Jag har köpt nya stigläder från Lippo. Extra breda. Breda läder ska ju leda till ökad stabilitet sägs det. Rätt stigbygel är ju också viktigt, jag hade gärna testat ett par från Ryde. Men det säger budgeten FETNEJ till.
Eftersom att mina gamla stigläder på hoppsadeln är ganska slitna (alldeles för slitna för det pris jag köpte dem för om ni frågar mig) så var det helt okej att köpa ett par nya nu. Ska bli spännande att se om jag känner någon skillnad.
Dessa läder är från Lippo som sagt. Jag köper mina magplattor därifrån också, de är väldigt prisvärda!
2024. Jag brukar sällan kategorisera år som bra eller dåliga. Många gånger så fylls ju ett år av så mycket, både bra & dåliga saker. Men 2024 har helt klart varit ett BRA år om jag ändå ska sätta en stämpel på det. Det har hänt så mycket att glädjas och vara tacksam över!
Året har haft många positiva händelser. En utav de största händelserna är att vår ridbana blev klar. DRÖM!!!!!!! Mitt företag har växt. Vi har varit i USA. Ida har debuterat 130. Lillan har gjort stora framsteg. Mamma har tävlat för första gången. Palle tog placering i nästan alla starter. Jag tävlade i dressyrlaget som kom 2:a i finalen, första gången som jag rider i lag sedan 2015. Men betydligt mer än så har hänt under året, här kommer ett urval från kamerarullen under årets fyra inledande månader, januari, februari mars och april!
Vi börjar givetvis med januari:
Resan mot min första pull up började!Palle fick en smäll på nerven och kunde inte kontrollera sitt ena framben. Som tur var så gick allt bra och efter 2 dygn så lydde benet som det skulle igen. Det var ett sjå att få in honom från hagen. Här stannar vi och tar en paus innan vi kunde stappla hela vägen in i stallet. Man kan se på hans ansikte att han har ont/är bekymrad. Lillan & Ida undrade vad som var fel❤️ Ett utav årets baksidor är att vi förlorade Cassie alldeles för tidigt💔 2024 har också varit det första året med Idun. Vi hämtade henne i slutet av 2023. Under året har hon gått från valp till unghund. Många promenader har det blivit. I januari såg vi detta otroliga älgspår! Idun i januari månad.
Februari:
I februari åkte jag på skivmässa ihop med min farbror & kusin. Kände mig väldigt ung, sänkte medelåldern på det eventet en hel del, haha. Vi kollade på Eksjörevyn! Jättebra!Red ut! Red i ridhus. Här på en vinterpigg Merry!Mamma visade mig denna coola plats, bäcken rinner igenom ett träd!
Mars:
Under mars började det att hända grejer på ridbanan😃 Vi satte staket. Underlaget kom på plats. Vi köpte hinder. Vilken känsla det var att se allt komma på plats!!!Första gången jag hoppar på det nya underlaget och över de nya hinderna! Idun fick besöka flera platser. Bland annat Vättern och Skurugata. Vi gick på valpkurs. Tog denna otroliga bild, haha!😂 Simon spejar efter brevbäraren!🤎
April:
I april släpptes hästarna ut i sommarhagen! Utflykt med Idun. Ytterligare en utflykt. Aprilväder bjöds det självklart på!Ida placerad i 125cm.Vi var på hingstvisning i Flyinge. VÅR. Ida. Vi gjorde sista omgången på valpkursen. Gjorde min första pull up!
Det är inte bara jag som fått nya förutsättningar sedan vi byggde vår ridbana. Det har mamma också. För första gången så har hon kunnat hoppa regelbundet och det har lett till att hon utvecklats väldigt mycket!
Jag själv har lärt mig en hel del på min egen resa mot att bli en hoppryttare. Jag har lärt mig längs vägen och vissa saker kan man se tillbaka på och inse att de inte var helt optimala. Mamma har ju varit lite utav ett ”blankt blad”, jag har kunnat lägga upp träningen exakt så som jag tycker att en hoppryttare (på hobbynivå) ska utbildas utefter mina egna erfarenheter. Väldigt roligt att få hålla i taktpinnen hela vägen, även om det inte alltid är så lätt för mamma. Ibland är jag sträng, haha.
Här kommer en liten summering av mammas & Palles framsteg genom året:
Mars. Här har vi inte fått på underlaget på ridbanan än, men det gick att rida litegrann. I april gjorde mamma & Palle debut på riktig tävling. De startade 70cm.
I april gjorde mamma & Palle debut på tävlingsbanan. Jag sa att hon hellre skulle ta det lite lugnt än tvärt om. De hade inte riktigt snits på tävlingstempot ännu, och jag ville inte riskera att det skulle bli hetsigt. Hellre se till att de är i balans och hinner med det som det ska. Det blev en väldigt lugn och stabil ritt.
I juni gjorde de sin andra start i 70cm, felfria igen!
I juni hade de hunnit träna lite mer och jag sa att om hon tyckte att det kändes bra så kunde hon släppa på litegrann. Det gjorde hon, på någon linje så red de på rätt antal galoppsprång, och på någon annan ett extra steg. Summa summarum ytterligare en felfri & okomplicerad runda. Redo för lite större hinder!
September.
I september debuterade de 80cm i Kinda. De kommer lite tokigt på något hinder, men jag älskar tempot. Galoppen är framåt utan att rinna iväg för mycket. Jag som hoppat så pass mycket har ett ganska bra öga. Mamma är inte riktigt där ännu, utan hon får istället se till att hon gör sitt jobb på resten. Att hon är i balans, att Palle är balans och att han har bra galopp. Att ge honom förutsättningarna att klara hindret så enkelt som möjligt oavsett om de kommer perfekt eller mindre perfekt.
Något som blivit betydligt bättre under året är mammas balans & position👏
Mamma har under året också utvecklat sin förmåga att anpassa sig utefter olika situationer. Det är exempelvis lite olika ridning som krävs inomhus respektive utomhus. Hästen kräver också olika ridning olika dagar. Detta har nog varit det svåraste då mamma tycker att det går så bra när Palle är på ett visst humör. Men hästen är inte likadan alla dagar. Speciellt inte Palle. Han kan variera mellan att vara nästan het på hinder, till motsatsen. Det gäller att lära sig att rida sin häst oavsett hur den är för dagen och lära sig hur man skapar det man vill ha genom bra ridning & kommunikation.
Under året har mamma successivt gått från att kunna hoppa i ett lite lägre tempo till att kunna hoppa i tävlingstempo utan att det blir stökigt. Hinderna har sakta men säkert blivit högre & högre också. Väldigt roligt att se!
När man bara hoppat regelbundet i ett år så finns det mycket att förbättra, det gör det hos oss alla. Men nu har mamma fått en väldigt bra grund. De har hoppat banor, serier, börjat spela med steglängd, tävlat… Börjat få ett grepp om helheten och vad som krävs. Så bra jobbat.
Då var Lillan & Idas vila igång. Igår var hovis här. Palle fick snösulor runt om. Ida & Lillan fick faktiskt skorna avdragna. Det var inte så länge sedan Lillan var barfota (och hon har varit barfota bak hela tiden), men Ida har haft skor på sedan hon var 2 år.
Palles hovar var fina förr, men har blivit sämre med åren. Det beror säkert på många saker, men en sak som jag viljat ändra på är att om det är möjligt ge mina hästar en period per år som de går utan skor. Jag har dock inte tagit tag i det. Men nu så. Nu testar vi det!
Jag & Palle gjorde 8 starter i år. Vi placerade oss i 6 av dessa! Dessutom gjorde han 3 starter med mamma där han var felfri i samtliga!
Jag & Palle inledde vårat tävlingsår i april med en dressyrstart. Vi startade en LB:1 på hemmaplan. Bara för skojs skull, det ligger så nära. Jag hade inga egentliga planer på att tävla mer dressyr efter detta. Men i samband med att jag anmälde så fick jag en förfrågan om jag kunde rida för laget när jag ändå startade, och det kunde jag ju. Sedan fick jag ytterligare en förfrågan om jag kunde rida med laget resterande tävlingar också, och jag sa ja.
Jag & Palle fixade en stabil ritt och skrapade ihop 69% i LB:1. Det räckte till en tredjeplats i ett stort startfält på 29 starter. Eller, ett stort startfält för att vara dressyr rättare sagt. Laget kom dessutom på en fin andraplats denna omgång.
Det roliga med att rida i lag är att man möter samma ekipage (i stort sett) under alla omgångar. Det är lite spännande att se vilken ordning som domarna vill ha oss i. Om det skiljer mycket, eller om det samma ekipage som slåss om de ädlaste valörerna. Det bor ju en ganska stor tävlingsdjävul i mig, så jag var riktigt taggad på att försöka att slå dem som kom framför mig under nästa omgång.
3:a på hemmaplan, bra start på säsongen!
Nästa omgång gick av stapeln i Lenhovda. Hade det inte varit för laget så hade jag aldrig åkt dit för att starta en LB:1, men det blev en riktigt kul tävling. Även denna gång så red jag & Palle på 69%, men denna gången VANN VI KLASSEN🎉 Precis som i Eksjö var det 29 ekipage till start, och i stort sett samma startfält som det var där. Laget kom på en fin andraplats igen.
Nöjda & glada. Det är alltid roligt att vinna!
Tredje omgången med laget var ytterligare på en sådan plats som jag aldrig skulle åka till för att starta en LB. Nämligen Västervik. Och det är av den enkla anledningen att jag tycker att det för långt för att starta en sådan ”liten & oviktig” klass. Men vi kom ju med ett extra viktigt uppdrag, och det var ju att hjälpa laget till ta sig till finalen.
Denna gången var det 34 starter (!!!) i klassen. Jag & Palle slog till med 69% för tredje gången. Denna gången räckte det till en fjärdeplats. Laget kom precis utanför placering, men det räckte för att ta oss till final!
Bilder från Västervik.
Nästa tävling var just finalen. Den ägde rum i Åseda. Ytterligare ett ställe som aldrig hade hamnat på tävlingsplaneringen om det inte vore för laget. Jag & Palle gjorde en ganska bra ritt. Känslan var inte så bra som den varit på tidigare starter. Jag minns dock att det såg bättre ut på filmen än vad det kändes. Vi skapade ihop 65% och tog en fin femteplats i ytterligare ett stort startfält. Jag var inte 100% överens med domaren eller ordningen som hon placerade oss i. Men så är det ibland! Laget slutade på en fin andraplats i finalen!
Tänk så bra det blev, 2:a i finalen. Superkul!
Efter att dressyren var avklarad var det dags att tävla i lite hoppning. Vi åkte till Jönköping och startade 90 & 100cm. Vi hade ett nedslag i 90cm. I 100cm var vi felfria och placerade oss 2:a!
Bästa Palle!
Efter Jönköping åkte vi och tävlade i Huskvarna. Där startade vi 100 & 110cm. Vi placerade oss som 3:a i 100cm och sedan hade vi ett nedslag på näst sista hindret i omhoppningen i 110cm. Men han var riktigt fin!
Härligt avslut på säsongen.
När jag & Palle startade 110cm i Huskvarna så var det faktiskt första gången sedan 2022. Anledningen till att jag inte startade 110cm under 2023 var för att jag inte hann träna honom tillräckligt mycket. Vi hade ingen bana vid den tidpunkten och Ida är ju numera förstahästen i stallet. Det betyder att det är hon som får åka iväg och träna & tävla i första hand. Det tar tid att ligga på vägarna, så man hinner liksom inte göra det med alla hästar alltid. Förhoppningen är iallafall att hinna lite fler starter nästa år. Gärna på 110cm nivå. Har vi lite medvind så kanske vi rent av kan starta någon 115cm också? Hoppas!
Idag har jag ridit två hästar. Först red jag den 5-åriga Connemara-ponnyn som jag ridit ganska regelbundet sedan i somras. Nämnt den här några gånger tidigare. Hon kändes superfin. Delarna börjar komma på plats, balans & styrka har kommit upp i en nivå där det börjar bli väldigt behagligt. Hon har börjat bära upp både mig och sig själv på ett trevligt sätt. Volterna är lite jobbigare, men jag tycker att hon spårade fint idag, men det behövs lite extra finess och stöttning av mig som ryttare. Det kommer nog bara rassla till, snart orkar hon nog göra volterna med lätthet. Det är på väldigt god väg och mycket bra för hennes ålder. Väldigt roligt!
Efter det red jag Ida. Vi busade idag. Imorgon börjar hennes & Lillans vila!
Idag var det dags för öppen bana igen! Mamma & Palle var först ut och de fick till ett riktigt PANGPASS. Denna gången red mamma Palle i tävlingstempo vilket betyder att hon ska rida i en större steglängd som gör att de går på rätt antal galoppsprång. Mamma har inte hoppat så mycket inomhus och innan har det varit nog så mycket för henne att hålla reda på, hinderna kommer snabbare och man måste kunna styra och hitta sin linje på hinderna. För att hon ska lyckas med det så har vi hoppat lite lägre och i ett något lägre tempo vilket har gjort att de lagt in ett extra galoppsprång på linjerna. Palle är en lite mindre häst, ska de gå på rätt galoppsprång gäller det att stå på lite och ha sin väg mellan hinderna 100% planerad & klar. Mamma är inte rädd för lite fart, tvärt om, men innan man lägger upp tempot så måste man ha allt i ordning. Nu var det tredje gången som de hoppade inomhus under denna månad, så de var redo för att växla upp! Och som de gjorde det. Så bra!
Och vet ni vad? Idag är det exakt 12 år sedan vi köpte Palle! Faktum är att även Ida gick igenom besiktningen detta datum, fast vi köpte och hämtade henne några dagar senare.
Hursomhelst. Efter Palle & mammas tur så var det dags för mig & Lillan. Hon var fin emellan hinderna idag, men blev lite väl hetsig & vild på hinderna. Sist vi hoppade var i början av december, så det har gått lite väl lång tid trots att vi verkligen har legat på och åkt till ridhus en hel del. Vi har däremot trimmat över bommar och upphöjda bommar nästan varje ridpass. Så ett litet steg tillbaka om vi ska jämföra med den öppen bana som vi var på förra gången, men på det stora hela har det hänt MYCKET den senaste tiden.
I somras testade jag att hoppa en liten kombination, och trots att hinderna bara var 50cm höga och avståndet rymligt så fick hon bara inte plats. Idag hoppade vi kombination som att vi aldrig gjort annat, det var otroligt nog det som hon hoppade allra bäst på. Jag kunde galoppera in i kombinationen (utan att behöva dämpa för att få plats) och ändå lita på att hon skulle kunna balansera upp sig och kliva ihop mellan de båda hinderna. Så härligt. Härnäst väntar vintervila för Lillan!
Lillan! Vårat första lilla språng idag. Hon har börjat hoppa med så mycket mer båge och överlinje mot vad hon gjorde innan trots att det ändå var sämre idag. Lämna en kommentar
Idag har alla 3 hästar gått! Tänkte egentligen rida ut på Ida, men jag hörde jakt i skogen. Så vi skrittade fram i närheten av ridbanan och sedan red vi där en stund. Trodde att hon skulle vara lite trött efter igår eftersom att hon inte hoppat så högt på ett tag, men nä, SÅ FIN! Jag passade på att rida över travbommar på böjt spår där jag var noggrann och försökte att få till varje steg i volten riktigt bra, och det tycker jag verkligen att vi fick! I galoppen nöjde jag mig med att jogga runt i ett par minuter i lätt sits innan jag saktade av, gav långa tyglar och skrittade hem.
Sedan blev det en tur till ridhus med Lillan & Palle. Mamma körde ett litet lättare arbetspass på Palle. Han är inte riktigt ”där” just nu. Finns ingen mening med att forcera fram något, snart kommer det ett nytt ridpass. Det blev ett bra ridpass, men lite ”mellanmjölk” som mamma själv beskrev det.
Lillan var lite hetsig idag och hade bitvis för mycket krut i både huvud & hovar. Men överlag är det så mycket som ändå FUNKAR nu. Vi har haft problem med böjt spår, särskilt volter. Innan var hon antingen alldeles för rak eller helt knasigt felroterad i bröstkorgen. Ibland har det funkat bättre och ibland kunde jag inte ens få runt henne på en volt då hon bröt ut och liksom vägrade svänga😅 Nu är hennes bröstkorg på rätt plats och plötsligt funkar det. Dessutom har det gjort det pass efter pass. Kan rida både större & mindre volter hur lätt som helst. Vi galopperade över lite bommar också, det gjorde hon toppen.
Imorgon jobbar jag mellan 08:00-14:15 ungefär. Så hästarna får vila. Efter jobbet ska jag & mamma åka till en ridsportsbutik och kolla lite. Det blir kul!
På lördag ska vi på öppen bana igen. Ser fram emot det. Så jag hoppas att allt flyter på så att vi kommer iväg som det är tänkt!
Lillan & Ida kommer att få en längre vintervila. Exakt hur länge är inte bestämt. 6-8 veckor kanske. Att hålla igång hästarna på vintern är en utmaning, så det passar perfekt att lägga vilan just på vintern. Det är inte riktigt hållbart för oss att ha 3 hästar i full kondition hela vintern.
Fram till vilan så jobbar vi på. Idag ska vi åka till ridhus igen. Och på lördag har vi planerat in ytterligare en öppen bana.
Palle kommer inte att få någon vintervila. Lillan & Ida är hästar som gynnas av vila. De är unga, pigga och har lite mer i huvudet om de går sporadiskt. Deras träning & vila behöver vara lite mer uppstyrd. Det behöver vara lite mer inrutat och gå efter rutiner som de är vana vid för att de ska vara sina bästa jag.
Palle kommer att få kortare microvilor när det behövs eller om vädret & andra omständigheter kräver det, men målet är att hålla igång mer eller mindre hela tiden. Han mår bäst av att hålla igång!
Idag åkte faktiskt jag, Zacke & Ida på öppen bana på Tranås Ridklubb! Jag tror inte att jag & Ida har varit iväg och hoppat sedan vi gjorde årets sista start i oktober.
Hon har gått lite på halvfart. Jag har prioriterat Lillan. Dessutom så åker Lillan & Palle så bra ihop. Ida älskar inte att åka ihop med Lillan, så vi har gjort det enkelt för oss själva och henne. Så hon har sluppit. Ibland behöver saker bara vara snabbt, säkert & smidigt.
Idas träning kommer inte att bli bättre framöver, snart går hon på vila. Men efter det så är tanken att gasa på igen.
Hur som helst. Hon var så himla fin idag!🤎 Poppar över 120-125cm så enkelt & okomplicerat trots att hon var varm i sin vinterpäls. Klippning & frisering blir det efter vilan sedan. Lite typiskt att det var ungefär 7-8 grader varmt när vi hoppade idag. Men jag anpassade passet utefter det. Tog inte mer än 4 hinder i taget och gav extra pauser vilket också var lämpligt eftersom att hon hoppat lite mindre det senaste. Jag kände inget behov utav att hoppa bana idag utan jag valde ut ett par hinder och red på dem som jag ville istället.
Ida är alltid fin att hoppa, men jag måste säga att det kändes bättre än förväntat så det var verkligen extra roligt. Idas lägstanivå har verkligen höjts under det senaste året. Hon har aldrig känts så liksidig och stark som hon gjort det senaste året.
