Vår fina ridbana. Så tacksam för mina föräldrar som är anledningen till att den blivit till. En dröm som blir sann. Vilken skillnad den gör. Det är så skönt att slippa många av de resor som vi fått göra i många år. Det är dyrt att bygga en ridbana, men det också väldigt dyrt att ligga på vägarna flera dagar i veckan samt betala avgifter för att få nyttja ridbanor & ridhus. I många fall måste man dessutom anpassa sig efter övriga ekipage där. Det gör att man inte alltid kan träna på det man själv vill. Dessutom väldigt tidskrävande. Förstår egentligen inte riktigt hur jag/vi fått ihop allting.
Jag är så nöjd med vad jag & mamma ändå åstadkommit under åren utan ridbana. Två hästar upp till 130-hoppning. Det är ändå ganska sällan som jag hör om andra ryttare med liknande förutsättningar som ändå hoppar på 120-nivå och uppåt. Det vill säga ingen ridbana, inget ridhus och dessutom har min familj ingen bakgrund av att tävla. Ändå har vi lyckats klättra upp till MSV nivå i hoppning samt MSV C dressyr. Jag & mamma har lärt oss tillsammans och jag/vi har investerat mycket pengar i att träna för människor för att samla ihop den kunskap som behövs.
Jag har sett många dokumentärer i mina dagar. Insett att jag egentligen borde skrivit ner alla de där som man tyckt varit så bra. Jag har glömt bort nästan alla jag sett. Eller åtminstone vad dem heter. Många av dem har dessutom försvunnit från sortimentet på exempelvis Netflix & SVT Play. Synd. Vissa hade jag viljat se igen. Jag kommer liksom ihåg för vaga saker från innehållet för att det ska vara lätt att hitta dem igen.
Ni får gärna tipsa om lite bra dokumentärer. Jag är intresserad av det mesta. Jag gillar alltifrån Making a murderer (true crime), Bläckfisken och jag (en personlig berättelse om vänskapen med en bläckfisk), Det trettonde tillägget (om USA & rasism), Woodstock 99 (handlar om Woodstock nummer två som många inte känner till) samt Guldet i dina tarmar (intressant dokumentär om hur viktig tarmfloran är). Det var några av de dokumentärer som jag faktiskt minns😅
Jag tycker att det är väldigt roligt att tävla i dressyr och varje gång jag rider ett program så är det som en egen tävling mot mig själv där jag verkligen försöker att inte ge bort några poäng i onödan. Jag vill visa för domaren att jag tränat mina hästar väl och utnyttja programmet till min fördel så långt det går.
Jag tävlar ju ”bara” i klasser upp till det som innan var MSV C, men självklart vill jag göra det så bra som jag bara kan. Genom åren har jag ändå samlat på mig lite lärdomar och insikter som jag tänkte ta upp i detta inlägg.
Steg ett för att rida ett bra program FÖR MIG är att kunna programmet till punkt & pricka. I t.ex. LB:2 & LA:3 så ser jag minst en varje tävling som rider till fel bokstav vid längningarna. Att ge bort poäng på en sådan sak är det sista jag vill göra. Innan varje tävling så ser jag till att jag har hundra procent koll på själva programmet. Jag kollar också över vad det är domaren faktiskt vill se i de moment som ingår i programmet som jag ska rida. Vad innebär t.ex. en mellanskritt med längning av hästens form? Vad skiljer den från en ökad skritt?
När jag väl är inne på banan så fokuserar jag på en del i taget. Jag försöker att visa varje moment tydligt och noggrant. Jag rider framåt, men jag skyndar aldrig till nästa del. Hundra procent närvaro i varje steg vi tar, här & nu.
En annan sak är att jag aldrig avslöjar en negativ känsla för domaren. Hur ofta ser man inte någon bli irriterad och faktiskt lite banka till sin häst inne på banan när den inte tar skänkeln? Ganska ofta faktiskt. För mig är det samma sak som att skrika rätt ut till domaren att ens häst är seg och har hamnat bakom skänkeln. Osmart, dessutom onödigt mot hästen som endast är ett resultat av ens egna förberedelser.
En annan sak är att jag ser till att inte kräva mer än vad min häst kan ge. Om min häst t.ex. blir lite seg så försöker jag inte att forcera fram ett högre tempo. Då jagar jag bara min häst och riskerar att få missar eftersom att jag stressar den. Istället rider jag med min häst samtidigt som jag försöker att uppmuntra, inverka, vägleda och skapa ett sådant arbete som gör att den successivt spänner av och bjuder mer framåt.
En annan superviktig grej är att jag själv måste orka ett helt program. Om jag är röd som en tomat på slutet och kämpar för att sitta ner så behöver jag träna mer. När jag tappar balansen, hållningen och min tajming (som man gör när man blir trött så kommer det att påverka ridningen till det sämre). Jag måste orka vara on point hela tiden för att ta de poäng som jag vill ha.
Det var ett litet random inlägg om hur jag tänker och vad jag försöker att sträva efter när jag tävlar dressyr. Ibland lyckas jag bättre, ibland lite sämre. Men lägsta nivån höjs sakta men säkert.
🌸Jag har ingen hudvårdsrutin. Knappt ingen hårvårdsrutin heller. Det är ren tur om det råkar komma en klick balsam i håret.
🌸Jag spelar ganska mycket datorspel och det är inte ovanligt att jag blir arg medans jag gör det.
🌸Jag är nördig. Snöar in på saker. Köper böcker (fysiska böcker) om ämnet. Kan vara olika saker, personer och historiska händelser. Det gör mig relativt bra på t ex. frågesport eftersom att jag samlat på mig en hel del vetande genom åren.
🌸Jag läser tidningen forskning och framsteg.
🌸Jag har en stökig garderob. Katastrof.
🌸Jag har sprungit över 2 mil i fjällen.
🌸Jag har en MTB men cyklar sällan. Gillar dock att cykla, men är lite rädd för att cykla i skogen, haha.
Några bilder från dagens prommis med Idun. Så himla fint!
Jag går ungefär 20 000 steg per dag. Det finns ingen tanke bakom det, det bara blir så när man har en hund som ska promeneras, stall som ska mockas osv. Väldigt skönt att inte behöva lägga till extra motion, jag får tillräckligt med vardagsmotion utan att behöva tänka på det. Sedan ridning och träning utöver det.
Det blev bara ett träningspass förra veckan. Jag behövde lägga all energi på jobb & tävling. Trots det så blev det framsteg i mina pull ups idag. En pull up blev två. Jag känner att jag är i den fasen där nervsystemet verkligen kopplar, det är också då man kan få en snabb utveckling på kort tid. Väldigt roligt!
Jag får se hur mycket jag hinner träna denna vecka. Jag ska ge blod, och då orkar jag tyvärr inte ta i på samma sätt under några dagar. Jag brukar ”träna” ändå, men inte kräva särskilt mycket av mig själv. Då svartnar det nämligen för ögonen. I helgen ska jag dessutom iväg, så där går det bort lite tid också.
Då var det måndag igen. Jag började min dag med att släppa ut hästarna. Sedan mockning och förbereda inför insläppet i kväll. Alltid skönt när det blir klart direkt på morgonen.
Denna vecka står det ingen tävling på schemat, däremot är planen att träna för Ulla med Ida i slutet av veckan.
Jag har nu anmält Palle till sista omgången med laget. Det var egentligen aldrig tänkt att jag skulle rida i laget eftersom att jag egentligen inte ville det. Jag har ett ganska intensivt tävlingsschema som inte lämnar rum för särskilt mycket utsvävningar. Anledningen till att jag var med första gången var för att de var en ryttare kort och jag skulle ändå rida på samma tävling. Då ställer man ju självklart upp. Eftersom att det gick så pass bra så fick jag ändå lite mersmak, dessutom är det ju roligt att göra något ihop. Så nu är det bara att hålla tummarna för att vi håller ihop det sista omgången med. Heja oss!
Idag ska jag ta det lugnt. Dagen är faktiskt lite oplanerad än så länge. Jag hoppas på att kunna sola och träna lite. Gå med Idun också förstås. Beror lite på hur mycket jobb det blir. Hästarna vilar idag.
Fjärde (och sista) tävlingsdagen denna vecka avslutades med en fin vinst på 69% med Palle. Det var 29 starter i klassen vilket är en stor klass när det gäller dressyr. Dessutom kom laget på en fin andraplats igen vilket betyder att vi just nu toppar totalen. Heja oss!
Jag är TRÖTT nu. Det har varit en intensiv vecka med tävlingar, jobb och att stirra sig blind på Lillan. Så jag orkar inte skriva så mycket, men jag är väldigt väldigt nöjd. Ida som debuterat 130 och varit felfri i 120 gånger två, mamma som debuterat 70, Palle som vinner och laget som placerar sig igen.
Domarens kommentar idag:”Lydig och flott häst med ett plus för galoppen. Välridet. Lycka till!”
Palle (& jag) gjorde dagens LB ungefär så bra som vi kan just nu. Finns en del som brister eftersom att han inte tränas på samma sätt längre. Vissa saker hoppas jag på att vi ska kunna snygga till fram tills nästa gång. Vi kommer långt på att vi har en fin takt, ganska bra form i större delar av programmet och en ganska bra precision till det. Jättenöjd med honom, dagen och veckan.
Japp. Idag bar det faktiskt av på tävling igen. Tredje gången denna vecka, vi har varit iväg tisdag, torsdag och idag, lördag. Denna gången var det jag & Ida som åkte till Vetlanda för att starta en 120 avd. B. Hon gick ju 120 samt debuterade 130 i tisdags. Valde att starta en 120-klass idag för träningens skull. Vetlanda ligger mindre än en timme bort så jag ville passa på. En klass + kortare resa kändes dessutom som en rimlig ansträngning för Ida som ändå tävlat tidigare i veckan. Bra träning inför kommande meeting i Aneby som jag hoppas att vi kan åka på.
Det blev en felfri och ganska bra runda. Hon var något styv idag vilket jag inte riktigt kunde lossa på framridningen. Inne på banan så gjorde jag en blunder som gjorde att vi kom riktigt nära insprånget på en kombination, men Ida löste det enkelt (BÄSTA ÄR HON💖) . Annars en väldigt säker runda.
Nu lite återhämtning. Sedan dressyr och markarbete så att jag åter igen skapar ett riktigt bra utgångsläge inför kommande tävlingar.
Nu är klockan strax efter 16:00. Vi kom hem ungefär 15:30. Jag har bytt om och tagit en liten paus. Ska strax gå ut och rida Palle samt tävlingsfixa ytterligare en gång. Går allt som det ska så är nämligen tanken att tävla imorgon också! Då är det dressyr med laget som gäller.