Igår red jag & Ida en clinic. Jag red i sista gruppen av tre. Först var det en ridskolegrupp, sedan en ponnygrupp, och sist min grupp, en tävlingsgrupp. Jag åkte in tidigt och hann se den första gruppen innan jag red i den sista gruppen.
När jag kom ut till transporten så var Ida rädd och orolig. Hjärtat bankade och hela transporten hoppade med i varje hjärtslag. Jag stod med henne där i en kvart och långsamt lugnande hon sig. Hon har aldrig varit orolig i transporten innan, måste hänt något under tiden jag var iväg.
Så småningom lastade jag ur och red fram henne lite lätt innan vi kom in i ridhuset. Eftersom att hon varit så uppstressad innan så hade hon fortfarande lite stress och adrenalin i kroppen, det ledde till att vi hade ganska svårt att genomföra de inledande övningarna på clinicen. Det var ingen katastrof men vi fick komma ett par extra gånger på den upphöjda bommarna för att det skulle bli bra.
Efter att vi hoppat lite upphöjda bommar så blev det bana, och vi avslutade med en bana på ca 120cm. Det kändes riktigt bra. Jag är ju lite ringrostig nu under vintern, har inte möjligheten att hoppa & träna på samma sätt som dem som har egen ridbana eller ridhus. Men Ida är en okomplicerad häst som passar mig bra, och det gör allting så mycket tryggare, roligare och lättare.
Det var roligt att vara tillbaka på hemmaklubben, inte ofta jag är där längre. Jag har själv gått på ridskola där en gång i tiden. Gårdagens intäkter går till en ny ridskolehäst, kändes bra att bidra till det. Det kom väldigt mycket folk, precis så att alla fick plats. Mycket roligt!
Eftersom att Ida var lite annorlunda så var vi inte riktigt som vi brukar, iallafall inledningsvis. Jag tycker att vi fick bra guidning och det var bra att hon fick träna på att hoppa inomhus med lite publik. Hon har bara gått två (?) tävlingar inomhus och behöver träna på den atmosfären. Summa summarum ett bra träningstillfälle för oss båda, nyttigt för mig att vara lite i hetluften också.
Lämna en kommentar