Idas tur att hänga med på hoppträning idag! Jag är så lycklig över denna häst. Hon är fantastisk. Dels så blir jag alldeles salig över förmågan som hon besitter, hon får mig att längta efter större utmaningar. Och så är det hennes fina sätt. Hur hon litar på mig, och jag på henne. Blir tårögd bara av att tänka på hur fin hon är, hoppashoppas att vi får många okomplicerade år tillsammans.
Jag försöker verkligen att INTE skriva hur mycket jag älskar mina hästar i varenda inlägg men jag lyckades inte denna gången heller, haha. Nu ska jag äntligen gå över till själva träningen.
Ida kändes fin från början. När vi skulle hoppa den första lilla banan så kände jag mig fumlig. Sabbade en distans och var inte riktigt där jag kan vara. Jag har inte riktigt den exaktheten som jag hade när jag hoppade som mest, men oftast kommer jag igång. Det gjorde jag denna gången också. Nu var det ett tag sedan vi tränade för Jenny, men vi har verkligen jobbat på det som vi fick till oss strax innan årsskiftet. Det som önskades då var att hon skulle avsluta sprången lite bättre. Det var lite som att hon tappade bjudningen i mitten/slutet av språnget och den första metern efter landningen. Hon tryckte inte riktigt igenom och tog en & annan bakbom då hon var lite snabb ner.
Jag har tagit till mig detta och vi har jobbat på. Dels med dressyrarbetet, men jag har också utmanat oss genom att snurra igång galoppen och hoppat lite större när jag haft möjlighet. Dessutom är hon nyklippt och sadeln är tillfixad. Det gör nog sitt med. Roligt nog så såg hon stor skillnad.
Ytterligare något som var bättre idag var vårt arbete över upphöjda bommar och de små hinderna. Jag har ibland lite svårt att motivera Ida och få henne att verkligen göra arbetet bra över mindre hinder då hon själv inte tar särskilt stort notis om dem.
Supernöjd!
Lämna en kommentar