Igår dressyrtränade jag Ida och Lillan för Ulla. Jag har inte tränat för Ulla sedan början av december. Gått nästan 5 månader sedan sist alltså. Det är galet hur tiden springer iväg när man inte aktivt planerar och prioriterar att få in träningar.
Ida fick börja och hon var otroligt fin! Hon har varit väldigt fin det senaste och det har känts väldigt bra, men bara för att det känns bra så behöver det ju inte nödvändigtvis vara så himla bra. När Ulla kommer så får jag statusen svart på vitt. Och som tur var så fick jag veta att jag gjort vettiga saker under dessa 5 månader.
Tänkte precis skriva att vi jobbade med grunderna. Men det gör vi ju alltid. Egentligen så lämnar man ju aldrig någonsin grunderna när man rider. Det är ju alltid det man jobbar på. Sedan kan man ju ha enstaka ridpass där fokus kanske snarare ligger på programvägar, men eftersom att jag inte tävlar i dressyr på det sättet så sker det aldrig.
Ida var iallafall jättefin och det blev en riktigt bra träning.
Lillan jobbade också på (*trumvirvel*) grunderna! För oss blir det mycket fokus på övergångar. Lillan kommer långt inunder sig med sina bakben, men de är ganska raka, stötiga och bra på skyffla på. Vi jobbar på att hitta mer ”fjädring” i bakbenen och hitta mer bärighet. Genom att göra övergångar så tränar vi på den förmågan.
Lillan tyckte att det blev jobbigt och blev lite rörig. Hon ville förkomma mig och lite springa ifrån arbetet. Men det var egentligen ett positivt tecken på att vi faktiskt kom närmare det arbete som vi ville ha.
Väldigt nöjd med båda hästarna! Nästa veckan är planen att träna för Ulla igen!
