Ellens Horselife Inlägg

Jag tänkte berätta lite om hur jag tänker med ridningen på Ida just nu. Hon känns väldigt positiv, fräsch och redo för att jobba. Hennes kondition är tillbaka och det känns som att vi har ett bra utgångsläge. Vi har kommit en bra bit på väg i vårt arbete och jag hoppas verkligen att vi ska få ha fortsatt flyt framöver.

Steg ett när jag satte igång Ida var takt & rytm. Att hon ska vara stark nog att kunna hålla SAMMA rytm innan vi går vidare. Inga tighta volter utan stora rymliga svängar blandade med raka spår. Jag red dock innanför spåret nästan hela tiden för att verkligen få henne att gå efter min sits och mina skänklar. Lätt att lura sig själv om man alltid hänger på staketet. Takt hänger ihop med lösgjordhet som är nästa steg på utbildningsskalan. En häst som är lite stel, spänd eller övertaggad (dvs brister i sin lösgjordhet) kommer att ha svårare för att hålla en jämn rytm. Därför är de första tre stegen på utbildningsskalan väldigt tätt sammanlänkade. Enligt mig så behöver man ibland lägga energi på steg 2 för att klara steg 1. Jag jobbar med dem parallellt helt enkelt. Trots att Ida har kommit ganska långt i sin utbildning så gjorde vilan att vi behövde backa tillbaka och fokusera på det mest basala innan vi gick vidare.

När Ida kunde röra sig framåt i samma rytm på ett avspänt sätt så gick vi vidare i nästa del av den uppbyggande fasen. Då började jag att rida fler övergångar, lite mindre volter och se till att vi kan spåra även på lite mindre böjda spår samt behålla SAMMA rytm när vägvalen ändras och volterna blir lite mindre. Och det är här som vi är nu. Jag har också börjat väva in hinder och bommar i detta arbetet.

Under juni månad är mitt mål att träna för Ulla så att hon kan hjälpa mig att slipa på detta ytterligare. När vi har uppnått en tillräckligt bra nivå utav detta så kommer jag att styra in fokuset mer på att skapa kraft och register. Utvecklande av påskjutskraft och bärkraft. Exakt det som vi jobbade mycket på förra året. För att hoppa högre hinder så behöver vi mer kraft, men absolut inte att hon går isär och tappar bärigheten. Om vi tappar bärigheten rinner det iväg. Vi kan inte komma in i en 3-kombination på 130cm med bristande balans och tro att vi ska klara det. Det kommer att falla en bom eller två. Så enkelt är det. Vi behöver bygga en stark ”fjäder” i bakbenen. För att kunna hoppa större så måste fjädern kunna böjas ihop, det betyder att bakbenen måste kunna bära (och vara centrerade under kroppen med god bärkraft) för att sedan kunna skjuta ifrån uppåt och framåt. Nästa steg är alltså att göra henne starkare i växlingar fram & tillbaka i galoppen och kunna bibehålla bärighet, engagemang och balans i detta.

Ja, detta var ett lite nördigare inlägg kring hur jag lägger upp träningen på Ida🤓 Vart vi var, vart vi är nu och vart vi ska!