En blogg om mig och min resa med hästarna
Månad: augusti 2024
Idag har jag och mamma skrittat ut på Palle & Ida, ca 65 minuter. Väldigt härligt!
Efter det kollade jag på OS i dressyr. Fanns mycket att gilla och inspireras av hos flera ekipage. Dock förundras jag över att korrekthet, fin form & kontakt samt harmoni inte belönas med MER poäng. Det är också väldigt tydligt att vissa slipper undan större poängavdrag trots en gapande mun, dålig övergång eller en tight form på grund av att hästen är flashig eller att ryttaren är populär just nu. Ajabaja domare!
Även om jag precis var lite negativ så tycker jag mig se en positiv utveckling i dressyren vilket känns roligt, det är också väldigt välbehövligt enligt mig. Hoppas att det fortsätter så🙏
En bild på utbildningsskalan. Som ni ser är takt, lösgjordhet och kontakt grunden. När dessa brister så måste det synas mer i poängen eftersom att det är så det är tänkt och också står i regelverket.
Lämna en kommentarMamma har varit lite extra duktig i år och slagit lite hö här & var som vi ger till hästarna. De äter ju nästan bara gräs, men de får alltid lite hö när de kommer in på kvällen så att de har något att tugga på under natten.
Igår passade jag på att ta några bilder och hjälpa till litegrann när en del utav det hö som mamma slagit skulle räfsas upp och köras till stallet. Här kommer dem:
En lördag utan planer och fint väder, perfekt för att rida alla tre hästar😀
Lillan var först ut. Igår travhoppade vi, idag stod det jogging på schemat. I början kändes hon lite kort i rocken. Hittade inte riktigt de där avspända och lediga stegen. Hittade inte heller riktigt den där långa halsen, fina överlinjen eller balansen i passets inledande del. I galoppen var hon betydligt bättre. Där kändes det riktigt bra. När jag gick ner i trav efter att ha galopperat i båda varven så hade proppen lossnat, då kunde hon bjuda på en betydligt bättre trav. Hon hittade ett bättre arbete genom kroppen och vi kunde avsluta med en riktigt trevlig trav.
Mamma & Palle var nästa ekipage ut. De fick göra samma sak som Lillan fick göra igår, nämligen travhoppa. Såg jättebra ut. Palle jobbade väldigt bra med hinderna. Aktiv och engagerad. Det är inte helt lätt att travhoppa, landa i galopp, avbrott till trav igen och direkt hitta avspändhet och rytm för att sedan styra på nästa travhopp. De gjorde det kanonbra!
Ida var tredje hästen ut. Hon fick också travhoppa. Kändes faktiskt väldigt bra, vi har inte travhoppat särskilt mycket genom åren. Hittade också en fin form och rytm i både trav & galopp som jag är väldigt nöjd med. Prio 1 nu är att vi ska bara jobba fram lite mer smidighet och styrka i sprången. Lite fler språng i kroppen så kommer det snart. Sedan är vi redo för tävlingsbanan igen!
Jag har varit i USA tre gånger nu. Tänkte att jag skulle berätta om några av de saker som är annorlunda med USA och som jag reagerar på.
Vi åkte på väldigt mycket vägar gjorda av betong i stället för asfalt.
Toalettlåsen! Oftast låser du genom att trycka på en knapp. Du kan inte kontrollera om du verkligen låst dörren för när du tar i handtaget så går dörren upp, det är alltså så du låser upp. Det är bara att lita på att den där lilla knappen gör sitt jobb helt enkelt.
Svagt och blaskigt kaffe. Dessutom är decaf en stor grej. De dricker mycket koffeinfritt kaffe.
Dåligt med mataffärer inne i städerna.
Mycket sport på TV. Alltifrån amerikansk fotboll till att kasta ärtpåse😅
De bäddar sina sängar annorlunda. Oftast är det ett lakan, sedan ett löst täcke, efter det ett lakan på igen. Som gjort för att man ska trassla in sig, haha.
De publicerar namn och bilder på människor i deras nyhetsprogram som endast är misstänkta för brott.
De pratar gärna i hissen (och överallt för den delen). För en amerikan verkar det mer normalt att prata i hissen än att inte prata. Motsatsen till oss svenskar alltså, haha.
De är lite halvgalna när de kör bil. Då försvinner lite av den artighet som många amerikanare annars har, haha.
På restaurang så ger man alltid dricks.
UV-strålningen är många dagar riktigt hög. Vi hade 11 i UV några dagar vilket är extremt högt. En människa med ljus hud kan bränna sig på under 5 minuter.
Det är tillåtet att aga barn, vilket man tyvärr får sen en del utav.
Idag har hovis varit här. Efter det hoppade jag Lillan lite lätt. Mamma joggade Palle. Båda hästarna var fina!
Lillan & jag fick göra exakt samma sak som min elev fick göra på träningen som jag höll i tidigare i veckan. Eftersom att detta endast var Lillans andra gång över hinder sedan i april så gick hon en förkortad variant. Efter 15-20 minuter kände jag mig klar för dagen med själva hoppningen. Vi fokuserade på att travhoppa och vi hoppade igenom det ni ser på bilderna ett par gånger. Nöjd!
Efter hovis, ridning & stall så lade jag mig en stund i solen och tittade på OS i hästhoppning.
Nu är klockan strax 17:00. Jag har precis gått en sväng med Idun. Snart dags att åka till gymmet och köra ett litet pass. Eftersom att jag skadat axeln så ska jag köra ben🦵 Usch, haha!
Lämna en kommentarTänkte att jag skulle uppdatera er litegrann om vad som hänt idag och vad planen är framöver.
Idag började jag min dag med att knåda!💆♀️ Sedan åkte jag hem och red Ida. Vi galopperade på fälten! Lite konditionsträning helt enkelt. Jag har spanat in en tävling om ca 2 veckor som jag helt klart kan tänka mig. Dags att få igång oss båda så att vi förhoppningsvis är redo tills dess. Jag har också bokat in oss på hoppträning nästa vecka! *Peppar peppar* så har det ändå känts okej att rida och massera med min knasiga axel. Hoppas det fortsätter så🙏 Efter det så höll jag i en träning här hemma, väldigt roligt!
Imorgon kommer hovis under förmiddagen. Efter det planerar jag att åtminstone två av hästarna ska ridas. Tanken är att hoppa/rida bommar på både Ida & Lillan någon gång under helgen. Palle ska joggas. Han har fått ta det lite lugnt eftersom att jag inte tyckte att han var riktigt 100. Mamma joggade honom i tisdags, då så allt tipptopp ut. Förhoppningsvis fortsätter det så.
Juste. Imorse uppvisade Idun en kraftig hälta i ett bakben. Ville bitvis inte ens stödja på benet. Vi hittade ett skärsår i tassen. Inte särskilt djupt, men tillräckligt stort för att göra ganska ont. Hon har nästan bara varit inne idag för att inte slita på såret. Hon har varit lugn och sovit hela dagen. Blir eventuellt en liten tur med bilen i kväll för att hon ska få se lite annat och få en aktivitet. Hon älskar att åka bil!
Har ni kollat på OS förresten? Jag har inte hunnit se så mycket. Varit fullt upp med jobb, hästar & hund. Stor tumme upp till expertkommentator Mats som kommenterar dressyren. Mats har tidigare tävlat Grand Prix-dressyr och jobbade under många år som elitsamordnare för dressyren på Svenska Ridsportförbundet. Han är utbildad fyrstjärnig internationell domare i dressyr och är känd av ridsportpubliken som speakerrösten under Sweden International Horse Shows dressyrklasser. Det var lärorikt och intressant att höra hans kommentarer. Vilket lyft! Dessutom var det fin kemi mellan han och den andra kommentatorn Henrik.
2 kommentarerJag har dragit på mig vad jag tror är en axelskada. Jag har inte gjort några tester för att ringa in exakt vad det är. Det spelar faktiskt inte särskilt stor roll enligt mig. Åtminstone inte i detta skedet. Vägen framåt och principen/tänket efter en skada är ofta detsamma.
Det skulle till exempel kunna vara slemsäcksinflammation, impingement, tendions, supraspinatustendinit, infraspinatustendinit, AC-leden eller något annat. Det finns många saker som kan drabba axeln. Jag har dock mina misstankar om vad det skulle kunna vara eftersom att jag lagt märke till vilka funktioner som irriterar axeln mer än andra.
Så vad gör jag nu då? Jo, jag undviker tunga lyft i axelnivå och andra rörelser som provocerar axeln onödigt mycket. Jag försöker också att inte ligga på den skadade axeln. Små rörelser och enkel cirkulationsträning är dock bara bra. Så är det oavsett skada i regel. I takt med att det förhoppningsvis blir bättre så får jag successivt utöka min belastning av axeln och träna upp vävnadens tolerans igen. Det gör ingenting att det gör lite ont när jag utmanar axeln, men jag ska hålla mig inom ramen för vad kroppen anser vara okej för att inte förvärra skadan.
Lite tradigt såklart, men jag försöker att tänka positivt. Påminner mig själv om att kroppen VILL läka. Förhoppningsvis är jag snart back on track igen!
Lämna en kommentar