 timmar på två dygn. Vi somnade alla ovaggade på hotellet efter den middagen kan jag säga.
27 juni utforskade vi Stony Brook state park samt Letchworth State park ihop med Sandra & Jon. Såklart var Anne och Bill med också.
28 juni – Niagarafallen!!!
29 juni åkte vi till Jamestown. Utforskade staden, kyrkogården, kyrkan och gick på både vinprovning och stormiddag. Vi träffade ännu fler släktingar här dessutom. Det var i Jamestown som mina släktingar och många andra bosatte sig i USA. Hyfsat svenskt väder. Men luftfuktigheten var hög även här. Det gjorde att väder som man trodde skulle vara svalt var varmt ändå. Även vinden var varm. Som om inte det var nog att klämma in på en dag så hann vi besöka närliggande Bemus Point, Chautauqua, Lake Erie och Westfield.
Lake Erie är den 13:e största naturliga sjön i världen och när man kommer till den så ser den precis ut som havet.
Eriesjön är den grundaste av sjöarna av de fem stora sjöarna i Nordamerika, den klarade inte av alla föroreningar som släpptes ut i den under 1960- och 1970-talen, den blev en död sjö vilket ledde till att sportfiskare och yrkesfiskare fick söka sig andra fångstplatser. Problemen väckte ingen större uppmärksamhet förens 1969, då var den så förorenad att all olja och annan bråte i vattnet till och med kunde ta eld. Myndigheterna började att arbeta med en miljölagstiftning för området. Idag har vattenkvalitén blivit mycket bättre och vissa fiskarter har börjat komma tillbaka. Det finns dock en stor koloni zebramusslor, en djurart som hotar annat liv i sjön.
30 juni åkte vi till Cleveland och gick på Rock n Roll hall of fame!
1 juli körde vi till Nashville. Det tog en hel dag!
2 juli, Nashville! Vi gjorde Country Music Hall of fame, museum samt en längre promenad.
3 juli åkte vi till St Marys. En hel dags körning. Vi befann oss sedan i St Marys (och gjorde utflykter i närområdet) fram tills vi åkte till Atlanta den 12 juli. När vi utgick från St Marys så åkte vi själva på utflykterna. Zacke körde!
4 juli firade vi 4th of July i St Marys.
5 juli gjorde vi Jekyll Island. Vi gjorde en tour på den historiska delen av ön samt besökte The Turtle center och Driftwood Beach.
6 juli utforskade vi St Marys.
7 juli chilldag i poolen.
8 juli utforskade vi Savannah!
9 juli Cumberland Island.
10 juli Okefenokee Swamp.
11 juli kollade vi på alligatorer i St Augustine.
12 juli sa vi hej då till Anne & Bill, Bill var sedan snäll och skjutsade oss till Atlanta. Tog nästan hela dagen.
13 juli gick vi på World of Coca Cola samt Georgia Aquarium.
14 juli besökte vi Zoo Atlanta.
15 juli besökte vi Centannial Park samt College football hall of fame. Vi skulle egentligen besökt ett museum, men det var stängt. Vi köpte ett city-pass där man får massor av aktiviteter för en viss summa. College footboll hall of fame var det enda som var kvar på listan i närheten. Inget som vi var värst intresserade utav, men det blev en trevlig promenad där inne ändå. Särskilt tack vare AC:n, haha.
15 juli på kvällen påbörjade vi färden hemåt.
16 juli landade vi London och bytte sedan plan för att komma till Sverige. Vi landade sedan i Sverige på kvällen.
Lämna en kommentarNu är vi äntligen hemma! Vi hade två plan hem, lite förseningar, men allt flöt ändå på. Resan mellan Atlanta-London bokade vi extra benplats på. Vilket innebar att vi var premium economy. Vi visste inte riktigt vad det innebar. Men direkt efter att planet lyftes bjöds vi på champange, sedan trerätters. Vi fick äta med riktiga bestick och tallrik i porslin. All dryck ingick dessutom. Väldigt lyxigt. Väldigt välkommen överaskning som inte ens var mycket dyrare än vanlig economy class. Åtminstone inte när vi bokade. De lite större stolarna gjorde att vi kunde sova mycket. Superbra!
Nu ska vi försöka att komma in i någon slags rutin igen. Snart kommer mer uppdatering från resan och såklart tillbaka till vanlig uppdatering om hästarna. Som det ser ut nu så ska jag faktiskt rida en ny häst innan veckan är slut. Dessutom är jag anmäld till tävling i helgen😅
Lämna en kommentar