Det snöar och regnar i stort sett varje dag. Fryser och tinar om vartannat. Ridhus är det bästa alternativet just nu. Jag & mamma åkte till ridhuset i måndags och idag. I helgen åker vi igen. Jag ska dessutom dit med Merry på fredag. Träligt att åka så mycket, men roligt att rida och vara igång. Hästarna har dessutom varit väldigt fina!
Igår klippte jag Palle igen. Jag sparade lite päls på ben, mage, rygg & rumpa. Han tyckte det var skönt att bli klippt. Han blir alltid lite obekväm i sin päls framåt våren. Jag har faktiskt haft lite problem med Palles hud i år. Han har varit mindre klippt i år och jag antar att det lett till fukt som hans hud inte riktigt gillat.
Hursomhelst. Nu tycker jag att han är lagom klippt med tanke på väder och hans aktivitetsnivå. Eventuellt blir det en helklippning om ett par veckor. Jag behåller gärna mycket päls på hästarna eftersom att jag tränar & tävlar mindre på vintern. Men när våren och värmen kommer så vill jag inte att de ska sinkas av sin päls. Därför helklipper jag ofta någon gång i februari/mars.
Jag kommer att vänta lite till med att klippa Ida igen. Hon behöver tyvärr bli klippt mest av alla mina hästar eftersom att hon svettas mest. Men hon vantrivs verkligen i täcke, eller åtminstone när hon måste ha täcke varje dag en längre tid. Så jag väntar lite till.
Lämna en kommentarNytt för i år är att det inte krävs något ridprov för att få diplom på 3-årstestet. Det har blivit lite av en vattendelare på sociala medier får man nog ändå säga. Jag har följt debatten litegrann på Facebook.
Jag visade Ida på 3-årstestet. Och jag gjorde ridprovet. Ida genomgick minimalt med träning. Och själv provet är ju lätt, för Ida var det en baggis. Bara lite skritt, trav & galopp i fri form.
Ida förbereddes genom att åka på några löshoppningar. Lufsa korta rundor i skogen (nästa bara skritt) och gå enstaka mycket korta ridpass i ridhus som miljöträning innan det var dags. Inget som jag tror att hon tog skada ifrån, tvärt om.
Jag hade gärna visat Lillan också, men hon var inte redo. Oavsett ridprov eller inte. En självklarhet för oss att inte utsätta henne (eller oss) för en situation hon inte skulle behärska.
Många välkomnar beslutet. Andra inte. Jag har faktiskt inte riktigt bestämt mig för vad jag tycker helt och fullt. Och det behöver jag ju inte heller. Det finns flera nyanser att ta hänsyn till och min text skulle bli 3 kilometer lång om jag skulle gå igenom alla mina tankar, åsikter och infallsvinklar.
En annan förändring som också presenterades var att slopa ridningen på 3-åringarna i finalen på Flyinge. Något som jag helt och fullt tycker är helt rätt utan några somhelst förbehåll.
Tillbaka till ridprovet. Jag hade iallafall gjort samma sak med Ida om vi hade varit i samma situation idag. Jag hade egentligen inte tänkt att spinna iväg särskilt mycket på detta. Utan bara visa lite av min & Idas resa fram till det godkända ridprovet. Hon hoppade sedan 8-8 på testet vilket är en ganska bra poäng. Dock räckte det inte till diplom eftersom att hon tyvärr fick dåliga poäng på sin exteriör (huvud, hals, bål).
Eftersom att väder och underlag tyvärr inte är till vår fördel så blir det en ridhusperiod nu . Idag var vi i ridhuset för andra gången denna vecka. Blir förmodligen ytterligare en gång i helgen också.
Idag blev det bommar för första gången sedan i november. Kändes utefter förutsättningarna bra. Ett nyttigt ridpass. Båda hästarna var fina! Det var Palle och Ida som var med idag. Mamma red Palle och jag red Ida. Som vanligt alltså!
Mamma som haft en paus från både ridning & hästar på grund av lite andra göromål har ridit bra. Dessutom har hon ryktat både Palle & Lillan ordentligt i veckan. Välbehövligt!
Lämna en kommentar
Hej på er! Klockan är strax över 13:00 och jag har precis ätit lunch. Är klar med hästarna för idag.
Ida skrittades ute på vägarna. Palle och Lillan lasttränades i nya transporten. De båda överraskade genom att glatt klampa på och inte ens höja ett ögonbryn. Vi stängde aldrig om dem. Så vi har det spännande momentet med gardinen kvar. Men det bådar gott att de båda var så otroligt bekväma med att gå på och av transporten. Duktiga!
För oss är det viktigt att hästarna är lätta att transportera. Så vi försöker att vara smarta och ligga steget före. Genom att ligga steget före och lastträna vid nya situationer som denna när transporten är ny är något som vi försöker att prioritera för att undvika problem framöver.
Nu ska jag ta det lugnt ett litet tag innan jag far mot stan för lite jobb. Hoppas att allt är bra med er. Hörs snart igen!
Lämna en kommentarTvå uteritter avklarade idag. En på Palle och en på Ida. Palles första ridpass sedan hans smäll (?) på nerven. Kändes bra!
Imorgon satsar jag på att rida ut åtminstone en av hästarna igen. Och senare i veckan står ridhus på schemat. Förmodligen 2 gånger eftersom att vädret tyvärr ska bli sämre igen.
Idag fick Ida åka till ridhus i den nya transporten igen. Det gick bra idag också, och hon var faktiskt superfin under ridpasset.
Jag inverkade inte särskilt mycket men jag försökte att vara mer skärpt. Sitta i balans själv, ha händerna framför mig och bara bjuda henne framåt i balans. Successivt låta henne hitta sin kropp och ett bra arbete.
Hon gav mig mer än vad jag förväntade mig så det kändes verkligen jättebra. Ida har faktiskt aldrig vilat i 6 veckor sedan jag skaffade henne. Inte vad jag minns iallafall. Hon har såklart haft flera kortare vilor. Jag tror att det gjort henne gott. Inte nödvändigtvis för kroppen, men för knoppen. Ida är den av mina hästar som har mest inre stress. Dessutom har hon mer inre stress än vad man tror. Genom att slippa mig så har hon verkligen kunnat slappna av och bara bry sig om att göra precis det hon vill.
Hursomhelst. Ida har en tendens till att skynda sig ut ur transporten. Och nu när vi kört med nya så har hon verkligen kastat sig ut. Det bara dundrar till och så är hon ute. Inte optimalt. Det måste vi träna på. Hon har alltid haft denna tendens när hon blir stressad. Nu är hon ju lite stressad eftersom att transporten är ny, så då kommer det beteendet fram väldigt tydligt igen. Idag tränade jag lite med henne, men hon är inte riktigt mottaglig för att ta emot det exakt som jag vill. Men förhoppningsvis är hon det snart. Ida är faktiskt den enda häst som jag har haft som har jäktat ut ur transporten.
Det blir mycket promenader i den närliggande skogen med Idun. Det finns många små gläntor. Får känslan av att det kanske legat små hus/torp där för länge länge sedan. Det finns gott om sådana platser i den kringliggande skogen.
Ganska ofta så sätter jag mig på en stubbe eller en sten ett tag. Valpar ska ju inte gå för långt. Medans jag sitter still så får hon chansen att lukta, tugga på pinnar och lugnt utforska den delen av skogen vi är i. Väldigt populärt.
