En blogg om mig och min resa med hästarna
Kategori: Hållidej
Idag fyller jag år. Finns det bättre sätt att fira på än att åka på tävling? Tror inte det. Ida var dessutom felfri i dagens nationella 120-klass. Årets första start utomhus!
Idag var det dags för ombyggnation på ridbanan. Det resulterade i följande:
Ida var först ut idag. Jag beslutade mig för att hoppa henne igen trots att vi hoppade i lördags. Det ska bli otroligt dåligt väder i veckan, så det är inte säkert att det blir något mer tillfälle att hoppa innan helgen. Jag funderar nämligen på att efteranmäla mig till en tävling, i sådana fall känns det bra att ha hoppat ytterligare en gång.
Ida hoppade jättefint igen. Vi värmde upp över galoppbommarna, räckena och oxern. Sedan hoppade vi serien. Ida landar lätt i höger galopp efter hinderna vilket beror på att hon drar lite till höger i sprången. Särskilt på lite större hinder och oxrar. Vi fick dock till det ganska bra idag. Hon var nästan helt rak över oxern och landade i vänster galopp de flesta gångerna. Bingo!
Jag kände faktiskt inte alls av att vi hoppade i lördags. Hon kändes mjuk, smidig och glad. Jag har sagt det innan och säger det igen, hon är verkligen fantastisk att hoppa.
Några språng från idag:
Efter Ida var det Palle och Lillans tur. Palle skrittades bara idag. Jag gick in med inställningen att jag skulle jogga Lillan idag eftersom att hon var trött i lördags. Men hon kändes pigg och fräsch. Så vi red en hel del över galoppbommarna. Och vad bra hon gjorde det!!!
Idag var hon precis så som jag önskar. Hon balanserar upp sig med hjälp av sin hals, hon tar stöd långt framme. Allt flöt på helt löjligt bra. Hon var enkel att svänga åt båda håll. Direkt när jag kommer ur svängen är hon rak. Hon är hela tiden jämn i kontakt och steglängd. Jag ser distansen tidigt och vi kommer precis rätt nästan alla gånger. Hon gör bommarna jättefint utan att ändra steglängd eller kontakt. Balanserad före, över & efter. Riktigt riktigt bra!
Imorgon får samtliga hästar vila pga vädret. Sedan får vi ta det lite vartefter. Men eftersom att det ska bli fortsatt sämre väder så räknar jag med att det kommer att bli en lite lugnare vecka för hästarna.
Lämna en kommentar
Ida var så duktig och fin när vi hoppade här hemma idag. Årets första språng på 130cm! Just nu är det mycket räcken på ridbanan. Nästa gång jag bygger om så ska jag se till att det är åtminstone två oxrar framme. Jag & Ida behöver hoppa fler oxrar. Jag byggde upp detta lite snabbt i onsdags. Då byggde jag i åtanke för mamma & Palle samt mig & Lillan som vi hoppade/markarbetade samma dag.
Jag måste lägga lite energi på svängar till höger. Till vänster känns det som att allt är i ordning. Distansen kommer av sig själv och det känns som att jag kan styra på precis vad som helst. I höger varv blir hon ibland en gnutta skev. Har tyckt att det känns okej i dressyren, men när jag vände upp mot 130cm så kändes bristerna på ett annat sätt. Hon var inte exakt på den linje som jag trodde och jag fick lägga en volt en gång för att känna att jag hade alla delar på plats.
Några klipp från idag:
Igår var det faktiskt dags för årets första start! Jag, mamma och Ida åkte till Jönköping och red en 110-klass.
Det slutade med ett nedslag i grunden. Ett riktigt mesigt riv där bommen precis orkade sig ut ur skållan. Men allt kändes lätt som en plätt, rundan var bra. Och det är ju det som räknas egentligen. Ibland åker en bom helt enkelt.
Rundan gav mig ett kvitto på att vi är redo för 120cm. Alla delar var på plats och Ida svarade precis så som jag önskade. Jag tänkte nästan att vi skulle gå ut i 120cm direkt först. Men eftersom att vi inte startat sedan oktober så kändes det bra att bara starta en klass samt gå ner ett pinnhål.
Bådar gott inför säsongen!
Lämna en kommentarJag tänkte att jag skulle berätta lite mer om tanken med gårdagens hoppning på Ida. Ida gillar när jag håller ute avsprångspunkten litegrann. Det betyder alltså att hon vill hoppa av en gnutta längre ifrån hindret än vad t.ex. Palle och många andra hästar jag hoppat vill göra.
Det är lätt att tänka att avsprångspunkten är densamma på oxrar och räcken. Men det är den inte. På räcken hoppar man av lite längre ifrån. På oxrar lite närmare för att räcka över bakbommen. Men självklart inte för nära, då blir det väldigt långt till bakbommen.
Detta betyder att räcken är det enklaste för mig och Ida att hoppa ihop. När oxrarna blir större kan hon lätt råka ta en bakbom, speciellt när jag placerar henne där hon helst vill hoppa av ifrån. Språngkurvan blir inte riktigt rätt. Samtidigt så tycker hon att det är jobbigt att komma de där få centimetrarna närmare. Då tappar hon lätt lite kraft, höjd och kvalité i språnget.
Jag har bestämt mig för att försöka att bygga upp oxrar när jag hoppar henne så ofta som möjligt. Igår tog jag hjälp en bom framför hindret. Jag gillar egentligen inte bommar framför hinderna. De känns mest i vägen. Men ibland får man göra saker som man inte gillar också, haha. Det är iallafall ett väldigt smidigt sätt att specificera avsprångspunkten lite mer. Eftersom att det rör sig om ganska få centimetrar så är det skönt att ha bommen till hjälp, jag vill ju inte börja att mixtra för mycket i anridningen och störa henne genom att vara för fokuserad på en viss avsprångspunkt. Genom att lägga fram en bom innan så kan jag i stort sett garantera att jag kommer lite mer intill oxern utan att riskera att komma för nära eller hamna i vår gamla hjulspår där vi båda håller ute avsprångspunkten.
Sprången på filmen känns stärkande och gymnastiserande för Ida. Jag vill ju att hon ska ha lätt för att ta sig igenom kombinationer och hoppa lite större hinder. Så småningom (när rätt underlag osv är på plats) ska vi väva in lite fler serier och kombinationer också💪
Lillan: Lillan och Palle fick åka till ridhuset imorse. Jag byggde fram ett kryss, flera travbommar samt två upphöjda galoppbommar till Lillan. Efter lite lätt uppvärmning så började jag att rida serpentinbågar och vävde samtidigt in de travbommar som jag lagt fram på medellinjen. Hon gjorde det så himla bra. Stabil i formen, framme, aktiv, lugn. Det bara flöt. Kunde byta varv obehindrat och hon gjorde travbommarna superfint utan att tappa något av det andra. Det bästa travarbete som vi gjort hittills! Det var riktigt bra. Bättre än vad jag kan göra på Ida, och bättre än vad mamma sedan gjorde på Palle.
Sedan gick vi vidare med galoppen. Jag började i vänster varv. Det är lättast för oss. Lillan kan bli lite stressad i samband med hinder och skjuta iväg. Hennes första tanke är att lösa uppgiften med fart. Men hon väntade fint och gjorde galoppbommarna över förväntan. Samma sak med hindret. I höger varv har hon lite svårt med balansen och jag tänkte att ”vi testar” och går det inte så struntar jag i det. Det var helt klart svårare men hon imponerade igen genom att våga komma lite intill krysset och bommarna och lugnt jobba med uppgiften istället för att skjuta iväg. Tack vare detta så landade hon dessutom i rätt galopp under hela ridpasset. Det har vi aldrig gjort innan.
Nä alltså. Snälla nån vad bra det gick. Jag kan inte vara mer nöjd.
Palle: Mamma joggade Palle och tog några få repetitioner över travbommarna. När Lillan är med så blir det mycket fokus på henne så mamma kände att hon inte riktigt kom igång. Det ska eventuellt komma snö inatt (hoppas inte). Om väder & underlag är okej så ska Palle och mamma förhoppningsvis rida över lite mer bommar imorgon medans jag kan vara lite behjälplig från backen.
Ida: Jag & Ida hoppade lite här hemma. Det blåste såklart upp som bara den när jag skulle rida. Ida blev skrämd av lite allt möjligt. Med det sagt så var hon tyvärr väldigt spänd stundtals. Men hon gjorde själva hoppningen bra. Hon blir tryggare av att hoppa. Jag antar att det är för att hon känner igen den uppgiften och vet att hon är bra på den. Det ger henne självförtroende. En väldigt bra egenskap.
Jag tyckte att jag red dåligt på det ena hindret. Men jag måste säga att jag ändrade mig efter att jag såg filmen. Jag tycker att jag presenterar hindret på rätt sätt utefter de förutsättningarna som rådde.
Jag är både nöjd och mindre nöjd med ridpasset. Jag tycker det är jobbigt när hästarna blir stressade. Ida skrämmer mig inte. Utan det som är jobbigt är vetskapen om att hon är just stressad och inte trivs i stunden. Ida är dessutom svår att lugna när jag väl tappat henne. Det är inte det att hon lever rövare på något sätt. Men hon skrittar väldigt jäktigt. Blir lite istadig och visar på flera sätt att det runnit över för henne. Samtidigt så hade vi ljusa stunder och själva hoppningen löste hon som sagt fint och enkelt🫶
Ida: Medelhårt ridpass. Mest galopp. Hon var pigg, men väldigt fin! Väldigt säker i galoppombytena. Vi red mycket varvbyten och lite roliga vägar i galoppen. Fokus på en aktiv, fräsch och genomsläpplig galopp utan att tappa balansen. Eftersom att hon bytte så bra idag så vävde jag in en hel del byten. Ett gött arbete som framförallt gynnar oss i hoppningen.
Palle: Lätt jogg med mamma. Såg väldigt balanserad och harmonisk ut hela ridpasset. Planen är att han ska få göra lite lätt jobb med bommar i helgen.
Lillan: Lätt jogg. Hon var lite stressad idag och kan bli lite harig och/eller het om det rinner över. Efter ett par varv så slappnade hon av. Då valde jag faktiskt att avrunda eftersom att jag vet att hon kan bli stressad igen om hon börjar bli lite trött. Förhoppningsvis kan vi jobba på lite mer nästa ridpass istället.
Lämna en kommentar
Igår hopptränade jag & Ida för Jenny. Väldigt välbehövligt. Ida är ju inte helt igång ännu, så vissa saker brister lite mer än vanligt. Men hon är så himla okomplicerad att rida på hinderna och jag tycker att hon hoppade riktigt väl och bra utefter förutsättningarna just nu. Jag är jättenöjd med henne!
Lämna en kommentar
Ida var jätteduktig när vi hoppade lite här hemma idag. Vår tredje hoppning efter hennes vintervila. Påminns varje gång om vilken fantastisk hopphäst hon är!
Eftersom att vi haft ett uppehåll så finns det ju lite extra att jobba på. Men det kommer. Jag själv känner mig i ganska bra form trots att jag hoppat extremt lite.
Ida har lite extra klös nu när hon vilat. Ibland blir det lite flackt. Samtidigt så känner jag själv att jag hellre låter henne gå iväg litegrann för att bibehålla flytet och en hyfsad harmoni. Jag vet att hon kommer att orka att vara kraftfull men ändå kunna vänta när vi hoppat lite mer.
Det rinner lätt iväg lite efter hinderna eftersom att hon går iväg en aning. Jag försöker att inte dra onödigt mycket i tyglarna utan själv vara balanserad och använda svängen som kommer efter hindret för att balansera upp henne igen.
Nöjd!
Lämna en kommentar