Hoppa till innehåll

Kategori: Personligt/Åsikter

NYA TAG

Det blir ingen vidare analys av gårdagens tävling. Jag har kollat på filmerna och tänker att jag tar med mig det som var bra. Jag förlåter mig själv för missarna och väljer att inte fokusera på dem mer efter att jag skrivit detta inlägg. Tänker att jag raderar dem ur minnet, lite halvt iallafall. Igår var jag ganska besviken, men när jag kollade på rundan från 125-klassen idag så måste jag säga att jag är rätt nöjd med den rundan ändå.

Jag tycker egentligen inte att man ska radera sina misstag. Utan lära av dem. Men jag vet faktiskt inte riktigt VAD som gjorde att jag felade igår. Jag ser ju felet, men förstår inte riktigt vad som gjorde att vi (jag) kom dit. Jag har några teorier som jag inte orkar att skriva här. Kanske var det flera små mindre saker som tillsammans gjorde att det blev så. En miss hade jag kunnat avfärda. Men jag gjorde 3 större missar fördelat på 2 klasser.

Det var 13 språng i 120:n. 15 språng i 125cm. Lägg till framhoppning på det. Vi tog kanske upp mot 40 språng totalt. När man ser det så är 3 missar relativt lite. Men jag håller en ganska hög lägsta nivå (om jag får säga det själv). 3 missar av det lite grövre slaget är betydligt mer än vad jag ska ha.

Hursomhelst. Ibland blir det inte riktigt som man tänker & hoppas. Bara att ta nya tag och försöka att hitta tillbaka till flowet. Det kommer tillbaka! Förr eller senare. Jag är iallafall jättenöjd med Ida och mycket av min ridning också. Dessutom väldigt roligt att komma hem med placering och ytterligare en felfri runda i 125cm. Nu har Ida gått 3 stycken 125-klasser och varit felfria i samtliga.

Saabina (som mamma passar i några dagar) var med på tävlingen igår!
Lämna en kommentar

VÄRLDSCUPEN

I helgen som var blev det storslam för svenskarna i världscupen. Jag hann kolla en del. Otroliga prestationer.

Att Henrik lyckades vinna två år på raken är verkligen galet imponerande. Att dels kunna matcha sin häst så väl och sedan dessutom kunna knyta ihop säcken på plats. Hans framgångar de senaste åren är verkligen bortom mitt förstånd, haha. Jag är mållös.

Men jag måste säga att jag blev otroligt imponerad av Peder också. Han blev lite av en favorit för mig denna världscupsfinal. Jag har aldrig sett Catch Me Not S i en så fin form. Och hur Peder red honom var verkligen inspirerande. Han red så mjukt, balanserat och smart enligt mitt tycke. Sådan ridning man blir glad av och vill se mer utav.

Varje gång man tittar på ett mästerskap eller en annan större tävling så blir jag också varse om att det finns många som har extremt stora problem med väldigt basala saker. Ibland kommer sämre dagar där ingenting stämmer, men jag pratar om de ryttare som uppvisar denna typ av ridningen om & om igen. Inte schysst mot hästen och väldigt tråkigt att se. Vissa har problem att reglera sin häst, andra med att styra. Många gånger har de problem med både och. Att med dem förutsättningarna våga styra in i en svår och stor bana där hinderna ligger på 160 är för mig ofattbart. Trots att de är så mycket mer framgångsrika än mig så känner jag mig helt plötsligt ganska nöjd med hur väl jag kan styra och reglera mina hästar. Något har iallafall blivit rätt i träningen här hemma, haha.

2 kommentarer

EN EGEN VÄGG

TADAA! Nu har Ida plockat så pass många rosetter att hon faktiskt fått en egen vägg.
Här har vi Palles.
På byrån och i glasröret bredvid är det priser från bland annat ponnytiden.
Innan när Idas rosetter också skulle få plats så var det FULLT och jag hade börjat bygga rosetter på hög. Så det behövdes en liten omorganisering. Jag tycker (som ni ser) att det är roligt att ha mina rosetter framme så att jag kan se dem.
Lämna en kommentar

HINGSTVISNING

2022 kollade jag på Flyinges hingstvisning på Equisport. Skrev ett längre inlägg om det som ni hittar HÄÄR. Det jag bland annat skrev i inlägget var att jag året därpå ville se den live. Tyvärr blev den inställd förra året. Men i år gick allt som planerat, och vi kom iväg!

Visningen började med dressyrhästarna. Mina favoriter var Zafferano, Serious, Blue Hors Baron, Devin Franco, Morricello, Skyline och Racoon.

När hopphästarna började så blev nästan alla mina favoriter. Så jag orkade inte skriva ner namnen på alla de som jag tyckte var extra fina för dagen. Jag måste säga att jag också tycker att de överlag visades bättre. Hoppryttarnas visning & ridning föll mig mer i smaken. Det bidrog nog.

Min amatöråsikt (som vi såklart inte behöver tycka lika om) var att några av dressyrhästarna reds lite för forcerat vilket gjorde att de kom lite ur balans. Det ledde till att ryttaren började rida ganska mycket med händerna. När ryttaren rider på så pass för att visa gångarterna blir det svårt för mig att avgöra om hästen har en naturlig balans som ryttaren rubbar (eller om den fortfarande är lite obalanserad). Just balansen är en av de egenskaper jag värderar högt och vill få en uppfattning om. Den påverkar ridbarheten mycket enligt mig. Jag är mer intresserad av balans, ridbarhet & temperament snarare än det fräsiga. Det är såklart kul med show & fräs, men det faller ju lite platt när hästen inte är redo för det tycker jag. Kan tänka mig att detta också syntes lite tydligare live. Tycker ofta att det tenderar att se lugnare/långsammare ut på film.

Det var en reflektion som uppkom. Men annars var det såklart jätteroligt att få vila ögonen på dessa härliga hingstar och duktiga ryttare. Känns genast lite peppigare att jobba på med mina egna hästar.

Cultino och Rolf-Göran.
Lämna en kommentar

FOUNDATION IS KEY🔑

Ibland träffar jag frustrerade kunder med värk och smärta. Jag kan hjälpa dem en bit på vägen. Men i slutändan måste grunden vara solid. Det blir svårt att bygga vidare om man inte har något stadigt att bygga på.

Grunden är enkelt förklarat kost, motion och mental hälsa. Utöver det måste man våga tro att kroppen vill läka och ha tålamod med processen. Ibland tar bra saker lite längre tid än vad man tror.

Det finns inga mirakelövningar eller quick fixes. Vi är dessutom olika allihopa. Det som funkar för mig kanske inte funkar för dig. Överlag så tror jag verkligen på att utmana kroppens leder och muskler i väldigt varierande rörelser. Rörelseträning där man får komma ut i ledernas ytterlägen.

Jag upplever att många underskattar hur lång tid det faktiskt kan ta för kroppen att läka och hur snabbt man kan öka intensiteten i träningen efter en skada.

En annan sak som jag vill slå ett slag för att våga lyssna på kroppen, svaren finns ofta inom oss om vi lär oss att lyssna.

Lämna en kommentar

ELLEN TIPSAR!

1️⃣Sex substanser som förändrar ditt liv. Detta är en bok som jag läste för över ett år sedan nu. Snart dags att lyssna på den igen. TIPS, TIPS, TIPS för dig som vill lära dig mer om våra signalsubstanser.

2️⃣Fasciaguiden. Detta är en podd. Jag varken köper eller håller med om allt i podden, vissa saker tror jag inte alls på. Men den tar upp mycket intressant forskning som gör att man får vidga sina vyer. Jag tror att de i vissa fall är en hel del på spåren.

3️⃣Maneter åldras baklänges. En bok som försöker redo ut vad vetenskapen faktiskt har kommit fram till när det gäller vårt åldrande och hur vi kan hålla oss friska för att leva så länge som möjligt.

Tips nummer 1 är mer lättsmält. Tips nummer 2 & 3 krävs att man är lite mer intresserad och har tålamod att nörda ner sig lite mer.

2 kommentarer

VILKEN STÄMNING VA

Då var det dags för nästa ryttare att avslöjas. Alla har väl sett vem ryktet säger att det är. Eller det är ju inget rykte längre utan man vet vem anklagelserna gäller.

Jag läste artikeln på Aftonbladet innan de låste den. Det var många vittnesmål och rikligt med bilder.

Jag trodde att personen som det nu blåser friskt om var hyfsat vettig. De gånger jag sett honom rida har jag inte sett något som fått mig att tro att något som detta skulle pågå.

Men jag tror på vittnesmålen. Och vid vidare undersökning så fanns det ju några röda flaggor från det förgångna som jag missat.

Det har verkligen blivit ett jävla liv på sociala medier. Vissa anser att det blivit en häxjakt där man kan bli uthängd för en ögonblicksbild. Att ingen går säker.

Jag tycker att det är synd att man klumpar ihop avslöjanden om djurplågeri med en helt annan fråga/problem. Vi vet ju mycket väl att det blivit en hätsk stämning på sociala medier där man dömmer fort på felaktiga grunder. ”Experter” som kommer med sina pekpinnar och påhopp. Otroligt tröttsamt. Jag tycker att man ska försöka att skilja på vad som är vad och inte blanda ihop dessa två helt olika problem till samma soppa.

Det denna artikel handlar om är bland annat förmodat djurplågeri. Det är varken häxjakt eller ett drev. Det är djurplågeri. Punkt.

Lämna en kommentar

TANKAR

Ibland upplever jag att man inte längre tar till vara på det hästmaterial som man har. Ibland känns det som att folk säljer hästar till höger & vänster för det inte ”funkar”. Tycker att man ofta ser till exempel influencers på Instagram göra detta.

Jag står helt och fullt bakom att vissa individer inte passar ihop. Jag är INTE emot att sälja hästar. Det är inte det.

Men ibland saknar jag att se tålamod och att göra det bästa av det man har. Förståelsen kring att riktigt bra saker tar tid att skapa och bygga upp. Kvalitet istället för kvantitet. Inte byta häst vartannat år och tro att det minsann kommer att bli guld och gröna skogar med nästa häst.

Samma sak med unghästar. Vissa verkar hellre föda upp dubbelt så många hästar än att ha hälften så många och se till att föl & unghästar kan grundhanteras. Ibland hade det kanske varit bättre att föda upp hälften så många och verkligen ta vara på dem och utbilda dem rätt från början. Det maximerar ju chansen att hästen kommer att lyckas och få en framtida karriär. Som när de kommer ohanterade från lösdriften och ska skjutsas iväg på inridning. Funkar för vissa. Andra inte. Jag har själv gjort missen att köpa en sådan häst (där inridningen dessutom gått fel) som gjorde att jag var tvungen att sälja honom vidare eftersom att jag inte rådde på att laga det som någon annan förstört och dessutom inte varit ärlig med. Ett exempel på en jättefin häst som man inte tog till vara på från början.

Jag kanske är ute och cyklar med dessa tankar. Men jag vill iallafall slå ett slag för att ta vara på det man har. Utbildning, tid och träning kan skapa fantastiska saker.

Lämna en kommentar

EN VATTENDELARE

Nytt för i år är att det inte krävs något ridprov för att få diplom på 3-årstestet. Det har blivit lite av en vattendelare på sociala medier får man nog ändå säga. Jag har följt debatten litegrann på Facebook.

Jag visade Ida på 3-årstestet. Och jag gjorde ridprovet. Ida genomgick minimalt med träning. Och själv provet är ju lätt, för Ida var det en baggis. Bara lite skritt, trav & galopp i fri form.

Ida förbereddes genom att åka på några löshoppningar. Lufsa korta rundor i skogen (nästa bara skritt) och gå enstaka mycket korta ridpass i ridhus som miljöträning innan det var dags. Inget som jag tror att hon tog skada ifrån, tvärt om.

Jag hade gärna visat Lillan också, men hon var inte redo. Oavsett ridprov eller inte. En självklarhet för oss att inte utsätta henne (eller oss) för en situation hon inte skulle behärska.

Många välkomnar beslutet. Andra inte. Jag har faktiskt inte riktigt bestämt mig för vad jag tycker helt och fullt. Och det behöver jag ju inte heller. Det finns flera nyanser att ta hänsyn till och min text skulle bli 3 kilometer lång om jag skulle gå igenom alla mina tankar, åsikter och infallsvinklar.

En annan förändring som också presenterades var att slopa ridningen på 3-åringarna i finalen på Flyinge. Något som jag helt och fullt tycker är helt rätt utan några somhelst förbehåll.

Tillbaka till ridprovet. Jag hade iallafall gjort samma sak med Ida om vi hade varit i samma situation idag. Jag hade egentligen inte tänkt att spinna iväg särskilt mycket på detta. Utan bara visa lite av min & Idas resa fram till det godkända ridprovet. Hon hoppade sedan 8-8 på testet vilket är en ganska bra poäng. Dock räckte det inte till diplom eftersom att hon tyvärr fick dåliga poäng på sin exteriör (huvud, hals, bål).

Idas ridprov. Högsta möjliga betyg.
Fina Ida!
Lämna en kommentar

UA, eller?

Jag har tänkt på en sak. När Palle fick en inflammerad hasled 2021 så svarade han bra på behandlingen. Han böjdes runt om flera gånger, röntgades, ultraljudades och så vidare. Han var utan anmärkning i allt. Han bedömdes som frisk och skulle sättas igång.

Jag tyckte inte att Palle var helt fräsch trots att han gick igenom U.A. Det var delvis därför som hans igångsättning nästan tog ett år.

Om det berodde på att det fanns smärta, svaghet eller att han behövde tid för att hitta det rörelsemönster som jag är van vid efter hältan är svårt att avgöra.

Det jag vill komma till är att många förlitar sig på veterinärens undersökning till 120%. Förslagsvis någon som har en häst som kanske inte funkar vid ridning. De undersöker hästen från topp till tå och det visar sig att det inte är något ”fel” på den. ”Den har inte ont” brukar de säga då. Så kan det givetvis vara, men bara för att man inte hittar något så betyder ju inte det att smärta INTE finns eller förekommer heller. Viktigt att komma ihåg och ha med sig tycker jag.

Ett vetrinär undersökning är VIKTIG. Men den kan omöjligen säga allt. I slutändan måste vi känna våra hästar och ihop med veterinärens utsago också våga känna in och gå på våran egen känsla om vad ens häst behöver.

Summa summarum = bara för att man inte hittar det så betyder det inte att det inte finns.

Lämna en kommentar