BAAH

Zacke: ”Nej, vad tråkigt. Att det aldrig tar slut.”

Jag: ”Så är det att ha häst. När det tar slut så har man inte häst längre.”

Igår var det segt. Oridbara hästar och inställd träning. Jag börjar lätt stressa. Jag hade ju verkligen behövt köra på denna vecka. Jag behöver alla pass jag kan få, speciellt i ridhus. Ibland känner jag att det gång på gång, vecka efter vecka blir för lite riktig träning. Men jag kan inte göra mer än att göra det bästa utefter mina förutsättningar.

Samtidigt är jag tacksam varje minut som hästarna, jag & alla andra är friska på det stora hela. Det är det viktigaste av allt. Egentligen det enda som är viktigt❤️

Hovis var här imorse. Jag hoppas verkligen att vi fick ordning på hovarna idag och att det inte resulterar i något mer angående det eller något annat. Jag får nog första indikationen på det när jag kommer hem i eftermiddag.

Kort & gott vänta och se. Livet med hästar. Njut när det går bra, håll tummarna däremellan och gasa på när det går.

HOPPASHOPPAS✊