Kategori: Hållidej

Igår skulle jag hämta Ida i hagen, men hon vände och gick ifrån mig. ”Nej tack” sa hon. Så jag tog Palle istället! Vi red ett kort arbetspass på banan. Ca 20 minuter.

När vi kom tillbaka så ville Ida till mig. Men jag hade inte tid att rida henne också då jag & Zacke hade en liten utflykt med Idun planerad på eftermiddagen. Men jag tog ut henne från hagen, longerade henne i 5 minuter och kliade henne på hennes favoritställen, och sedan fick hon gå ut igen.

Ida är lite extra lättstressad nu då jag ser att hon känner av sin allergi litegrann. Det kommer lite kli i näsan framåt kvällen när halterna är som högst av pollen. Men det är fortfarande lindriga symptom (*pepparpeppar*). Hon har annars haft en lång och sammanhängande period av se ut att må riktigt bra. Hon har faktiskt förändrats sedan vi började att behandla henne. Tidigare så har hon ogillat att bli borstad och sadlad under vintern. Jag har varit orolig för att hon har begynnande magsår, men sedan vi började att vaccinera mot allergin så har detta försvunnit i princip helt. Jag kan borsta henne medans hon är lös (och visst, jag får vara försiktig och använda hennes favoritborstar) men hon står kvar! Förmodligen så är det hennes allergier som gjort att pälsen/huden känts obehaglig under vinterhalvåret.

Planen var att hoppa både Palle & Ida idag. Men Ida hade en tappsko. En ful sådan dessutom. Dragit bort mycket hov och dessutom sår på båda ballarna. Det ena såret såg ut som ett snitt. Känns nästan som att hon fastnat/klivit på något vasst. Jag gick runt i hagen 50 minuter i förmiddags. Och ytterligare en gång efter att hovis varit här nu under eftermiddag. Slängde bort lite skit som är onödigt att ha liggande, men hittade ingen sko eller något riktigt misstänkt. Känns faktiskt ganska frustrerande, vi behöver all kontinuitet som vi kan ha nu. Annars blir det ta mig f*n aldrig något gjort. Ida verkar iallafall må bra än så länge, ingen svullnad eller särskilt ovillig. Vi får testa att jogga i helgen och se hur det känns. Och be till högre makter att hon inte stampar av sig skon igen så att det går ännu mer snett med den lilla hov som är kvar, skon sticker ut en bit tack vare att hon inte har någon hov som fyller ut den. Extra lätt att trampa på den igen.

Över till Palles pass. Han var spänd idag. Och då rusar han mot hinderna. Speciellt i kombination med när han är otränad på hinder vilket han är just nu. Tog hjälp av det böjda spåret samt bom före & efter för att hjälpa honom behålla balansen och göra rätt med sin kropp. Det är inget som att går att hoppa bort. Han blir bara mer och mer hetsig för varje anridning om man skulle fortsätta att hoppa istället för att angripa grundproblemet. Och grundproblemet ligger inte i överenergi eller glädje som många kan tro. Problemet är att han inte är i tillräckligt bra balans varken kroppsligt eller mentalt. Så det blev fullt fokus på det idag. Han är helt okej grundtränad, så han har alla förutsättningar att kunna hoppa hyffsat vettigt, men i kombination med lite spänning så blev det svårt. Dock fick vi till ett riktigt bra jobb emellanåt, så detta kommer att göra susen inför kommande ridpass.

Ett sådant ridpass som inte känns sådär toppenbra, men där vi har jobbat på rätt saker som jag vet kommer att ge resultat💪 Sedan så är han 19 år, det är inte perfektion som jag förväntar mig eller jobbar mot. Men idag ville han började springa i 700 km/h ungefär 2-3 steg innan hindret, och det är faktiskt inte tillåtet, haha. Inte ens för Pallebus.

Årets första hoppning på banan är nu gjord! Äntligen. Både Palle & Ida var mycket fina utefter sin förmåga just nu. Och efter ryttarnas förmågor, det är lite rostigt. Men vi försökte att rida så noggrant som möjligt och det blev ett riktigt bra jobb för båda hästarna.

Så hur lägger vi upp den första hoppningen?

Bommar först. Travhoppning sedan. Efter det några språng i galopp. Systematiskt och successivt bygger vi upp passet med fokus på att de ska vara i balans, vänta på hinderna, springa i lika långa steg efter hindret som före och kunna jobba runt skänkeln åt både höger & vänster. Om detta inte uppnås på en godtycklig nivå under exempelvis travhoppningen så går vi inte vidare med att hoppa i galopp.

Travhoppningen hjälper hästarna att vänta, sätta sig och använda sin kropp korrekt i språnget. Extra nyttigt nu när de kanske är lite mindre elastiska och vill skjuta på lite mer snarare än bära.

Finns ingen mening med att göra för mycket för snabbt. Hästarna är taggade och det blir lätt bara en rastning där man kanske gör sig en otjänst till nästa pass. Det är noggranhet från början som gäller. Hästarna lär sig ingenting (eller de lär sig att göra fel rättare sagt) om man lite låter det vara och tänker att man tar tag i finliret sedan. Varje ridpass räknas och varje ridpass tar en antingen närmare eller längre ifrån ens mål. Viktigt att komma ihåg.

Härligt första pass. Känns lovande gällande båda två, de var riktigt positiva, glada och duktiga!