Idag har Lillan fått åka till veterinären igen. Tredje gången gången på kort tid. Och fler ska det bli. Redan nästa vecka igen. Idag var vi bara där för att behandla inken, det är också den vi ska behandla på kommande besök förutom nästa vecka då hon även ska träffa deras fysioterapeut.
Vaccinet hjälper på 70% av hästarna. Så nu får vi verkligen hoppas att hon är på rätt sida av statistiken. Frätande salvor ska inte användas så nära ögat. Och operera vill man inte heller göra på detta område. Så vi är tyvärr väldigt beroende av att detta hjälper. Bäst att inte tänka för mycket på detta… Det är bara att behandla på och hålla tummarna✊
Idag var det dags för återbesök för Lillan. Det som stod på agendan var check av hennes hälta bak samt påbörja behandling mot inken.
Igår kväll när jag skulle ta in hästarna lade jag dock märke till att hon var oren på höger fram. Var rädd för att det skulle göra det svårt att göra en bedömning idag och kanske leda till ytterligare en utredning. Otroligt nog var hon inte halt idag? Veterinären undersökte benet (böjprov osv), men ingen reaktion. Så skönt. Hoppas att det fortsätter så. Det gjorde att vi kunde fortskrida med vår plan. Lillan såg väldigt mycket bättre ut idag, så ingen ny behandling behövdes. Hon var fin i longeringen och på böjprov.
Veterinären tyckte att hon var lite spänd i ryggen, så hon fick stötvågsbehandling över länden. Utöver det sprutades inken. Så nu håller vi tummarna att det gör susen. Inken ska sprutas tätt i början. Redan nästa vecka ska vi tillbaka.
Jag vågar inte ropa hej eller anta att vi botat Lillan. Med tanke på hur svårt vissa saker varit och hur diffusa problem hon haft så räknar jag med att grundorsaken kan vara betydligt mer komplex. Hur eller hur så är det roligt att hon svarat så bra, det är huvudsaken och ger hopp! Nu tar vi det härifrån och ser hur det artar sig!
Hästarna blev givetvis superglada av att släppas i sommarhagen. Lite väl glada ett tag. Palle gör mest konster, men Lillan & Ida sprang på lite väl mycket om ni frågar mig. Men efter en liten stund så hittade mularna ner i marken och lugnet la sig. Skönt för dem att kunna röra sig över större ytor, äta gräs och kunna vara hästar. Förra året kom de in i de nya rutinerna väldigt fort, så jag tror och hoppas att de gör det i år också.
Alla tre rullade såklart!Palles paradgren.Snyggt Lillan, haha. Nöjd tjej!Innan Ida satte igång med sitt korsgalopprace så visade hon upp lite tjusig trav. Palle stal showen med sina galna moves därav flest bilder på honom. Lämna en kommentar
Jajamän. Idag skoddes Lillans bakhovar för allra första gången. Veterinären ville ha henne skodd bak, jag hade dock tänkt att sko henne bak vi detta tillfälle oavsett. Anledningen till att jag inte skott henne bak tidigare är för att hon varit väldigt rädd om sina bakben. Och så har hon ju funkat väldigt bra barfota, eller det har känts så iallafall. Vi får väl snart facit på vad hon föredrar helt enkelt. Om hon lite har ”bitit ihop” och nu får hjälp av skorna eller om det inte spelar någon roll.
De senaste gångerna så har verkningen varit 10/10, och då kändes det rimligt att ta nästa steg. Lillan var inte helt bekväm när skorna skulle på och det krävdes sin lilla insats (mycket godis🍬), men nu är de som sagt på!
Idag var det dags för vetcheck för Lillan. Och den valde jag att göra eftersom att så mycket varit svårt för Lillan i ridningen. Framförallt att hålla balansen. När balansen varit hyfsad så har vi hoppat litegrann, men även det har varit väldigt svårt för henne. Vi har jobbat på med våra små hinder, om & om igen.
Jag upplever även att hon blir ojämn i bak när hon tappar balansen vilket kan vara helt normalt. När man tappar balansen så kan man också tappa rytmen. Detta syns egentligen mest när jag longerar henne. Och där blir det ju lätt att hon bara ramlar på litegrann.
Ni vet ju att jag är väldigt noggrann med grunderna. Jag har jobbat som tusan med att få henne vettig i markarbetet. Till slut måste man fråga sig. Är hon ojämn för att hon tappar balansen, eller tappar hon balansen för att hon inte är riktigt jämn? Finns det ett kroppsligt problem som gör att det är så svårt för mig att få henne balanserad och bärig? Ska det verkligen vara såhär svårt? Jag har ju utbildat ganska många hästar, och jag skulle vilja påstå att ingen varit så svår som Lillan.
Vi har haft många bra ridpass där vi har glimmat till, det har gjort mig ännu mer förvånad när hon helt plötsligt backat 3 steg igen. Det har varit en väldigt ojämn resa med många bumps in the road kan man väl sammanfatta det hela som. På det stora hela har hon dock utvecklats mycket, när vi började så liknade det verkligen ingenting, haha. Hon var så ofärdig i både kropp & knopp, även det på en nivå som jag inte upplevt innan.
Hursomhelst. Det är alltid väldigt nervöst att åka till veterinären. Skräcken är ju att de ska hitta något riktigt dåligt. Att det ska vara kört. Jag åker ju faktiskt dit för att jag misstänker att de ska hitta något. Frågan är bara vad. Det finns också en rädsla att man ska ha missbedömt situationen helt och att hästen ska vara halt på varenda ben. Men så var det inte skönt nog😅
Lillan är ju inte den lättaste patienten. Hon är reaktiv och rädd om sina bakben. Det var inte helt lätt idag.
Hursomhelst. Lillan gjorde longeringen och även böjproven SÅ bra. Vi fick göra flera övergångar mellan trav & galopp, det gjorde hon verkligen kanon. Så lyhörd och koncentrerad🥺 Veterinären kunde bara se hennes ojämnhet på böjt spår (precis som vi) och kunde inte avgöra vilket ben det var. De tog en app till hjälp, men den visste inte heller. Vi gick vidare till böjprov och fick en liten reaktion (väldigt liten) på höger bak. De ville gå vidare med att behöva. Då sa Lillan upp sig. De fick bara i en bedövning i hasen, men det skulle ha varit två. Vi fick köra på det. Hon blev bättre. Sedan röntgen & ultraljud av has & bakknä. Utan anmärkning. Eftersom att hon blev bättre av att bedöva hasen så behandlades den. Men det finns en risk för att hältan kan vara hög och att vi måste leta oss uppåt. Det är helt klart lite mystiskt. Jag kan inte skriva alla symptom och funderingar här. Men detta är en sammanfattning. Tiden får utvisa vart detta ska ta vägen. Vi börjar i denna ände och får helt enkelt se hur hon svarar på behandlingen. Hon ska även skos bak för att se om det kan hjälpa henne. Hoppas bara att hon ger oss förtroendet att sko henne efter idag.
Vad det gäller inken så ska den eventuellt behandlas med vaccin. Det är förhoppningsvis något vi kan göra vid nästa återbesök.
Vi kollade munnen också. Hon var fin i munnen. Fanns inga skador från bettet. Skönt🙏 Däremot några vassa hakar längre upp i tandraden som faktiskt gjort små sår. Inga stora sådana. Men skönt att vi fick det åtgärdat.
Idag är Ida inne på dag 5 av 10 på sin medicinkur. Det har gått lite upp och ner under dessa dagar, på det stora hela så har hon visat en förbättring. Hon verkar sakna att jobba dock. Idag följde hon efter mig ut från hagen, det är inte ofta Ida gör det😅 Ifall denna kur inte ger önskad effekt eller om symptomen skulle återkomma så kommer vi att specialbeställa ett vaccin som man gör efter att man analyserat blodprovet ytterligare. Skulle tro att vi kommer att landa där så småningom.
Palle & Lillan har ridits idag. Båda två var väldigt spända faktiskt. Tror att de kände någon lukt. Lillan kunde ändå fokusera på jobbet och var väldigt duktig. Hon slappnade av när hon fick en uppgift. Vi joggade i ungefär 15-20 minuter. Vävde in lite bommar och övergångar också. Hon svarade precis som jag ville. Väldigt nöjd med henne. Inga tendenser till att springa på utan hon var hos mig varje sekund av ridpasset. Vi maxade verkligen det där korta lilla ridpasset. Vi fick till det bra i båda varven, men höger varv var lite svårare. Och det är en utav anledningarna till att jag vill kolla upp henne, hon är periodvis mer oliksidig än vad som känns rimligt.
Palle behövde lite mer tid att hitta arbetet, men blev bättre mot slutet. Det var mamma som red honom, och jag var inte avundsjuk faktiskt. Han var ofokuserad ganska länge innan han kunde komma till en hyffsad ro. Men det tog sig allt eftersom.
Imorgon kommer hästarna att vila. På onsdag planerar vi att rida igen. Lillan kommer gå ytterligare ett lugnt pass så att hon är motionerad men ändå fräsch inför vetcheck. Vi har inte ens ridit 10 ridpass efter vilan ännu, så ett lugnt pass är på sin plats oavsett.
Idag joggade jag Lillan lite lätt igen, men jag kunde faktiskt inte känna något konstigt idag. Tvärt om. Tyckte att hon kändes fin att rida! Hon var väldigt ambitiös, positiv och ingen stress alls. Bingo.
För er som läser kanske det låter som ett förhastat beslut att boka tid till veterinären direkt bara för att något känns ”off”. Men sanningen är ju den att så mycket varit svårt med Lillan. Svårare än med någon annan häst jag ridit i princip. Det kan ju förklaras av hennes sena växt både i kropp & knopp och faktiskt en exteriör som inte är optimal. Alla kan inte vara stjärnor. MEN. Det kan ju också bero på något som sätter käppar i hjulet för henne rent kroppsligt. Tankar på vetcheck har funnits innan, men så har utvecklingen plötsligt tagit fart igen och vi har avvaktat.
Dessutom så har vi en förmodad ink att ta tag i. Munkoll behövs också på samtliga hästar. Så det var ändå dags för veterinär på det ena eller andra sättet. Och då passar det helt enkelt bra att ta tag i både vetcheck, munkoll och ink på Lillan. Munkoll på Palle & Ida får jag reda ut i ett senare skede. Det är mycket nu😅
Idag åkte jag, mamma, Lillan & Palle till ridhus i snön. Det blev lite dramatiskt. När vi nästan var framme så levde transporten om som bara den. Det visade sig att Palles grimma gått sönder och sedan började han & Lillan bråka. Eller i själva verket tror jag inte att Lillan hade något med det att göra, utan att han gav sig på henne. Hon gjorde nog bara sitt bästa för att hålla sig undan. Ibland blir man bara så trött. Palle har ju skrittats i 2 veckor på grund av en hovböld, och han är SÅ PIGG. Han är verkligen på ”röra om i grytan-humör”. Trots detta så klev Lillan snällt på transporten när vi skulle hem igen. Hon är verkligen så förlåtande🤎
Som tur var så hade jag med mig en extra grimma i transporten. Man trodde ju aldrig att man skulle få nytta av den, men det fick jag alltså idag!
Palle har varit väldigt öm i sin hov. Men idag kunde mamma trava & galoppera honom. Så skönt!
Jag red andra ridpasset på Lillan och oj vad fin hon var idag! Jag travade bara eftersom att hon blir lite hetsig och vill förekomma när hon tror att vi ska galoppera. Det passar extra bra att bara trava och traggla med att hon ska vänta och ta det lugnt just nu, det är bara andra passet och hon har vilat länge. Vi behöver inte trimma i galopp än. Hon var lugn i 95% av passet och kändes riktigt fin nästan hela tiden. Vi red lite skänkelvikningar och de har aldrig varit så bra. Ett riktigt bra pass som jag faktiskt är extremt nöjd med. Flera utav de saker som jag vill ska funka bara funkade💪
Idag var det dags för öppen bana igen! Mamma & Palle var först ut och de fick till ett riktigt PANGPASS. Denna gången red mamma Palle i tävlingstempo vilket betyder att hon ska rida i en större steglängd som gör att de går på rätt antal galoppsprång. Mamma har inte hoppat så mycket inomhus och innan har det varit nog så mycket för henne att hålla reda på, hinderna kommer snabbare och man måste kunna styra och hitta sin linje på hinderna. För att hon ska lyckas med det så har vi hoppat lite lägre och i ett något lägre tempo vilket har gjort att de lagt in ett extra galoppsprång på linjerna. Palle är en lite mindre häst, ska de gå på rätt galoppsprång gäller det att stå på lite och ha sin väg mellan hinderna 100% planerad & klar. Mamma är inte rädd för lite fart, tvärt om, men innan man lägger upp tempot så måste man ha allt i ordning. Nu var det tredje gången som de hoppade inomhus under denna månad, så de var redo för att växla upp! Och som de gjorde det. Så bra!
Och vet ni vad? Idag är det exakt 12 år sedan vi köpte Palle! Faktum är att även Ida gick igenom besiktningen detta datum, fast vi köpte och hämtade henne några dagar senare.
Hursomhelst. Efter Palle & mammas tur så var det dags för mig & Lillan. Hon var fin emellan hinderna idag, men blev lite väl hetsig & vild på hinderna. Sist vi hoppade var i början av december, så det har gått lite väl lång tid trots att vi verkligen har legat på och åkt till ridhus en hel del. Vi har däremot trimmat över bommar och upphöjda bommar nästan varje ridpass. Så ett litet steg tillbaka om vi ska jämföra med den öppen bana som vi var på förra gången, men på det stora hela har det hänt MYCKET den senaste tiden.
I somras testade jag att hoppa en liten kombination, och trots att hinderna bara var 50cm höga och avståndet rymligt så fick hon bara inte plats. Idag hoppade vi kombination som att vi aldrig gjort annat, det var otroligt nog det som hon hoppade allra bäst på. Jag kunde galoppera in i kombinationen (utan att behöva dämpa för att få plats) och ändå lita på att hon skulle kunna balansera upp sig och kliva ihop mellan de båda hinderna. Så härligt. Härnäst väntar vintervila för Lillan!
Lillan! Vårat första lilla språng idag. Hon har börjat hoppa med så mycket mer båge och överlinje mot vad hon gjorde innan trots att det ändå var sämre idag. Lämna en kommentar
Idag fick vi till det bra jag & mamma. Alla tre hästar har gjort varsitt bra pass.
Jag & mamma började med att åka till ridhus imorse. Mamma joggade Palle lite lugnt medans jag & Lillan jobbade på ordentligt.
Dags huvuduppgift var att rida över galoppbommar på böjt spår. OCH DET GICK SÅ J*VLA BRA! Jag & Lillan har haft ridpass efter ridpass nu där vi gör vissa saker bättre än vad vi någonsin gjort förut. ”Det var det bästa vi gjort” har jag konstaterat flera gånger nu.
För några veckor sedan kunde jag knappt göra en volt i höger varv, och nu trimmar vi över galoppbommar på volt. Dessutom kunde hon göra det i en fin rytm & form. Hon var i balans och lyhörd för mina signaler, jag kunde placera henne rätt gång på gång i en härlig jämn rytm.
En bild som illustrerar mitt & Lillans problem. Idag (och de senaste ridpassen) så har vi lyckats att uppnå den högra hästen.
Det som varit mitt stora problem med Lillan i höger varv är att hennes bröstkorg varit felroterad. När jag försökt att hjälpa henne rätt så har hon tyckt att det varit svårt och obehagligt. Det har ju varit hennes sätt att ta sig fram. Och det är ännu värre utan mig på. Nu har jag fått hennes bröstkorg centrerad/roterad åt rätt håll och vips så kan hon spåra och följa voltspåret. Jag vågar nästan påstå som att det gick som ett rinnande vatten i höger galopp idag.
Vi testade novabett idag! Det funkade ganska bra tycker jag. Vi behöver rida lite fler gånger på det.
Efter ridhuset så sladdade mamma banan här hemma och visst var det lite hårt, men ändå ridbart. Så jag & Ida fick till ett bra ridpass också. Det blev mycket galopp på henne med. Men det är oftast så det ser ut, jag jobbar dem givetvis i alla gångarter, men i slutändan är det i galopp som vi tävlar. Dessutom tycker jag att galoppen som gångart är mer lösgörande än vad traven är.
