Eftersom att det pågår jobb med ridbanans underlag så åkte vi till ridhuset efter att jag jobbat klart tidigare idag. Palle och Lillan som var med. Båda skötte sig fint! Jag & Lillan jobbade på med trav och galoppbommar. Travbommarna gick dåligt idag. Men galoppbommarna gick riktigt bra. Duktig Lillan!
Har lite mer update gällande ridbanan. Nu har vi bestämt oss för ett hinderpaket🔥😀 Vi ska hämta det nästa vecka. Whoop-whoop!
Lämna en kommentarGod morgon! Torsdag idag. Planen är att Palle och Lillan ska åka till ridhus.
Hästarna har haft en ganska lugn vecka hittills. Palle och Ida har bara ridits ut. Lillan gick ju det där pangpasset i lördags där vi överträffade oss själva. Dag efter promenerades hon ute för hand. Och sedan fick hon faktiskt tre dagars vila, men idag är det alltså dags för ett ridpass igen. Eller juste. Longerade henne över bommar i 10 minuter igår. Men det är ju nästan som vila. Hon gjorde det dock väldigt bra, så det var 10 minuter av kvalité👌
Jag har nu löst tävlingslicens till mig själv och till Ida. Det finns lite lösa planer på att eventuellt efteranmäla mig till Jönköpings tävling på söndag. Men jag får se!
Imorgon är det testridning på bruksprovet som går av stapeln denna vecka. Först hade jag & mamma tänkt att åka upp och titta. Vi valde bort GHS och tänkte att vi kanske skulle satsa på bruksprovet istället. Men vi landade ändå i att strunta i det. Istället har jag löst ny prenumeration på Equisport. Vi kommer att titta på det hemifrån.
Däremot så har vi planer på att komma iväg och titta på en hingstvisning under april. Jag har aldrig varit på hingstvisning. Även om vi inte har planer på att betäcka så är det roligt att se dem i verkligheten. Så det ser vi fram emot! Det är alltid roligt att komma iväg och titta på hästar, haha.
Igår var det dags för omgång tre på valpkursen. Idun var väldigt duktig igen. Passivitet är svårt, men när hon väl får en uppgift så går hon all in på den.
Vi tränade på att gå fint i koppel, indianleken, filtträning samt targetträning.
Eftersom att Idun är en valp så blir det en väldigt enkel form av targettträning. Man måste ju börja någonstans. Det vi gjorde var att Idun skulle nudda handflatan med sin nos. Då får hon en belöning direkt. Det är ett bra sätt att börja på för nybörjare och för hundar som inte har tränat så mycket tidigare. Det finns massor av olika användningar för targetträning. Det kan bland annat användas för att flytta hunden från punkt A till punkt B, lära enkla tricks, viktiga grundbeteenden eller avancerad konceptträning.
Efter ett tag så byter man hand. Placerar handen på olika ställen och gör det hela lite mer utmanande. Vi jobbar efter grundprincipen att om hunden gör två rätt på rad, då kan man gör uppgiften lite svårare. Två fel på rad, backa och gör uppgiften enklare.
Flera av de övningar vi gör är under tystnad. Vi använder oss självklart av kommandon. Men vi vill också låta hunden tänka ut lösningar själv utan att vi hamnar i att vi vill korrigera eller styra hunden för mycket. Vi vill låta hunden söka svaret på problemet.
Just omgången igår gav oss väldigt mycket att träna vidare på hemma. Filtträning och att gå fint i koppel är svårt för oss. Indianleken och targetträning känns snarare som saker där vi kan utmana oss och snart göra det lite svårare.
Lämna en kommentar
KOLLA! Första lasset med underlag är lagt på ridbanan. Så spännande. Vi har dessutom spanat in ett hinderpaket som vi förmodligen kommer att köpa. Staketet ska vi försöka att börja med inom kort också. TJOHOO!!
Lämna en kommentarJag tänkte att jag skulle berätta lite mer om tanken med gårdagens hoppning på Ida. Ida gillar när jag håller ute avsprångspunkten litegrann. Det betyder alltså att hon vill hoppa av en gnutta längre ifrån hindret än vad t.ex. Palle och många andra hästar jag hoppat vill göra.
Det är lätt att tänka att avsprångspunkten är densamma på oxrar och räcken. Men det är den inte. På räcken hoppar man av lite längre ifrån. På oxrar lite närmare för att räcka över bakbommen. Men självklart inte för nära, då blir det väldigt långt till bakbommen.
Detta betyder att räcken är det enklaste för mig och Ida att hoppa ihop. När oxrarna blir större kan hon lätt råka ta en bakbom, speciellt när jag placerar henne där hon helst vill hoppa av ifrån. Språngkurvan blir inte riktigt rätt. Samtidigt så tycker hon att det är jobbigt att komma de där få centimetrarna närmare. Då tappar hon lätt lite kraft, höjd och kvalité i språnget.
Jag har bestämt mig för att försöka att bygga upp oxrar när jag hoppar henne så ofta som möjligt. Igår tog jag hjälp en bom framför hindret. Jag gillar egentligen inte bommar framför hinderna. De känns mest i vägen. Men ibland får man göra saker som man inte gillar också, haha. Det är iallafall ett väldigt smidigt sätt att specificera avsprångspunkten lite mer. Eftersom att det rör sig om ganska få centimetrar så är det skönt att ha bommen till hjälp, jag vill ju inte börja att mixtra för mycket i anridningen och störa henne genom att vara för fokuserad på en viss avsprångspunkt. Genom att lägga fram en bom innan så kan jag i stort sett garantera att jag kommer lite mer intill oxern utan att riskera att komma för nära eller hamna i vår gamla hjulspår där vi båda håller ute avsprångspunkten.
Sprången på filmen känns stärkande och gymnastiserande för Ida. Jag vill ju att hon ska ha lätt för att ta sig igenom kombinationer och hoppa lite större hinder. Så småningom (när rätt underlag osv är på plats) ska vi väva in lite fler serier och kombinationer också💪
Ibland träffar jag frustrerade kunder med värk och smärta. Jag kan hjälpa dem en bit på vägen. Men i slutändan måste grunden vara solid. Det blir svårt att bygga vidare om man inte har något stadigt att bygga på.
Grunden är enkelt förklarat kost, motion och mental hälsa. Utöver det måste man våga tro att kroppen vill läka och ha tålamod med processen. Ibland tar bra saker lite längre tid än vad man tror.
Det finns inga mirakelövningar eller quick fixes. Vi är dessutom olika allihopa. Det som funkar för mig kanske inte funkar för dig. Överlag så tror jag verkligen på att utmana kroppens leder och muskler i väldigt varierande rörelser. Rörelseträning där man får komma ut i ledernas ytterlägen.
Jag upplever att många underskattar hur lång tid det faktiskt kan ta för kroppen att läka och hur snabbt man kan öka intensiteten i träningen efter en skada.
En annan sak som jag vill slå ett slag för att våga lyssna på kroppen, svaren finns ofta inom oss om vi lär oss att lyssna.
Lillan: Lillan och Palle fick åka till ridhuset imorse. Jag byggde fram ett kryss, flera travbommar samt två upphöjda galoppbommar till Lillan. Efter lite lätt uppvärmning så började jag att rida serpentinbågar och vävde samtidigt in de travbommar som jag lagt fram på medellinjen. Hon gjorde det så himla bra. Stabil i formen, framme, aktiv, lugn. Det bara flöt. Kunde byta varv obehindrat och hon gjorde travbommarna superfint utan att tappa något av det andra. Det bästa travarbete som vi gjort hittills! Det var riktigt bra. Bättre än vad jag kan göra på Ida, och bättre än vad mamma sedan gjorde på Palle.
Sedan gick vi vidare med galoppen. Jag började i vänster varv. Det är lättast för oss. Lillan kan bli lite stressad i samband med hinder och skjuta iväg. Hennes första tanke är att lösa uppgiften med fart. Men hon väntade fint och gjorde galoppbommarna över förväntan. Samma sak med hindret. I höger varv har hon lite svårt med balansen och jag tänkte att ”vi testar” och går det inte så struntar jag i det. Det var helt klart svårare men hon imponerade igen genom att våga komma lite intill krysset och bommarna och lugnt jobba med uppgiften istället för att skjuta iväg. Tack vare detta så landade hon dessutom i rätt galopp under hela ridpasset. Det har vi aldrig gjort innan.
Nä alltså. Snälla nån vad bra det gick. Jag kan inte vara mer nöjd.
Palle: Mamma joggade Palle och tog några få repetitioner över travbommarna. När Lillan är med så blir det mycket fokus på henne så mamma kände att hon inte riktigt kom igång. Det ska eventuellt komma snö inatt (hoppas inte). Om väder & underlag är okej så ska Palle och mamma förhoppningsvis rida över lite mer bommar imorgon medans jag kan vara lite behjälplig från backen.
Ida: Jag & Ida hoppade lite här hemma. Det blåste såklart upp som bara den när jag skulle rida. Ida blev skrämd av lite allt möjligt. Med det sagt så var hon tyvärr väldigt spänd stundtals. Men hon gjorde själva hoppningen bra. Hon blir tryggare av att hoppa. Jag antar att det är för att hon känner igen den uppgiften och vet att hon är bra på den. Det ger henne självförtroende. En väldigt bra egenskap.
Jag tyckte att jag red dåligt på det ena hindret. Men jag måste säga att jag ändrade mig efter att jag såg filmen. Jag tycker att jag presenterar hindret på rätt sätt utefter de förutsättningarna som rådde.
Jag är både nöjd och mindre nöjd med ridpasset. Jag tycker det är jobbigt när hästarna blir stressade. Ida skrämmer mig inte. Utan det som är jobbigt är vetskapen om att hon är just stressad och inte trivs i stunden. Ida är dessutom svår att lugna när jag väl tappat henne. Det är inte det att hon lever rövare på något sätt. Men hon skrittar väldigt jäktigt. Blir lite istadig och visar på flera sätt att det runnit över för henne. Samtidigt så hade vi ljusa stunder och själva hoppningen löste hon som sagt fint och enkelt🫶
Idun har alltid varit fascinerad av vatten. Vi har en vattenskål hon inte kan rubba. Hon älskar nämligen att ta tag i vattenskålen och slänga ut vattnet. När hon inte kan rubba skålen skopar hon istället ut vattnet med tassen när hon får feeling. Ett hyss som hon kom på väldigt tidigt och fortfarande tycker är roligt att göra.
Nu när isen smälter så finns det många vattendrag häromkring. Hon tycker verkligen att det är så roligt och spännande med vatten trots att det måste vara väldigt kallt där i nu. Hon blir alldeles sprallig och busig vid vattnet.
