Nu är ridbanan ridbar igen. Så igår (och idag innan jobbet) blev det ett ridpass på banan efter ca 2 veckors uppehåll. Det blev ett blött ridpass igår, men väldigt härligt att kunna rida hemma igen. Det ser ut att vara fortsatt milt ett tag, så förhoppningsvis kan vi träna på en period här hemma igen. Både Palle & Ida var riktigt fina både igår och idag. Väldigt härligt.
Jag älskar energidryck. Och jag har inte dött än😉 Zacke var gullig och köpte en julkalender från Nocco till mig. Så nu blir det Nocco varje dag fram till jul, hehe. I vanliga fall dricker jag oftast monster vilket är min absoluta favoritsort av energidryck. Så detta kanske blir mitt absolut längsta uppehåll av monster, 24 dagar😂
Igår var vi på det traditionsenliga julbordet (samt efterföljande fest). Jag älskar julbord. Inte så förvånande kanske. Jag är verkligen inte kräsen när det gäller mat, jag äter allt. Eller det skulle väl vara stark mat då, det är väl det enda som jag inte riktigt är kompis med.
Mina favoriter på julbordet är kallrökt samt gravad lax, janssons, köttbullar, prinskorv, sill samt rödkål. En & annan julkorv brukar slinka ner också. Jag är dessutom väldigt förtjust i risalamalta.
Det blev en supertrevlig dag & kväll som vanligt. För mig är det en höjdpunkt på året, en av mina favorittraditioner helt klart🎅❤️
Igår var jag på öppen bana och det gick riktigt bra för både mig & mamma. Hästarna var så fina och det var verkligen superkul.
Ida var superfin. Bättre balans den här gången, på bakbenen, framme men ändå väntande. Resultatet av det blev mer elastiska & rundare språng. Kändes riktigt bra.
Jag kan inte nog poängtera hur viktigt jag tycker att det är att hästarna är i balans. Och för mig går balansen före allting annat. Om hästen är balanserad i ett längre tempo, ja då rider man i ett lägre tempo. Balans först, sedan framåt. Inte tvärt om.
Om hästen är i balans & bärig så kommer den också att landa i kontroll. Den kommer också att kunna ta sig an hinder på ett smidigare sätt även om de kommer lite fel. Kommer du i obalans med raka & stötiga bakben som bara skyfflar på och du exempelvis hamnar lite i botten så kommer du att riva. Och har du en häst som inte vill riva så stannar den. Här spelar givetvis hästens talang in, ju bättre häst, ju mer kommer du undan med. Men även en häst med stor hoppförmåga kommer med tiden bara att bli sämre om den inte rids korrekt på marken.
Summa summarum. Nu är Ida tillräckligt balanserad, liksidig och bärig för att hoppa hinder på 120-höjd ungefär. För att nosa på 130 eller strax över så behöver vi utveckla balansen ytterligare. Det är också en viktig avvägning. Att veta om ens häst är i balans för 90cm eller 120cm. Ju högre höjd, ju större krav.
Idag bar det iväg på öppen bana. Mamma hoppade Palle och jag hoppade Ida. Båda hästarna var mycket duktiga!
Idun fick hänga med idag, det tyckte hon var kul!”Kan jag hjälpa till med något?”Ida såg snabbt ett hinder som hon tyckte stack ut från mängden, det tyckte hon inte om, haha. Som tur var så glömde hon bort det sedan. Mamma & Palle.
Mamma & Palle fick börja att hoppa. Mamma har inte hoppat mycket de senaste veckorna. I princip ingenting, och visst var det lite rostigt precis i början, men sedan gick det av bara farten. Det gick riktigt riktigt bra!
Sedan var det min & Idas tur.
Ida var fin på uppvärmningen. När vi sedan börja hoppa så blev hon lite flack och platt då hon sprang ifrån sina bakben en smula. Det ledde till att vi tappade balansen i galoppen stundtals och sprången blev då med något sämre ryggverkan. Men efter ett par språng så var det som att hon verkligen kom igång. Vi hittade mer bärighet i galoppen och spången blev bara bättre & bättre. Känns lovande!
Mamma & Palle skrittar av och väntar på att jag & Ida ska avsluta vårat ridpass.Nöjd & glad tjej, redo att åka hem. Lite extra glad då jag dessutom fick en uppdatering från Hayley idag, hon har nu haft ryttare på ryggen och även skrittat med ryttare. Så roligt! Lämna en kommentar