Igår dressyrtränade jag & Ida för Ulla. Och det gick verkligen SÅ bra.
I galoppen jobbade vi på att samla lite extra några steg. Detta gjorde vi på en volt. När halvhalten gått igenom så fick jag räkna ”ett, två, tre” för att se till att jag inte red för många steg i den högre samlingsgraden. Tre steg i lite högre samlingsgrad, sedan lämna. Tre steg i lite högre samlingsgrad, sedan lämna. Ni förstår principen.
Anledningen till att jag fick räkna är att det är lätt hänt att man blir kvar i samlingen för länge och rider för många steg. Hon är ju under uppbyggnad, och såhär har hon inte gått på länge. Viktigt att det inte blir för tufft. Vi vill ju behålla hennes vilja & ambitiösa sida.
När jag red ur den lite högre samlingsgraden så var det inte tal om att bara släppa iväg henne. Utan jag sänkte samlingsgraden en aning. Hade jag bara släppt iväg henne så har jag ju henne inte färdig för att snart samla igen.
Ida var så otroligt lyhörd och ambitiös. Jag bara sträckte på mig så samlade hon sig under mig. Hade jag lagt till en bromsande överskänkel (alltså många lår) så hade hon brutit av till trav. Hon var perfekt för min sits och kändes så himla fräsch & stark i sin kropp. Första gången jag känner den känslan för iår🤎
Bli först att kommentera