Hoppa till innehåll

VARJE RIDPASS

I hoppning är rytm A och O för mig. Det är en mycket viktig ingrediens för att man som ryttare ska kunna se och känna sina distanser, men också för att kunna ge hästen en rättvis chans att kunna hoppa hindret väl.

För att jag & min häst ska kunna hålla rytmen så måste hästen (och jag) vara i BALANS. En häst som är balanserad (och tillräckligt lösgjord/smidig) kan hålla en jämn rytm på rakt spår, böjt spår samt före & efter hinder vilket enligt mig är en förutsättning för hoppning.

En häst som är obalanserad kommer inte att bibehålla samma rytm & steglängd. Om hästen plötsligt rinner iväg (eller slår av på takten) blir det svårare att få en bra känsla på hinderna. Så som jag ser det så krävs det en viss grad av balans för att kunna hålla rytmen.

Så hur skapar man balans då? För mig är det tillräckligt god bärighet och lösgjordhet som möjliggör att hästen & jag kan hålla balansen. För att hästen ska vara i balans så måste den ha orken att bära upp sin och ryttarens kropp.

Detta är något som jag har med mig och jobbar med VARJE ridpass oavsett om det är dressyr eller hoppning. Det är alltid fokus på lösgjordhet, bärighet, balans och rytm. Jag orkar inte skriva så mycket om ridpassen jag rider längre. Alla ridpass är ju givetvis inte likadana, men detta är den röda tråden i slutändan.

Jag kan ha tillräckligt god balans, bärighet & genomsläpplighet för att hoppa en bana på 80cm. Däremot kanske jag ännu inte har utvecklat ett tillräckligt bra markarbete för att hoppa en bana på 110 cm på ett bra sätt. Och då är det 80cm som gäller. Man vinner inget på att hoppa en större klass på ett dåligt sätt. Kvalité före kvantitet. Ett steg i taget. ALLTID.

Alla hästar har olika förutsättningar. Vissa är födda med en naturlig balans. Det gör allt enklare.

På Dolly kämpade jag mycket bärighet och lösgjordhet för att hon skulle bli tillräckligt stark för kunna behålla balansen före & efter hinder.

Dodo som jag hoppade in och hjälpte till att vidareutbilda hade väldigt svårt med sin balans eftersom att han var en travare. Han är inte avlad för att röra och bära sig på det sättet. Under de år som jag red honom så utvecklades han otroligt mycket. Han var otroligt rolig att hoppa.

Publicerat iAllmäntPersonligt/Åsikter

Bli först att kommentera

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *