Kategori: Hållidej

Idag har jag & Ida startat 120 + 125cm i Vaggeryd. Ida kämpade på fint, men tyvärr lite stolpe ut. Ett nedslag i 120cm och två stycken i 125cm. I 120cm kom vi lite nära på ett räcke, skulle suttit upp lite mer och hjälpt henne att komma upp. I 125cm åkte två bommar tidigt i banan trots bra distanser. Hinder nummer 1 & 4. Upplevde 125-klassen som ganska utmanande, kanske hade vi behövt en lite mer kraftfull galopp i banans inledande del. Trots en ganska utmanande bana (och två nedslag) så var känslan trygg & okomplicerad. Jättenöjd trots att vi inte fick till det till 110%. Dagens tävling blev en bra träning inför kommande starter.

Det finns flera sätta att höja svårighetsgraden i den befintliga klassen innan man rider klassen över. Att starta regional avd. B kan vara en bra början om man vill få det lite lättare. Sedan starta avd. A. Starta nationellt. Starta inomhus, starta utomhus. Starta på olika underlag. Starta på flera tävlingsplatser.

2021 debuterade vi 120cm felfritt. Vi red sedan inga flera 120-klasser det året.

2022 startade vi 6 stycken 120-klasser samt debuterade 125cm felfritt. De starterna var noga utvalda på platser där jag & hon känner oss extra bekväma. Jag startade endast när formen kändes tipptopp.

2023 gjorde vi 8 starter i 120 samt en start i 125cm. Detta året red vi vår första 120 & 125 inomhus vilket var en bra erfarenhet.

Nu är det 2024 och vi har nu gjort 7 starter i 120cm. 2 starter i 125cm och en start i 130cm. Och vi är bara i maj månad. Nu är målet att ligga stabilt på 120-130cm. Möjligen varva med någon i 115cm, men annars är inga fler starter i 110 planerade. Om inget oförutsett händer förstås. Tidigare har jag viljat ha allt 100% innan jag anmält till 120cm. I år är det våran ”standardklass”. Och det är en svårighet i sig. Att kunna göra FLER rundor och helst fortsätta att leverera jämt på denna för oss lite högre nivå. Hon har gjort alla rundor väldigt stabilt hittills, däremot har det fallit någon mer bom än vanligt och det är just för att vi höjt svårighetsgraden genom att göra fler starter, fler avd. A, fler 125cm och så vidare. Vi är i en utvecklingsfas just nu där vi pushar lite på gränserna även om det kanske inte syns så tydligt💪

Lämna en kommentar

Japp. Idag bar det faktiskt av på tävling igen. Tredje gången denna vecka, vi har varit iväg tisdag, torsdag och idag, lördag. Denna gången var det jag & Ida som åkte till Vetlanda för att starta en 120 avd. B. Hon gick ju 120 samt debuterade 130 i tisdags. Valde att starta en 120-klass idag för träningens skull. Vetlanda ligger mindre än en timme bort så jag ville passa på. En klass + kortare resa kändes dessutom som en rimlig ansträngning för Ida som ändå tävlat tidigare i veckan. Bra träning inför kommande meeting i Aneby som jag hoppas att vi kan åka på.

Det blev en felfri och ganska bra runda. Hon var något styv idag vilket jag inte riktigt kunde lossa på framridningen. Inne på banan så gjorde jag en blunder som gjorde att vi kom riktigt nära insprånget på en kombination, men Ida löste det enkelt (BÄSTA ÄR HON💖) . Annars en väldigt säker runda.

Nu lite återhämtning. Sedan dressyr och markarbete så att jag åter igen skapar ett riktigt bra utgångsläge inför kommande tävlingar.

Nu är klockan strax efter 16:00. Vi kom hem ungefär 15:30. Jag har bytt om och tagit en liten paus. Ska strax gå ut och rida Palle samt tävlingsfixa ytterligare en gång. Går allt som det ska så är nämligen tanken att tävla imorgon också! Då är det dressyr med laget som gäller.

Lämna en kommentar

Jenna knäppte ett par bilder på mig & Ida i tisdags. Dessa är tagna i förberedelserna inför start!

Lämna en kommentar

Då var debuten gjord hörreni. Jag & Ida debuterade igår 130cm! Vi fick två nedslag i slutet av banan, men en lugn, säker och bra runda som jag är väldigt nöjd med.

Jag vet inte hur jag ska börja. Detta är en av mina största meriter. Jag har tagit Ida från 2,5 år till 130cm helt själv.

Ida har sällan gått mot klockan. Några gånger då & då. Jag har hela tiden haft siktet inställt på att komma upp i klasserna. Först 120, sedan 125. Och gärna 130 efter det. Varje klass jag ridit har varit en del av planen för att komma just hit.

Och då behöver vi inte träna på att vinna 110 (anser jag iallafall). Vi behöver träna på balans, precision, helt enkelt att ta oss an hinder som befäster och stärker henne. Rida på ett sätt som förbereder oss båda inför större uppgifter.

Igår kom dagen. 9 år har gått sedan jag red min & Palles första 130. Och jag var inte säker på om jag någonsin skulle komma hit igen. Av flera anledningar.

Det finns ju många som rider 130 och högre. Vissa av er som läser kanske känner ”jaja”. Men jag är ju verkligen ”bara” en hobbyryttare som kämpat på med de hästar jag haft, tidigare utan ridbana och så vidare. Jag är iallafall stolt över att jag tagit upp inte bara en utan två hästar till 130cm som tidigare aldrig har hoppat den höjden.

Min nya ridbana + övrig stöttning från familj & vänner är anledningen till att jag igår kunde debutera 130cm på Ida.

Jag är verkligen så nöjd med gårdagen. Ida hoppade dessutom felfritt i 120 som vi red innan 130-debuten.

2 kommentarer

För lite mer än 2 veckor sedan så var jag & Ida och red en kvällstävling i Rappestad. Vi startade 110 & 120. Felfritt i 110:n och sista hindret ner i 120:n. Väldigt stadiga och säkra rundor som kändes bra. Vi tog lite bilder som jag tänkte visa er!

Ida kändes till en början väldigt bra på framridningen. Den var ganska liten och på gränsen till för blöt på vissa ställen. Det hade nämligen snöat tidigare på dagen och temperaturen var kring 0:an. Dessutom blåste det isvindar. Känns långt borta nu när vi haft så fint väder i flera dagar☀️

Ida var fin till en början som sagt… Sedan blev hon rädd för en människa och ville inte gå till den delen av ridbanan där den personen stod.

Efter ett par minuter gick personen iväg. Då blev Ida som vanligt igen. När man har rest en bit till en tävling (som vi gjorde då) så är det gött att kunna rida fram på en liten större yta så att hästen får röra sig lite större och verkligen komma igång i sin muskulatur. Inne på tävlingsbanan när tempot ska upp och hästen ska räcka över oxrar & kombinationer så vill man inte att den ska vara för kort i rocken.

Eftersom att ytan var så pass liten så fick jag rida fram i ett tempo och steglängd som jag tyckte var lite för kort. Men man får försöka att göra det bästa av det. Jag försökte att få henne att växa i sitt steg och överlinje i det lite lägre tempot.

Inne på banan passade jag på att rida fram i en lite större galopp medans den förgående ryttaren red. Kändes bra. Och som ni redan vet så kändes rundorna väldigt bra också.

Jag var dock lite nervös trots att vi ”bara” skulle hoppa 110 & 120. Ridbanan lutade nämligen en hel del, det gjorde mig lite osäker på hur vi skulle få det på distanserna. Skulle det bli långt när vi red linjerna uppför? Behöver jag plocka bort ett steg när jag rider distanserna som går nedför? När man går in på banan så ska planen vara klar. Men det fanns några små frågetecken.

I slutändan så fick jag inte långt när det gick uppför. Det blev perfekt, jämna och fina steg. När jag red en av distanserna nedför så plockade jag dock bort ett steg. Jag kände direkt när jag landande att det skulle bli så. Det blev inte vilt eller okontrollerat utan det kändes väldigt naturligt att rida på ett mindre. Det var en längre distans dessutom. Jag red på 6 steg istället för 7. På distanser som är lite längre funkar det ju fint. Det är ju inte att rekommendera att t.ex. rida 3 galoppsprång där det ska vara 4. Eller 4 där det ska vara 5. Det brukar ofta bli vilt och obalanserat.

Vi avslutade såklart med lite rosettbilder!

Lämna en kommentar

Ida placerad i 125cm idag🏆 Jag red dock det sämsta jag gjort på väldigt väldigt länge. Då är det tacksamt med en bra häst som gör jobbet åt en. Tack Ida❣️

Detta är faktiskt min andra placering någonsin i 125cm. Första gången var på Palle 2014 (10 år sedan nu😮). Senaste gången jag var placerad i 120cm var 2019, även det på Palle. Så det var ju verkligen på tiden med en placering på denna för mig ”högre” nivå igen🥳.

Lämnar helt klart tävlingen med en bitterljuv känsla. Glad över min häst. Placeringen. Men också så jäkla irriterad och typ förbryllad över min ridning som verkligen inte höll måttet idag.

Lämna en kommentar