Idag har jag & Palle gjort årets första start! Vi red en LB:1 på hemmaklubben och ingick även i deras lag i division 3! Det var egentligen inte planerat, men de behövde en extra ryttare. Vi kom 3:a individuellt av 29 startande och 2:a med laget! Grymt roligt!
Jag & Palle på framridningen. Prisutdelning. Och rosettbilder såklart!Jag vann lite smått & gott. Rosett, plakett, hink, mössa, höpåse och en kopp/termos. Väldigt behövliga saker!Lyckad helg!
Jag & Palle har inte tävlat dressyr på över ett år nu eftersom att vi (och mamma) hellre hoppar. Självklart går han dressyrarbete, men det är skillnad på dressyr mot tävling och dressyr mot hoppning. Jag visste inte riktigt vad jag skulle vara beredd på inne på banan. Han får alltid extra speed där inne och det svåraste är att få honom tillräckligt avspänd och inte ta några egna initiativ. Det lyckas vi ju oftast med, och som tur var även idag trots att det gått så pass lång tid sedan förra starten. Men givetvis vinner vi ju på att vi har gjort det så många gånger förr.
Palle kunde inte gått så mycket bättre utefter de förutsättningar vi har just nu. Jag är väldigt nöjd.
Avrundar detta inlägg med domarens kommentar: ”Väl ridet! Jämn och fin uppvisning! Bättre bärighet ger ännu högre poäng.”
Det är så bra att få lite film på sin ridning ibland. Jag kände att Palle var lite av och på i kontakten igår vilket ledde till att han var lite mer ostadig i sin form. Det kändes bra när jag red (även om jag visste att det inte var perfekt). Men när jag fick se filmen så kände jag ändå att jag skulle ansträngt mig lite mer för att få ut hans hals och nos mer.
Det är ju en evig diskussion (iallafall på nätet) om att hästar gå bakom lod när de inte är starka nog. Alla tycker olika. Jag tycker att det är så till viss del. Palle är i lite sämre form nu, det innebär att det lättare blir som det var igår. Det var ju ingen katastrof på något sätt, men ändå något som jag såklart vill förbättra tills nästa gång.
Det jag vill komma till iallafall är att om jag hade ridit utan träns så hade han ju inte gått på samma vis. I slutändan så är det ju trycket från min hand som får honom att backa in nosen. Nästa gång han känns på samma vis så kan jag koppla ihop känslan med filmen och försöka att justera min ridning lite till för att få det lite bättre.
Lillan: Lillan och Palle fick åka till ridhuset imorse. Jag byggde fram ett kryss, flera travbommar samt två upphöjda galoppbommar till Lillan. Efter lite lätt uppvärmning så började jag att rida serpentinbågar och vävde samtidigt in de travbommar som jag lagt fram på medellinjen. Hon gjorde det så himla bra. Stabil i formen, framme, aktiv, lugn. Det bara flöt. Kunde byta varv obehindrat och hon gjorde travbommarna superfint utan att tappa något av det andra. Det bästa travarbete som vi gjort hittills! Det var riktigt bra. Bättre än vad jag kan göra på Ida, och bättre än vad mamma sedan gjorde på Palle.
Sedan gick vi vidare med galoppen. Jag började i vänster varv. Det är lättast för oss. Lillan kan bli lite stressad i samband med hinder och skjuta iväg. Hennes första tanke är att lösa uppgiften med fart. Men hon väntade fint och gjorde galoppbommarna över förväntan. Samma sak med hindret. I höger varv har hon lite svårt med balansen och jag tänkte att ”vi testar” och går det inte så struntar jag i det. Det var helt klart svårare men hon imponerade igen genom att våga komma lite intill krysset och bommarna och lugnt jobba med uppgiften istället för att skjuta iväg. Tack vare detta så landade hon dessutom i rätt galopp under hela ridpasset. Det har vi aldrig gjort innan.
Nä alltså. Snälla nån vad bra det gick. Jag kan inte vara mer nöjd.
Några av Lillans uppgifter idag.
Palle: Mamma joggade Palle och tog några få repetitioner över travbommarna. När Lillan är med så blir det mycket fokus på henne så mamma kände att hon inte riktigt kom igång. Det ska eventuellt komma snö inatt (hoppas inte). Om väder & underlag är okej så ska Palle och mamma förhoppningsvis rida över lite mer bommar imorgon medans jag kan vara lite behjälplig från backen.
Ida: Jag & Ida hoppade lite här hemma. Det blåste såklart upp som bara den när jag skulle rida. Ida blev skrämd av lite allt möjligt. Med det sagt så var hon tyvärr väldigt spänd stundtals. Men hon gjorde själva hoppningen bra. Hon blir tryggare av att hoppa. Jag antar att det är för att hon känner igen den uppgiften och vet att hon är bra på den. Det ger henne självförtroende. En väldigt bra egenskap.
Jag tyckte att jag red dåligt på det ena hindret. Men jag måste säga att jag ändrade mig efter att jag såg filmen. Jag tycker att jag presenterar hindret på rätt sätt utefter de förutsättningarna som rådde.
Jag är både nöjd och mindre nöjd med ridpasset. Jag tycker det är jobbigt när hästarna blir stressade. Ida skrämmer mig inte. Utan det som är jobbigt är vetskapen om att hon är just stressad och inte trivs i stunden. Ida är dessutom svår att lugna när jag väl tappat henne. Det är inte det att hon lever rövare på något sätt. Men hon skrittar väldigt jäktigt. Blir lite istadig och visar på flera sätt att det runnit över för henne. Samtidigt så hade vi ljusa stunder och själva hoppningen löste hon som sagt fint och enkelt🫶
Ida: Medelhårt ridpass. Mest galopp. Hon var pigg, men väldigt fin! Väldigt säker i galoppombytena. Vi red mycket varvbyten och lite roliga vägar i galoppen. Fokus på en aktiv, fräsch och genomsläpplig galopp utan att tappa balansen. Eftersom att hon bytte så bra idag så vävde jag in en hel del byten. Ett gött arbete som framförallt gynnar oss i hoppningen.
Palle: Lätt jogg med mamma. Såg väldigt balanserad och harmonisk ut hela ridpasset. Planen är att han ska få göra lite lätt jobb med bommar i helgen.
Lillan: Lätt jogg. Hon var lite stressad idag och kan bli lite harig och/eller het om det rinner över. Efter ett par varv så slappnade hon av. Då valde jag faktiskt att avrunda eftersom att jag vet att hon kan bli stressad igen om hon börjar bli lite trött. Förhoppningsvis kan vi jobba på lite mer nästa ridpass istället.
Idag hade jag fixat fotograf till dagens ridpass med Lillan. Men tyvärr var hon liiite svullen i ett bakben. Hon verkade helt obrydd så vi tog faktiskt ett fåtal varv med mig på ryggen. Kändes som vanligt. Imorgon får hon vila och så får vi se hur det ser ut på söndag. Solen hade tyvärr sjunkit lite för lågt, så särskilt bra bilder blev det inte heller. Menmen! Bättre lycka nästa gång. Hon skötte sig i alla fall jättebra.
På väg till ridbanan.
Mamma joggade Palle. Jag och mamma tyckte att han såg ut att vara lite störd (?) utav något för snart 2 veckor sedan. Han har inte varit halt. Inte oren heller. Men vi pausade hans arbete och har bara skrittat samt joggat honom nu i ungefär 1,5 vecka. Vi trappar långsamt upp igen och hoppas att det bara var något tillfälligt.
Vi hade en liten åskådare.
Medans mamma började att jogga Palle så ledde jag runt Lillan. Hon behöver lite mental förberedelse ibland. Hon var lugn och harmonisk från början idag. Skönt!
Eftersom att jag bara red pyttelite så hann jag inte jobba henne nämnvärt. Men det lilla jag red så kändes det bra! Gruset på banan är dessutom aningens hårt för hennes barfotahovar. Snart ska det dock läggas på ett lite finare grus. Det kommer nog att göra susen!
Pluttan🥰
Jag hoppade sedan av, tog på grimman över tränset och ledde henne medans mamma red klart på Palle. Lillan kan vara ganska reaktiv och explosiv när det väl bär av. Så det är skönt att hålla henne i grimma + longeringslina.
Idag har jag & mamma varit i ridhuset med Palle & Ida igen. Planen är att åka imorgon också.
Ida fick jobba en liten stund i galopp. Ganska framåt & fräsch galopp. Många varvbyten. Hon orkar inte riktigt vara genomsläpplig i galoppombytena, men hon byter rent i kanske 9 av 10 fall. I övrigt kändes det bra. Eftersom att hon hoppade i söndags valde jag att runda av ridpasset ganska tidigt. Känner mig nöjd med ridpasset och hur hon känns just nu.
Mamma & Palle hade lite problem idag. När mamma inte upplever att Palle är ”där” så har hon svårt att hitta rätt i ridningen. Hon blir lätt ”klämmig”. Palle tycker det är obehagligt och börjar stå emot. Och så klämmer mamma ännu mer eftersom att hon vill att han ska framåt. Och så är det igång. När mamma blir klämmig förstår inte Palle vad hon menar. Jag själv som ryttare känner mig i stort sett aldrig klämmig, och speciellt inte på Palle. Så Palle springer omkring som ett levande frågetecken som står emot och mamma tar halvt slut på sig själv.
På slutet återfick hon ett oberoende säte och kunde inverka bättre. Och vips så började Palle att gå mer så som vi önskar. Bra avslut på ridpasset. Nya tag imorgon!
Idun fick springa av sig lite i ridhuset innan vi åkte hem.
Och på tal om Idun. Hon har fått ett eget instagram-konto. Klicka på länken nedan för att komma till det.
Palle har under dagen idag tagit ännu fler kliv framåt. Han var så pass bra att han mitt på dagen idag fick komma ut i hagen igen.
Nu håller vi tummarna för att det fortsätter så och att inte några andra strukturer fått någon skada. Medans han äter metacam får han vila. Fortsätter han i samma riktning så börjar vi sedan med skritt.
Igår hände en ganska läskig sak med Palle. Vi tar det från början.
Släppte ut hästarna ca 05:15.
Sedan tog jag in dem igen ca 08:30 på grund utav det dåliga vädret som snabbt drog in. Mycket starka vindar och nederbörd. Palle var helt normal, frös lite, men annars precis som han ska.
Ca 10:30 hade han torkat till. Jag lade på täcke och släppte ut igen. Palle stapplar ut i stallgången. Jag ser direkt att något är väldigt fel. När han väl kommer ut börjar han snurra runt i en cirkel på 3 ben samtidigt som han hade halsen böjd i en konstig vinkel. Jag trodde först att han fått en stroke eller skulle segna ihop och dö. Men det gjorde han som tur var inte.
När ”anfallet” var över (i efterhand tror jag att han tappade balansen och blev överrumplad) så var han förhållandevis normal. Men han kunde inte gå ordentligt. Snart blev det tydligt att han inte kunde få med sig eller styra sitt högra framben. Han kunde lägga full tyngd på det, men inte styra det. Så han gick ett steg med alla andra ben, sedan lyckades han på något vis hasa fram det andra benet en gnutta innan han sedan fick ta ett steg med alla andra ben igen. Det var ett litet projekt att få in honom i stallet igen. Dels går det lite uppför, och så gick han inte rakt. Han föll hela tiden hårt åt vänster.
Jag undersökte honom och kunde inte hitta något fel. Jag böjde benet och vickade på alla leder. Ingen reaktion. Hoven var fin. Jag fattade snabbt misstankar om att det kom från bogen eller ännu högre upp. Jag googlade och hittade ”radial nerve paralysis”. Såg filmer på andra hästar och det blev tydligt att Palle förmodligen drabbats av detta eller något liknande.
Veterinären kom ut och det första hon nämnde var just att han kan ha fått en smäll eller skadat just denna nerven. Det fanns inget tecken på en smäll och trots noggrann palpation av bogen och muskulatur däromkring så visade Palle inga tydliga tecken. Men det är också Palle i ett nötskal, han är makalös på att bita ihop.
Medans veterinären palperade Palle så var hon såklart uppmärksam på eventuella tecken på smärta. Men det som var så fint av henne var att hon frågade mig: ”Vad ser du i hans ansikte/ögon när jag gör såhär?”. Vi vet ju att hästar visar smärta i sitt ansikte och jag som känt Palle så länge är kanske i slutändan bäst på att hitta just hans små tecken. Det känns alltid bra när de litar på ens omdöme och tar små tecken på allvar. Ibland känner man sig så töntig när man säger ”han/hon ser ut lite såhär” och så är det verkligen en superliten grej, men man själv vet att det just det betyder något eftersom att det avviker från ens djur normala beteende.
Veterinären sa att det vi diskuterat angående nerven/bogen var mest troligt. Hon var så gott som säker på att skadan inte satt i benet, utan någonstans från armbågen och uppåt. En spricka i benet eller dylikt borde resultera i mer svullnad och ovilja att stödja på benet. Finns ju också en oro att det skulle vara något neurologiskt, men det sågs också som mindre troligt efter att hon undersökt honom.
Palle fick lite smärtstillande och inflammations-hämmande. Sedan var det bara att vänta. Fick order om att höra av mig direkt om något skulle bli sämre, oavsett tid på dygnet.
Idag visar Palle på förbättring (SÅ UNDERBART!!!). Han ska få äta lite metcam ett par dagar och sedan hoppas vi att det fortsätter såhär. Vi får se hur det går, men detta var ett bra första steg i rätt riktning. Jag vet ju inte hur han lyckats med detta, eller vad som hänt. Så allt är ju fortfarande osäkert och vi vet inte hur det kommer att utveckla sig, men so far, so good.
Jag delade med mig om gårdagen på instagram. Och det fanns faktiskt en som varit med om samma sak. Den hästen återhämtade sig. Så utöver omtanke från omgivningen så fick jag dessutom en solskenshistoria, det gjorde att allt kändes lite bättre. Så nu fortsätter vi helt enkelt att hålla tummarna🍀
Palle var verkligen bedrövad igår. Syns så tydligt på hans ansikte. Lämna en kommentar
Idag åkte vi till ridhus med Palle & Lillan. Mamma red Palle och jag red Lillan. Ida får vila idag. Det tar sin tid att åka till ridhus och när jag kommer hem behöver jag ta hand om Idun igen eftersom att det blir lite körigt för Zacke att göra det medans han jobbar. Jag galopperade Ida ute i snön igår och hon tyckte det var underbart. Jag planerar att göra det imorgon också. På torsdag väntar sedan dressyrträning för Ida & Lillan.
Hursomhelst. Här kommer en sammanfattning av dagens ridpass:
Palle: Förra gången vi var iväg så berättade jag att Palle slog om 2-3 gånger i galoppen vilket han aldrig brukar göra. Sedan dess har jag ridit ut på honom en gång, jag kunde inte känna något konstigt då. Idag kände mamma lite mer ordentligt på honom igen. Inga omslag idag. Han såg väldigt fin ut. Han fick galoppera ganska mycket idag där han fick gå i ett fräscht tempo. Han var så aktiv och fin. Kraftfull i sin aktion och vägvinnande fina steg utan att gå isär. Precis en sådan galopp som jag tycker är bra att få till när hästarna är så pass still i hagen som de är nu. Genom att galoppera lite framåt så får de stretcha ut och komma igång i sin aktion ordentligt vilket behövs efter lugna dagar i hagen. Mamma var supernöjd. Väldigt bra ridpass!
Lillan: Det blev ett väldigt bra ridpass på Lillan med. Hon har varit riktigt fin de senaste ridpassen. Idag lade jag ut två galoppbommar och vi kunde pricka dem fint gång på gång i båda varven. Det säger ganska mycket om hur ridbar hon var idag. Efter det så fick hon galoppera på lång tygel och stretcha ut i en större galopp med lång och fri hals. Hon är nu så pass balanserad att hon kan galoppera i låg form och vara helt oberoende av tygeln utan att rinna iväg. Summa summarum jättefin och rolig att rida idag igen.
Idag fick Lillan och Palle åka på öppen bana. Arrangemanget var jättefint, men på sina ställen i underlaget så hade det blivit lite väl blött. Och just där upplevdes det som halt. Annars var det ett fint underlag, oturligt.
Vi tyckte inte att det kändes tryggt att galoppera, så vi fick helt enkelt nöja oss med att rida över bommar och travhoppa idag. Båda hästarna var mycket fina, och Lillan fick välbehövlig miljöträning. Det blev iallafall två lyckade ridpass, men såklart hade jag hoppats på att kunna rida lite mer. Speciellt när man lägger flera timmar på att åka iväg. Men vi får åka på fler öppna banor framöver.
Lillan höll på att skrämma livet av mig igår när hon plötsligt fick panik på stallgången och slet sig. Det var riktigt obehagligt och det var ren tur att allt gick bra. Det är ju lite så Lillan är. Hon är väldigt reaktiv och kan inte alltid hantera det. Idag skötte hon sig iallafall väldigt bra vilket kändes väldigt skönt. Igår påmindes jag om hur lång resa hon har kvar och jag kände mig verkligen uppgiven, men idag påmindes jag istället om hur långt vi kommit och hur mycket som också funkar bra💖
