Kategori: Allmänt

Här kommer en liten sammanfattning av våran resa. Jag kommer att lägga upp några fler bilder från resan som jag tog med min systemkamera, men de får egna inlägg. På t.ex. Cumberland Island, Okefenokee och på flera andra ställen så tog jag dock inga kort med systemkameran. Dels för att jag varit där innan, men också för att jag ville fokusera på upplevelsen. Så det är inte så gräsligt mycket kvar att visa, men det som är kvar kommer upp inom kort. Här kommer som sagt en sammanfattning så länge:

25 juni (kväll) landade vi i London efter förseningar.

26 juni (morgon) med endast 2 timmars sömn i ryggen så flög vi mot USA. Lång resa. Lite turbulent. Ingen sömn att tala om.

26 juni mitt på dagen-ish mellanlandade vi i Chicago. Ytterligare förseningar, byte av plan, problem med väder och så vidare gjorde att vi kom fram till vår slutdestination Rochester sent på kvällen. Anne och Bill hämtade upp oss på flygplatsen. Samma kväll träffade vi vår släkting Sandra och hennes man Jon för första gången, de lagade god middag till oss. Då hade vi sovit ungefär 2 timmar på två dygn. Vi somnade alla ovaggade på hotellet efter den middagen kan jag säga.

27 juni utforskade vi Stony Brook state park samt Letchworth State park ihop med Sandra & Jon. Såklart var Anne och Bill med också.

28 juni – Niagarafallen!!!

29 juni åkte vi till Jamestown. Utforskade staden, kyrkogården, kyrkan och gick på både vinprovning och stormiddag. Vi träffade ännu fler släktingar här dessutom. Det var i Jamestown som mina släktingar och många andra bosatte sig i USA. Hyfsat svenskt väder. Men luftfuktigheten var hög även här. Det gjorde att väder som man trodde skulle vara svalt var varmt ändå. Även vinden var varm. Som om inte det var nog att klämma in på en dag så hann vi besöka närliggande Bemus Point, Chautauqua, Lake Erie och Westfield.

Lake Erie är den 13:e största naturliga sjön i världen och när man kommer till den så ser den precis ut som havet.

Eriesjön är den grundaste av sjöarna av de fem stora sjöarna i Nordamerika, den klarade inte av alla föroreningar som släpptes ut i den under 1960- och 1970-talen, den blev en död sjö vilket ledde till att sportfiskare och yrkesfiskare fick söka sig andra fångstplatser. Problemen väckte ingen större uppmärksamhet förens 1969, då var den så förorenad att all olja och annan bråte i vattnet till och med kunde ta eld. Myndigheterna började att arbeta med en miljölagstiftning för området. Idag har vattenkvalitén blivit mycket bättre och vissa fiskarter har börjat komma tillbaka. Det finns dock en stor koloni zebramusslor, en djurart som hotar annat liv i sjön.

30 juni åkte vi till Cleveland och gick på Rock n Roll hall of fame!

1 juli körde vi till Nashville. Det tog en hel dag!

2 juli, Nashville! Vi gjorde Country Music Hall of fame, museum samt en längre promenad.

3 juli åkte vi till St Marys. En hel dags körning. Vi befann oss sedan i St Marys (och gjorde utflykter i närområdet) fram tills vi åkte till Atlanta den 12 juli. När vi utgick från St Marys så åkte vi själva på utflykterna. Zacke körde!

4 juli firade vi 4th of July i St Marys.

5 juli gjorde vi Jekyll Island. Vi gjorde en tour på den historiska delen av ön samt besökte The Turtle center och Driftwood Beach.

6 juli utforskade vi St Marys.

7 juli chilldag i poolen.

8 juli utforskade vi Savannah!

9 juli Cumberland Island.

10 juli Okefenokee Swamp.

11 juli kollade vi på alligatorer i St Augustine.

12 juli sa vi hej då till Anne & Bill, Bill var sedan snäll och skjutsade oss till Atlanta. Tog nästan hela dagen.

13 juli gick vi på World of Coca Cola samt Georgia Aquarium.

14 juli besökte vi Zoo Atlanta.

15 juli besökte vi Centannial Park samt College football hall of fame. Vi skulle egentligen besökt ett museum, men det var stängt. Vi köpte ett city-pass där man får massor av aktiviteter för en viss summa. College footboll hall of fame var det enda som var kvar på listan i närheten. Inget som vi var värst intresserade utav, men det blev en trevlig promenad där inne ändå. Särskilt tack vare AC:n, haha.

15 juli på kvällen påbörjade vi färden hemåt.

16 juli landade vi London och bytte sedan plan för att komma till Sverige. Vi landade sedan i Sverige på kvällen.

Lämna en kommentar

Nu är vi äntligen hemma! Vi hade två plan hem, lite förseningar, men allt flöt ändå på. Resan mellan Atlanta-London bokade vi extra benplats på. Vilket innebar att vi var premium economy. Vi visste inte riktigt vad det innebar. Men direkt efter att planet lyftes bjöds vi på champange, sedan trerätters. Vi fick äta med riktiga bestick och tallrik i porslin. All dryck ingick dessutom. Väldigt lyxigt. Väldigt välkommen överaskning som inte ens var mycket dyrare än vanlig economy class. Åtminstone inte när vi bokade. De lite större stolarna gjorde att vi kunde sova mycket. Superbra!

Nu ska vi försöka att komma in i någon slags rutin igen. Snart kommer mer uppdatering från resan och såklart tillbaka till vanlig uppdatering om hästarna. Som det ser ut nu så ska jag faktiskt rida en ny häst innan veckan är slut. Dessutom är jag anmäld till tävling i helgen😅

Lämna en kommentar

Vi har en haft en låååång och lite bökig resa, men nu är vi ÄNTLIGEN framme i USA! Vi flög först till London, sedan Chicago för att sedan komma till Rochester som var vår slutdestination.

Vi började vår resa i tisdags kväll. Vi hade en mellanlandning i London där vi sov en natt på hotell. Men faktum var att planet var försenat och dessutom låg deras datasystem nere. Så det slutade med endast 2,5 timme i sängen innan vi skulle upp igen för att resa vidare mot Chicago från London.

Väl i Chicago var dags att byta plan igen för att landa i vår slutdestination, Rochester.

I Chicago drabbades vi dock av nästa försening. De upprepade i över en timme att det var ett ”small problem” med flygplanet. De fortsatte att skjuta upp tiden. Till slut kom det fram att flygplanet måste bytas ut mot ett annat. Det tog lång tid att få det klart. Vi fick vänta i minst 2 timmar till. Inte den roligaste flygplatsen att spendera tid på heller. Kändes stökig, oorganiserad och nedgången. Kaos.

I samma veva rullade dessutom in oväder längs mellan Chicago och Rochester. Så det kändes ju lite halvkul att kliva på planet. När de väl fixat ett nytt plan så fick inte alla plats på det eftersom att det var mindre än det förra. Så de frågade i högtalarna om några frivilliga kunde tänka sig att inte åka med. De erbjöds ett annat flyg samt rabatt.

Vi ville såklart åka med och inte bli ännu mer sena än vad vi redan var. Men i samma stund som vi satt oss sade flygvärdinnan (fast på engelska då): ”Ha bältet på hela vägen för att vi ska ”go through some motherfucking weather”. Då fick jag nästan panik. Efter allt strul med planet och att vi hade möjligheten att ta ett senare så blev jag rädd att det inte var meningen att vi skulle med detta plan. Att det skulle hända något. Ville nästan skriva ett sista SMS till mamma & pappa. Väl uppe i luften så gjorde piloten sitt bästa för att styra runt vädret. Det blev en tur med mycket zick-zack. Lite turbulent i landningen, men ingen större fara. Jag var sjukt lättad över att flygresa var behaglig och att vi överlevde. Men sedan blev jag nästan arg för att de drog på något så jäkligt innan vi åkte iväg. Det var ångest som jag kunde varit utan. Vilken pärs.

2 kommentarer