Igår var det Idas tur att åka till Jönköping och tävla. Vi startade en 120cm bedömning A:O. Alltså en tidshoppning. Vi red felfritt och knep den sista placeringen, en fin sjundeplats av 27 starter. Whoop-whoop!
Vi kom till tävlingsplatsen ca 15.30. Vi lämnade 17.15. På en timme och 45 minuter hann vi gå banan, gå på toa, vetcheck, tävla i en klass med 27 starter, ta rosettbilder och fika på plats. Sjukt effektiv tävlingsdag. Men på gränsen till stressig. Klassen gick fort och jag var uppe på Ida endast 25 minuter från det att jag skulle starta. Lägg då till att det ändå är en liten bit från framridningen till framhoppningen. Så det var lite på håret, men jag hann med det jag ville hinna med. Så det var skönt.
Här kommer analysen från gårdagens runda. Tycker att vi får ett bra första språng. Kanske att hon kunde varit lite mer engagerad. Jag har en distans som ligger lite åt det nära hållet, så jag ville inte lägga på för mycket skänkeln och riskera att komma för nära. Hon touchar hindret litegrann. Ida är inte den försiktigaste hästen, så en påminnelse om höjden är bra för våran del.
Beslutade mig för att rida innanför blomman till hinder nummer 2 för att spara tid. Det gjorde vi fint tycker jag. Efter hinder nummer 2 så var det 6 galoppsprång fram till hinder nummer 3, en svart oxer. Hon gör den linjen väldigt fint tycker jag.
Efter den svarta oxern så har vi en vänstersväng tillbaka över ett räcke. Jag red en lite tightare sväng än vad jag normalt sett hade gjort, men det går ju att korta ner den betydligt mer. Vi behöll flytet i svängen och sedan har vi en ganska lång väg till hinder nummer 5, en gul oxer. Försökte att galoppera på lite vilket leder till att hon går isär något och vårat byte blir orent, men hon rättar sig. Jag tar ut vägen lite till oxern och väljer att gå utanför blomman. Men jag håller mig nära blomman och försöker att hålla galoppen så att vi inte lägger in onödiga galoppsprång. Jag funderade lite kring om jag skulle gå innanför blomman till oxern eller inte, men att gå utanför kändes rätt av flera anledningar.
Efter den gula oxern så red de flesta 7 galoppsprång ner till räcket (tror jag). Det var min plan. Men jag lade in 8 galoppsprång. Jag minns inte vad jag stegade där, lite dumt. Jag hade viljat veta det. Nu blev det ju ganska bra ändå, vi klarade ju hindret. Men vi hade grejat 7 galoppsprång utan att stressa på om jag hade valt att hålla innerspår och inte bromsat.
Efter att vi hoppat räcket så är det dags att hoppa nummer 7, kombinationen. Hon hoppar den jättefint tycker jag. Hade lite beslutsångest för om jag skulle gå innanför eller utanför blomman till hinder nummer 8. Jag hade kunnat gå innanför (och hade nog gjort det) om hindret hade varit ensamt. Men efter nummer 8 så hade vi 5 galoppsprång till hinder nummer 9. Lite framåt. Jag ville inte riskera att behöva korta ner galoppen för mycket för att hinna med svängen och sedan få jaga för att räcka fram på 5 steg. Så jag höll utanför blomman och såg till att inte bromsa utan rida med i rytmen. Vi får ett framåtläge på räcket och hon går isär litegrann eftersom att jag måste mana på en aning för att nå fram, men vi kommer ihop skapligt igen fram till hinder nummer 9.
Efter nummer 9, så har vi bara ett hinder kvar. Jag försöker att hålla tempot och svänga lite tight runt hinderna. Ida slår om något steg i bakbenen, så detta är på gränsen på hur snabbt & snävt hon kan gå utan att tappa balansen. Tycker ändå att vi gör den svängen bra och inte ödslar någon onödig tid. Hon hoppar fint även över det sista hindret och vi är i mål efter en runda som jag var riktigt nöjd med!
Bli först att kommentera