Hoppa till innehåll

ÖVERGÅNGARNA

Fick en fråga om jag inte kunde utveckla mitt resonemang kring att inte rida övergångar på Ida eftersom att man i regel vill träna på det som man vill utveckla. Självklart kan jag det!

I vårat fall är ju övergångar en sådan sak som vi vill utveckla. Och det är ju egentligen inte övergången i sig som är viktig för oss, det är nyttan och gymnastiken av övergången som vi vill åt.

Jag har varit inne på detta litegrann ett par gånger tidigare, men jag ska försöka att förklara lite mer. Ni kan kalla det bortförklaringar, offerkofta eller vad ni vill, men här kommer det:

I just Idas fall har jag tyckt att hon blivit för stressad och att det gjort mer skada än nytta att specifikt träna på övergångar. Åtminstone vissa ridpass. Det har inte riktigt känts bra i magen. Ida är en lugn häst att hoppa och att göra galoppombyten på. Vem som helt kan göra ett rent byte på henne. Hon är lugn att rida ut på och sover medans hovslagaren skor om henne. Meeeeen övergångar har alltid varit vår akilleshäl och något som hon triggas av.

Och när jag pratar om övergångar så menar jag BRA övergångar där hon inte går isär för mycket. Att kravlöst växla lite mellan olika gångarter är inget problem. Vi växlar ju naturligt mellan skritt, trav & galopp under ett ridpass, men det ligger sällan i fokus att traggla övergångar när jag rider själv. Det är inte så att jag försökt 3 gånger och sedan: ”Nä hon blir lite stressad så jag gör inte fler gånger.” Detta är ett problem som vi alltid har haft och jag har tränat mycket på det🥵

Jag & Ida tävlar inte i dressyr så vi måste inte kunna göra snygga övergångar. Våra övergångar är ren gymnastik inför hoppningen. Istället för att rida övergångar mellan olika gångarter så har jag istället ridit mycket övergångar inom gångarten. Alltså att jag spelar med tempo och steglängd inom galoppen, eller inom traven. Där känner jag att vi kan behålla harmonin och dra nytta av övningen på ett annat sätt.

Kort & gott så har jag helt enkelt ansett att det ur ett helhetsperspektiv hjälpt oss mer att backa lite med just den typen av övergångar som är svåra för oss. Att träna på det som man är bättre på kan också hjälpa det man är mindre bra på, beroende på situationen.

Efter gårdagens träning så fick jag lite blodad tand. Nu ska jag bättra mig lite igen. Jag ska välja tillfällen med omsorg, men våga att utmana lite mer.

Avslutar detta inlägg med film från en träning 2021, en av våra bättre träningar. Sedan denna filmen har hon lärt sig galoppombyten, hon byter rent åt båda håll💪

Publicerat iAllmäntPersonligt/Åsikter

Bli först att kommentera

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *