En bra tränare är OVÄDERLIG. Som ryttare kan man bara KÄNNA, och känslan går inte alltid att lita på. Med hjälp av en tränare så får man någon som faktiskt SER hur det ser ut från marken och kan komma med viktig input.
Om man alltid rider på egen hand så är det lätt hänt att man antar dåliga vanor. Gör man dem tillräckligt länge så kan de vara svåra att bryta. En tränare kan påpeka dessa direkt så att de inte behöver bli ett inrotat beteende.
En tränare är också en trygghet när man ska lära sig nya saker. En tränare vet när det är lämpligt att introducera exempelvis trekombination eller skolor.
De är också till stor hjälp när det gäller problemlösning. Det kan bespara en själv mycket tid och frustation. Dessutom kan en tränare förhindra att små problem blir till ett stort problem.
Något som jag tycker utmärker en bra tränare är att de ska vara villiga att svara på frågor och funderingar. Jag har lärt mig extremt mycket genom att diskutera och prata med mina tränare.
En annan sak som också hjälpt mig väldigt mycket är de tränare som varit så pass involverade i mig (främst Ulla) att de också varit intresserade av att se film från den senaste tävlingen som jag ridit. Oavsett om det gäller hoppning eller dressyr. Om jag själv fortsätter att hålla i träningar och så småningom har elever som tävlar så vill jag mer än gärna ta del av resultat & eventuell film om de vill dela mig sig av detta.
Min mamma kommer inte från någon hästbakgrund. Jag har fått gå banan själv och ta mycket egna beslut från det att jag började att tävla. Under tiden så har vi lärt oss tillsammans och jag har lyckats att ta mig till 130-hoppning på fler än en häst trots att vi fram tills för ett år sedan inte ens haft en ridbana.
En anledning till att jag ändå kunnat ta mig en liten bit påväg utan att komma från en familj som tävlat tidigare är att jag TRÄNAT för tränare i stort sett varje vecka från det att jag var barn till för några år sedan. Vill man bli bättre så snabbt som möjligt så måste man ta hjälp från dem som kan. Och man måste vara ihärdig.
Jag själv föredrar att rida privatlektioner. Då kan jag arbeta med specifika saker och ägna den tid som krävs på det. Det blir också mer aktiv ridning och tid för att samtala kring saker.
Det finns fördelar med att rida i grupp också. Hästen vänjer sig vid andra hästar. Det är oftast billigare. Man kan också se och lära av andra i gruppen. I bästa fall. Jag själv anser att det är viktigt att omge sig med BRA ridning. Om det är mer åt andra hållet så skulle jag vilja påstå att det inte är särskilt lärorikt. Man lär sig inte av att se vad man INTE ska göra. Man lär sig av att se BRA ridning.
Det kan vara svårt att hitta rätt tränare. Jag har ridit för flera tränare, vissa av dem i flera år trots att de inte varit rätt. En sak som jag tycker är väldigt viktig är att en tränare ska ge trygghet och självförtroende. Jag red länge för tränare som bidrog med det motsatta för mig, det bidrog till en stor svacka i ridningen som det tog lång tid att återhämta sig ifrån. Att välja rätt tränare är så viktigt. Det är otroligt betydande för ens utveckling och framgång.
De tränare som varit mest betydelsefulla för mig är Maria, KG, Jens & Ulla. Det har funnits andra betydelsefulla längs vägen också🥰, men dessa fyra är de som hjälpt mig allra mest.
Maria tränade jag för som barn & tonåring, skulle gissa på att jag red för henne i omkring 10 år. Jag red främst dressyr för Maria, men ibland hoppade vi också. KG tränade jag både dressyr och hoppning för, men mest hoppning. Han finns tyvärr inte längre med oss, han var en otroligt viktig influens för mig. Kommer aldrig att glömma bästa KG🕊 Jens tränar jag tyvärr inte för längre eftersom att han flyttat, men han lärde mig massor och jag hade inte varit den ryttare som jag är idag utan honom. Ulla behöver väl ingen närmare presentation, henne tränar jag fortfarande för och vi har snart hängt ihop i 10 år. Jag är så tacksam för all tid, engagemang och kunskap som hon delat & delar med mig🫶 Att jag började träna för henne är ett utav de bästa beslut som jag tagit!
