Här kommer ett litet klipp på mamma & Palle igår. De hoppade denna lilla serie med oxern på 110cm två gånger. Efter andra gången sa mamma något i stil med: ”Nu räcker det med den, jag behöver inte utmana ödet”.
Jag förstår vad hon menar. För henne är det ett stort hinder och det känns kanske som att utmana ödet litegrann. För mig som står på backen och ser hur säker Palle är och hur bra mamma bjuder in honom i serien gång på gång är inte särskilt orolig.
Palle hoppade väldigt väl genom kroppen tycker jag. Jag har i princip inte hoppat honom alls i år. Planen var att jag skulle hoppa honom litegrann och även starta någon tävling, men istället red vi lag i dressyren. Det gjorde att de pass jag red så prioriterade jag dressyrarbete. Jag får se om jag kan hoppa honom någon/några gånger framöver. Det är bra träning för både honom & mig att ta ett par språng ihop. Han & mamma hoppar ju i regel väldigt små hinder, men de har gjort mycket gymnastik. Det syns. Han ser stark ut och tar de lite större hinderna med lätthet.
Vi hade roligt åt att mamma faktiskt lättade lite i sadeln🤭😂. Han tryckte på fint genom språnget och jag tror inte att mamma riktigt känt honom hoppa så kraftfullt och igenom kroppen tidigare.
Bli först att kommentera