En blogg om mig och min resa med hästarna
Kategori: Tävling
Jajamän. I minus 18 grader som det var i morse så var det dags för tävling. Började med att bilen inte startade. Så pappa fick stiga upp vid 06:00 och styra upp det hela, haha. 15 minuter efter utsatt tid så var vi på rull.
Det var lite snabba puckar som gällde när vi kom fram eftersom att vi låg efter i tidschemat. Men allt flöt på bra. Jag tävlade för första gången i vinterridstövlar, extra fodrade handskar samt jacka. Det var nog omkring 10 minusgrader i Linköping, men det räckte gott & väl.
Framhoppning och tävlingsbanan var uppvärmda. Så det var iallafall varmt & skönt. Men temperaturskillnaderna gjorde att framhoppningen verkligen ångade. Kolla här (inte helt lätt om man har en spooky häst):
Jag & Palle startade 100 & 110cm idag. Ett nedslag i båda klasserna. I 100cm rev jag med benet. Så j*vla typiskt. Jag är alltid noggrann med att rida MITT på hinderna. Palle var lite spänd (vi passerade en stor skärm & flera högtalare) så jag lät honom gå lite på innerspår. Eftersom att han spände sig lite så hade jag honom inte runt min innerskänkel eller på yttertygeln. Istället för att räta upp honom på slutet så slappnar jag av, jag tror att det är lugnt. Det resulterar i att han välter i språnget och mitt ben touchar stödet. GAAAAHHH!! Så onödigt. I övrigt en runda som jag är nöjd med.
I 110cm så gör vi en fin runda igen förutom en liten *HOST* detalj. Vi ska rida en linje längs med väggen. 5 galoppsprång. Det är en solkatt i oxern in. Palle tittar till och hoppar verkligen upp sig. Vi landar djupt efter oxern (det vill säga nära bakbommen). Jag förstår att vi kommer att få långt på 5 galoppsprång, men jag är snabb och rider fram direkt. Trots detta så räcker vi inte fram. Jag vill att Palle ska gå av stort, men han vågar inte. Han lägger in ett till och det blir alldeles för nära. Översta bommen flyger all världens väg. Med facit i hand så skulle jag lagt in ett extra galoppsprång. Palle är äldre, det är vinter (vilket resulterar i mindre rörelse både hemma och möjligheterna till framridning på tävling). Han är helt enkelt lite för kort i sin galopp i det läget. Han var blixtsnabb med att svara mig, så det hängde inte på det. Dessutom låg linjen intill väggen, sådana distanser uppfattas ofta som längre. I övrigt en runda som jag är riktigt nöjd med också.
Lite onödiga missar, men det är lätt hänt. I grunden väldigt stabila & bra rundor. Jag är nöjd. Förhoppningsvis har vi lite mer flyt nästa gång.
Vi åkte på en kontroll av nosgrimman varpå överdomaren sa: ”Oj, denna var verkligen bara här för prydnad”. Så det var ju skönt! Men något annat hade jag inte förväntat mig eftersom att jag vet att den sitter löst.
Lämna en kommentar
Jag & Palle gjorde 8 starter i år. Vi placerade oss i 6 av dessa! Dessutom gjorde han 3 starter med mamma där han var felfri i samtliga!
Jag & Palle inledde vårat tävlingsår i april med en dressyrstart. Vi startade en LB:1 på hemmaplan. Bara för skojs skull, det ligger så nära. Jag hade inga egentliga planer på att tävla mer dressyr efter detta. Men i samband med att jag anmälde så fick jag en förfrågan om jag kunde rida för laget när jag ändå startade, och det kunde jag ju. Sedan fick jag ytterligare en förfrågan om jag kunde rida med laget resterande tävlingar också, och jag sa ja.
Jag & Palle fixade en stabil ritt och skrapade ihop 69% i LB:1. Det räckte till en tredjeplats i ett stort startfält på 29 starter. Eller, ett stort startfält för att vara dressyr rättare sagt. Laget kom dessutom på en fin andraplats denna omgång.
Det roliga med att rida i lag är att man möter samma ekipage (i stort sett) under alla omgångar. Det är lite spännande att se vilken ordning som domarna vill ha oss i. Om det skiljer mycket, eller om det samma ekipage som slåss om de ädlaste valörerna. Det bor ju en ganska stor tävlingsdjävul i mig, så jag var riktigt taggad på att försöka att slå dem som kom framför mig under nästa omgång.
Nästa omgång gick av stapeln i Lenhovda. Hade det inte varit för laget så hade jag aldrig åkt dit för att starta en LB:1, men det blev en riktigt kul tävling. Även denna gång så red jag & Palle på 69%, men denna gången VANN VI KLASSEN🎉 Precis som i Eksjö var det 29 ekipage till start, och i stort sett samma startfält som det var där. Laget kom på en fin andraplats igen.
Tredje omgången med laget var ytterligare på en sådan plats som jag aldrig skulle åka till för att starta en LB. Nämligen Västervik. Och det är av den enkla anledningen att jag tycker att det för långt för att starta en sådan ”liten & oviktig” klass. Men vi kom ju med ett extra viktigt uppdrag, och det var ju att hjälpa laget till ta sig till finalen.
Denna gången var det 34 starter (!!!) i klassen. Jag & Palle slog till med 69% för tredje gången. Denna gången räckte det till en fjärdeplats. Laget kom precis utanför placering, men det räckte för att ta oss till final!
Nästa tävling var just finalen. Den ägde rum i Åseda. Ytterligare ett ställe som aldrig hade hamnat på tävlingsplaneringen om det inte vore för laget. Jag & Palle gjorde en ganska bra ritt. Känslan var inte så bra som den varit på tidigare starter. Jag minns dock att det såg bättre ut på filmen än vad det kändes. Vi skapade ihop 65% och tog en fin femteplats i ytterligare ett stort startfält. Jag var inte 100% överens med domaren eller ordningen som hon placerade oss i. Men så är det ibland! Laget slutade på en fin andraplats i finalen!
Efter att dressyren var avklarad var det dags att tävla i lite hoppning. Vi åkte till Jönköping och startade 90 & 100cm. Vi hade ett nedslag i 90cm. I 100cm var vi felfria och placerade oss 2:a!
Efter Jönköping åkte vi och tävlade i Huskvarna. Där startade vi 100 & 110cm. Vi placerade oss som 3:a i 100cm och sedan hade vi ett nedslag på näst sista hindret i omhoppningen i 110cm. Men han var riktigt fin!
När jag & Palle startade 110cm i Huskvarna så var det faktiskt första gången sedan 2022. Anledningen till att jag inte startade 110cm under 2023 var för att jag inte hann träna honom tillräckligt mycket. Vi hade ingen bana vid den tidpunkten och Ida är ju numera förstahästen i stallet. Det betyder att det är hon som får åka iväg och träna & tävla i första hand. Det tar tid att ligga på vägarna, så man hinner liksom inte göra det med alla hästar alltid. Förhoppningen är iallafall att hinna lite fler starter nästa år. Gärna på 110cm nivå. Har vi lite medvind så kanske vi rent av kan starta någon 115cm också? Hoppas!
Lämna en kommentarIda gjorde 16 starter i år. Detta är faktiskt det år som hon har gjort flest starter på någonsin.
Målet inför säsongen var att bli snabbare i 120cm och OM andan föll på även debutera i 130cm. Vi lyckades med både och! Vi tog vår första placering i både 120 & 125cm. Dessutom debuterade vi 130 på ett bra sätt. Tyvärr två nedslag. Jag klassar inte två nedslag som bra egentligen, men det var så ”bra” nedslag som de kunde bli i princip. En bra debut som jag är nöjd över trots lite dassigt resultat.
Här kommer en liten sammanfattning från de flesta utav våra starter i år:
Jag & Ida inledde vårat år på Jönköpings Fältrittklubb. Vi öppnade upp vår säsong med en start i 110cm. Vi red en ganska bra runda, tyvärr ett nedslag.
April blev en väldigt intensiv månad vilket var enligt plan. Min plan innebar att debutera 130cm under maj månad, förutsatt att jag var nöjd med mina förberedelser under april månad. Vi tävlade mycket och gjorde fina resultat. Vi hoppade bland annat felfritt i nationell 120cm i Mantorp. Vi var också felfria och placerade i 125cm i Vaggeryd. Dessa starter bekräftade det jag hoppades på, nämligen att vi var redo för 130!
I maj månad åkte vi sedan till Värnamo för att debutera 130cm. Vi värmde upp med en 120-klass som vi skuttade runt felfritt. I 130:n gjorde vi ytterligare en bra runda. Vi var felfria tills tredje sista hindret vilket var banans andra kombination. Ida touchade bakbommen på oxern in i kombinationen. Hon backade av lite för att ge sig själv plats inne i kombinationen vilket ledde till att vi hoppade någon centimeter för kort. Sedan rev vi också sista hindret. Vi touchade en frambommen på den avslutande oxern. Kom lite nära. Jag slappnade av litegrann, skulle suttit upp och hjälpt henne mer.
Efter tävlingen i Värnamo for vi till Vetlanda och gjorde en start i 120cm där vi gjorde en felfri ritt. Eftersom att veckorna innan varit ganska intensiva så backade vi bandet lite och red en vanlig ”skolrunda” i avdelning B. Och det var nog tur. Ida var jättefin, men min ridning var sådär. Trots det en felfri runda som sagt.
Nästa tävling var det dags att rida mot klockan igen. Vi startade 120cm i Aneby där jag försökte att gasa på litegrann. Ida var SUPERFIN och felfri. Tyvärr precis utanför placering.
Efter tävlingen i Aneby i slutet av juni hade vi sedan ett tävlingsuppehåll till augusti. Jag var i USA i 3 veckor. Ida vilade. När vi plockade upp säsongen igen så startade vi med en lite lättare komigång-klass i Mantorp där vi hoppade felfritt i 115cm.
Efter tävlingen i Mantorp så hade vi lite otur. Ida fick ett sår på knäet och fick lite ofrivillig vila. Så det blev en vila på vilan i princip. När vi i september skulle ut och hoppa igen så hade vi inte tränat så mycket. Och vi hade inte startat 120cm på över 2 månader. Vi startade en 120-klass i Aneby, men jag valde att starta avdelning B och se det som en träningsrunda eftersom att vi inte riktigt var ”där” för att kunna ge dem andra en match i omhoppningen. Ida var fin och vi hoppade felfritt i en 120-klass som jag upplevde var den svåraste banan för året.
Jag & Ida avslutade sedan vårat tävlingsår med en 120-klass i Jönköping. Denna gången var målet att rida mot klockan och försöka att slå oss in på en placering vilket vi lyckades med! Härligt avslut på en fin säsong som jag inte kan vara annat än nöjd över. Älskade & bästa bästa Ida🤎
Lämna en kommentar
Palle & jag har tävlat idag! Gjorde två toppenrundor. Felfri och placerad i 100cm. Sedan startade vi 110cm vilket senast skedde 2022. Busenkelt. Tyvärr ett nedslag i omhoppningen, delvis pga att jag fick ta en väg jag inte riktigt planerat då ett ekipage stod där jag hade tänkt att rida. Ett riktigt retligt riv. Vi nuddade knappt och den föll när jag hunnit galoppera några steg och nästan hade andats ut. Surt.
Vädret var skit. Men med två riktigt bra rundor, en placering och en Palle som kändes på TOPP så kan man inte vara annat än nöjd & glad😃🤎
Igår var det Idas tur att åka till Jönköping och tävla. Vi startade en 120cm bedömning A:O. Alltså en tidshoppning. Vi red felfritt och knep den sista placeringen, en fin sjundeplats av 27 starter. Whoop-whoop!
Vi kom till tävlingsplatsen ca 15.30. Vi lämnade 17.15. På en timme och 45 minuter hann vi gå banan, gå på toa, vetcheck, tävla i en klass med 27 starter, ta rosettbilder och fika på plats. Sjukt effektiv tävlingsdag. Men på gränsen till stressig. Klassen gick fort och jag var uppe på Ida endast 25 minuter från det att jag skulle starta. Lägg då till att det ändå är en liten bit från framridningen till framhoppningen. Så det var lite på håret, men jag hann med det jag ville hinna med. Så det var skönt.
Här kommer analysen från gårdagens runda. Tycker att vi får ett bra första språng. Kanske att hon kunde varit lite mer engagerad. Jag har en distans som ligger lite åt det nära hållet, så jag ville inte lägga på för mycket skänkeln och riskera att komma för nära. Hon touchar hindret litegrann. Ida är inte den försiktigaste hästen, så en påminnelse om höjden är bra för våran del.
Beslutade mig för att rida innanför blomman till hinder nummer 2 för att spara tid. Det gjorde vi fint tycker jag. Efter hinder nummer 2 så var det 6 galoppsprång fram till hinder nummer 3, en svart oxer. Hon gör den linjen väldigt fint tycker jag.
Efter den svarta oxern så har vi en vänstersväng tillbaka över ett räcke. Jag red en lite tightare sväng än vad jag normalt sett hade gjort, men det går ju att korta ner den betydligt mer. Vi behöll flytet i svängen och sedan har vi en ganska lång väg till hinder nummer 5, en gul oxer. Försökte att galoppera på lite vilket leder till att hon går isär något och vårat byte blir orent, men hon rättar sig. Jag tar ut vägen lite till oxern och väljer att gå utanför blomman. Men jag håller mig nära blomman och försöker att hålla galoppen så att vi inte lägger in onödiga galoppsprång. Jag funderade lite kring om jag skulle gå innanför blomman till oxern eller inte, men att gå utanför kändes rätt av flera anledningar.
Efter den gula oxern så red de flesta 7 galoppsprång ner till räcket (tror jag). Det var min plan. Men jag lade in 8 galoppsprång. Jag minns inte vad jag stegade där, lite dumt. Jag hade viljat veta det. Nu blev det ju ganska bra ändå, vi klarade ju hindret. Men vi hade grejat 7 galoppsprång utan att stressa på om jag hade valt att hålla innerspår och inte bromsat.
Efter att vi hoppat räcket så är det dags att hoppa nummer 7, kombinationen. Hon hoppar den jättefint tycker jag. Hade lite beslutsångest för om jag skulle gå innanför eller utanför blomman till hinder nummer 8. Jag hade kunnat gå innanför (och hade nog gjort det) om hindret hade varit ensamt. Men efter nummer 8 så hade vi 5 galoppsprång till hinder nummer 9. Lite framåt. Jag ville inte riskera att behöva korta ner galoppen för mycket för att hinna med svängen och sedan få jaga för att räcka fram på 5 steg. Så jag höll utanför blomman och såg till att inte bromsa utan rida med i rytmen. Vi får ett framåtläge på räcket och hon går isär litegrann eftersom att jag måste mana på en aning för att nå fram, men vi kommer ihop skapligt igen fram till hinder nummer 9.
Efter nummer 9, så har vi bara ett hinder kvar. Jag försöker att hålla tempot och svänga lite tight runt hinderna. Ida slår om något steg i bakbenen, så detta är på gränsen på hur snabbt & snävt hon kan gå utan att tappa balansen. Tycker ändå att vi gör den svängen bra och inte ödslar någon onödig tid. Hon hoppar fint även över det sista hindret och vi är i mål efter en runda som jag var riktigt nöjd med!
Igår åkte jag, Palle & mamma till Jönköping. Jag & Palle startade 90 & 100cm. Vår första hopptävling för i år. Det var lite nervöst faktiskt. Jag har inte ridit några relaterade avstånd på Palle i år och visste inte riktigt hur distanserna skulle kännas. Jag gillar att ha stenkoll.
I 90cm var Palle lite oengagerad. Vi rev ett hinder. En lugn och säker runda i övrigt. Direkt efter ritten ställde sig Palle och kissade. Och kissade. Och kissade. Han har aldrig ställt sig mitt på en tävlingsplats och kissat på det viset. Det kanske spelade in? När jag värmde upp honom till 100cm lite senare så kändes han som en ny häst. Framme, engagerad och riktigt fin!
Dags för analys från rundan i 100cm! Vi får en fin start på hinder nummer 1 & 2. Efter hinder nummer 2 så är det en båge ner till hinder nummer 3 med ett avstånd på 28 meter-ish. Det ska vara 7 galoppsprång, men jag red 8 galoppsprång på denna och även nästa båge. Hade behövt stå på lite mer i galoppen och hålla innerbåge för att få mina 7. Nöjd med mitt val, även om det idealiska är att rida på 7 galoppsprång.
Efter hinder nummer 3 så får jag hjärnsläpp och glömmer vart jag ska (😱). Därför blir vägen till hinder nummer 4 inte skitbra. Syns inte så tydligt på filmen dock. Jag visste inte vart jag skulle förens jag såg numret vid sidan av hindret, och då fick jag svänga snabbt. Så jäkla irriterande, men tur att det löste sig.
Sedan rider vi den andra bågen ner till oxern, nummer 5. Han hoppar den fint. Tycker att vi gör hinder nummer 6, kombinationen, och den avslutande linjen med 5 galoppsprång fint också.
Den svarta oxern på diagonalen är hinder nummer 9 och det första hindret i omhoppningen. Vinnaren och även den som kom 3:a gick innanför den blåvita oxern. Jag valde att gå utanför och försöka att ta ett framåtläge istället. Och det fick jag. Sedan följer två högersvängar. Alltså åt Palles blinda håll. Först det regnbågsfärgade räcket, sedan kombinationen. Tycker att vi gör båda svängarna riktigt bra. Efter kombinationen är det bara ett hinder kvar. Jag vet att jag ligger bra till, så jag bara vänder upp och hoppas på att få en distans som är ok. Ser ett framåtläge och ber Palle att kliva fram och ta det, det gör han såklart. I mål och in på en andraplats. Endast en halv sekund från vinnaren trots att vi gjorde ett annat vägval.
Idag har jag & Palle tävlat i Jönköping. Vi kom 2:a i 100cm! Första hopptävlingen för oss i år, bättre sent än aldrig. Tanken var ju att komma ut tidigare, men vi har fått stryka oss av lite oturliga anledningar.
Återkommer med fler bilder. Filmen från rundan är något långt ifrån, men jag tror ändå att den är tillräckligt bra. Tänkte ge er en analys av banan & rundan!
Vann pengarna tillbaka, rosett och hudvård. Det var 5 olika produkter, kan visa er det med. Ska kolla igenom det lite noggrannare och knäppa bilder på det imorgon när det är ljust.
Lämna en kommentarEfter att jag ridit ida igår så anmälde jag oss till en 120-klass idag. Valet föll på att anmäla till en avd. B eftersom att jag & Ida inte startat 120cm sedan slutet av juni. Nästan 3 månader sedan alltså. På dessa 3 månader har jag varit i USA, dessutom klämde vi nyss in en liten ofrivillig vila. Vi är inte så pass igång att vi kan utmana särskilt mycket i en omhoppning. Dagens start var ren träning!
Ida kändes väldigt fin från början. Hade en toppenkänsla faktiskt. Inne på banan likaså. Banan var härlig och välbyggd, men helt klart lite att bita i. Jag var tvungen att fundera något varv extra kring hur jag skulle planera min ritt. Det var 12 hinder, 14 språng. Jag & Ida tog ett par språng på 120cm förra veckan, det kändes lite tungt. Idag flög hon lätt över hinderna. Hon var balanserad, framme, engagerad, glad & fokuserad. Skitfin, och som rubriken lyder så resulterade det i en felfri ritt!
Idag har mamma & Palle debuterat 80cm! Felfritt dessutom. Vi är båda så himla nöjda!
Vår framridning och framhoppning idag blev faktiskt något kort. Så vi fick lite ”köra på” för att hinna få allting gjort. Såg till att ta ut mamma från framhoppningen ca 3-4 minuter innan hon skulle in på banan. Så att hon fick andas ut, samla sig och gå igenom banan en sista gång. Det är extra viktigt när man fått sno på lite innan tycker jag.
Sista instruktionen från mig var: ”Om det känns bra, våga att gå upp till tävlingstempo. Om inte, ta det i din takt”.
Jag tycker att mamma valde en väldigt bra galopp. De får ett fint språng på första hindret och sedan är de iväg. Första linjen rider de på 9 galoppsprång (mellan hinder 3 & 4), det skulle vara 8 egentligen. Mamma har inte tränat så mycket på relaterade avstånd än, och inte att räkna heller. Men här räknade hon och var medveten om att hon gick på ett extra. Det tycker jag var bra. Jag vill inte att hon ska forcera på slutet av linjen bara för att hon ”ska” ha ett visst antal steg. Speciellt inte i detta skede på en distans och höjd som denna. Nästa linje däremot. Där red de på 7 galoppsprång vilket var helt rätt!
Hon låg lite stort på något hinder, nära på ett annat. Och det är så det är att hoppa. Speciellt när man är orutinerad. Viktigast är att hon och Palle ”jobbar för samma distans” och är överens om när de ska hoppa. Och det var de verkligen. Det var ingen som blev förvånad, tillsammans hade de koll på läget och löste enkelt det som kom i deras väg. Så bra!!!
