Nytt för i år är att det inte krävs något ridprov för att få diplom på 3-årstestet. Det har blivit lite av en vattendelare på sociala medier får man nog ändå säga. Jag har följt debatten litegrann på Facebook.
Jag visade Ida på 3-årstestet. Och jag gjorde ridprovet. Ida genomgick minimalt med träning. Och själv provet är ju lätt, för Ida var det en baggis. Bara lite skritt, trav & galopp i fri form.
Ida förbereddes genom att åka på några löshoppningar. Lufsa korta rundor i skogen (nästa bara skritt) och gå enstaka mycket korta ridpass i ridhus som miljöträning innan det var dags. Inget som jag tror att hon tog skada ifrån, tvärt om.
Jag hade gärna visat Lillan också, men hon var inte redo. Oavsett ridprov eller inte. En självklarhet för oss att inte utsätta henne (eller oss) för en situation hon inte skulle behärska.
Många välkomnar beslutet. Andra inte. Jag har faktiskt inte riktigt bestämt mig för vad jag tycker helt och fullt. Och det behöver jag ju inte heller. Det finns flera nyanser att ta hänsyn till och min text skulle bli 3 kilometer lång om jag skulle gå igenom alla mina tankar, åsikter och infallsvinklar.
En annan förändring som också presenterades var att slopa ridningen på 3-åringarna i finalen på Flyinge. Något som jag helt och fullt tycker är helt rätt utan några somhelst förbehåll.
Tillbaka till ridprovet. Jag hade iallafall gjort samma sak med Ida om vi hade varit i samma situation idag. Jag hade egentligen inte tänkt att spinna iväg särskilt mycket på detta. Utan bara visa lite av min & Idas resa fram till det godkända ridprovet. Hon hoppade sedan 8-8 på testet vilket är en ganska bra poäng. Dock räckte det inte till diplom eftersom att hon tyvärr fick dåliga poäng på sin exteriör (huvud, hals, bål).
